Hela den här veckan har jag kommit försent till jobbet. Inte försent kanske men för sent för mig. Ida har  inte velat vakna, inte velat klä på sig, inte velat borsta håret/tänderna. Kort sagt, hon har inte velat nånting. Det är lite smått frustrerande när klockan rusar på morgonen och stressen ökar mer och mer.

Imorse ville hon ännu mindre än alla andra dagar. För att inte förstöra dagen med att bråka så gick jag därifrån. Jag lade hennes kläder på golvet och sade att hon fick klä sig själv. Ingen bid deal för andra men för Ida är det det. Tro mig. Hon har inget som helst fokus på morgonen-alls! Om man inte vet hur hon kan vara så är det omöjligt att förklara men hon är totalt oförmögen att göra EN sak. Hon gör allt- på en gång. Då blir ingenting gjort eftersom allting görs samtidigt.

Jag berättade för henne att hennes kläder ligger där. Jag åker till jobbet när jag är klar. Om hon vill åka med måste hon se till att vara klar tills dess. Då måste hon först klä på sig, sen borsta håret INNAN hon får äta frukost. Efter det gick jag ner i källaren, hämtade kläder till Lilleman, klädde på honom och möttes av Ida som var klar???? Ida som tar en timme på sig vid frukostbordet hann allting på fem minuter   Undra vad jag gjorde rätt idag? Imorgon kommer det inte fungera alls men idag får jag vara glad!