Alla inlägg under mars 2013

Av Fia - 29 mars 2013 22:58

Eller om man tycker rubriken är stötande kan man säga Aldrig mer GPS!

Idag efter lunch drog vi iväg mot Ramkvilla och Småland. Lugnet hägrade. Vi provianterade lite på Coop först innan vi rattade mot Stockholm och E4an mot Jönköping. Hur svårt kan det vara? Vetlandaär det skyltat till. Sen är det väl inte så svårt att följa skyltar? Jag är svinbra på att läsa.
Vetlanda hittade vi till men inte en skylt med rätt bokstavskombination?!!???! Ramkvilla är pyttelitet. Det tycker tydligen vägskyltsansvariga med... GPSen fick träda in och den fungerade superbra. Mil efter mil rätt ut i skogen. Precis så var det förra gången oxå.
Mitt ute i ingenstans tutar bilen till???? Sen en gång till?!? Sen tutar den hela tiden och vägrar sluta? Jag stänger av bilen, startar om och tutan kör igång? Vad gör man? Jag ringde en händig man. Han tyckte att jag skulle rycka kablarna till tutan. I snöstormen, mitt i skogen, den kolsvarta skogen??? Jag vet ju inte ens hur man får upp motorhuven???? ! Ingen bra idé, alls.

Alternativ två var att rycka säkringen. Det lät faktiskt som nåt jag kan. Titta på en bild, lokalisera rätt och dra ut. Skitenkelt:-)
VW har nu tyvärr inga bilder på släktingarna. Däremot stod det sjätte lodräta. 1,2,3,4,5,6. Sjätte lodräta lokaliserades och mekades ut. Om du tror att man drar ut den har du fel. Det går inte. Den sitter som berg och supertätt. Med hjälp av nyckel lyckades jag få ut den. Jag startade bilen. Bilen tutade:-o

Nu kom det en bil på den supersmala vägen så jag hoppar in i bilen, gasar iväg för att hitta nånstans att ställa. Hela tiden tutar bilen frenetiskt. När vi äntligen kan köra undan stannar bilen bakom och undrar om vi letar efter en hund?!? Tydligen kör man runt i bilen och tutar oupphörligen när man letar efter kräket. Iaf när msn bor i Småland;-)
Jag förklarar att bilen fått fnatt och de åker vidare. Jag fortsätter leta efter säkringen. Med mobilens ljus tittar jag på säkringarna. Det stämmer ju? Sjätte lodräta ska gå till tutan... Jag letar vidare efter möjliga offer att rycka ut när jag ser att de är märkta ed amperestyrka. Tittar på schemat, tittar på säkringarna. Räknar lite och konstaterar att sjätte VÅGRÄTA stämmer in bättre. Rycker ut den och tystnaden är ljuvlig. VW, ändra genast manualen och lär er skillnad på lod och vågrät!!!!! Tack!
När bilen fungerar igen rattar vi vidare ut i skogen. Fem mil in i skogen säger gpsen att jag ska svänga. Svänga in på en oplogad liten kostig??? Jag börjar ana ugglor i mossen. Vi har kört fel! Gpsen har lett oss uti skogen åt fel håll rätt in i skogen ut i ingenmansland. Det är bara att vända och köra tillbaka, ratta in Vetlanda som destination och be till högre makter att vi ska hamna rätt.

ANNONS
Av Fia - 28 mars 2013 18:19

Jag antar att jag borde skämmas. Inte ett inlägg på nästan en vecka och då var det ett superkort. Jag önskar att det berodde på roliga anledningar som att jag faktiskt haft roligare saker för mig. Det har jag tyvärr inte. Jag har jobbat, jobbat, jobbat, jobbat och kommit hem för att fortsätta jobba, ja ni fattar va. Har inte hunnit titta på TV, inte ens familjen annorlunda i måndags som är det enda jag kollar på på riktigt. JAg vet inte vad jag gjort men det är lite smått hysteriskt på jobbet helt enkelt eftersom vi är hela 7 personer totalt och två är hemma sjuka och har varit det ett tag nu. Tyvärr väntar inte deras jobb på att de kommer tillbaka utan det måste fortfarande fixas. Det har jag roat mig med samtidigt som jag försöker få ihop lektioner som fungerar till eleverna och allting annat. Jag börjar känna att jag nått gränsen nu. Jag har haft migrän pga spänningar i nacke och rygg tre ggr den här veckan. Nacken och ryggen sitter fast som ett skruvstäd. Magen är på väg att säga upp sig helt, hjärnan har åkt iväg på semester,  och jag kan inte sova. Jag vaknar efter nån timme av att jag drömmer om jobbet, eller skäller på en elev som jag inte når och blir frustrerad av det. Att inte nå en elev är nåt man måste lära sig att hantera. Det kan jag i vanliga fall men just nu är det bara för mkt och då klarar man av att hantera sånt sämre.


Jösses vad jag gnäller! Nu är det faktiskt påsklov! Imorgon åker jag och barnen iväg till Småland och hälsar på Hundkarin. Det ska bli skönt att komma iväg även om jag just nu inte riktigt begriper hur det ska gå till  Jag får ta mig i kragen och traska ner för trappen till källaren och tvätta lite misstänker jag. Annars blir det lite småkörigt att packa  De småländska skogarnas lugn ropar redan på mig. Jäklar vad jag ska njuta av att göra ingenting! Absolut ingenting alls tänker jag göra mer än prata, promenera, leka med hundar och barn och bara vara. Jo, läsa lite också tänkte jag nog hinna. Jag har precis hunnit avsluta 8 boken för i år. Ska bli spännande att se hur många jag hinner under året. Om en dag eller så är jag klar med nästa, Torka aldrig tårar utan handskar. Glömde den på jobbet bara men den tänkte jag hämta imorgon.Vill veta NUUUU! Grymt lättläst är den också kan jag tipsa om. Jag har läst ut nästan hela på ett par timmar. Man lånar sig till lite lästid på en rast och vips är man 15 sidor fram i boken   



ANNONS
Av Fia - 23 mars 2013 23:38

Och dagens besvikelse står herr Tomas Brolin för som inte ens kan nedlåtande sig att dela ut en autograf till en tjej som frågade snällt men som minutrarna senare gladeligen skriver på för ett gäng killar. Var det för att de var killar kan jag inte låta bli att undra???? Skitotrevligt var det iaf att han inte ens kunde svara trevligt.
Dagens glädjebesked står fotbollstjejerna för som inte förlorat en match på hela dagen:-)

Av Fia - 22 mars 2013 10:36

På påsklovet förra året åkte vi också ner till Småland för att hälsa på Hundkarin. Då var det varmt och skönt. Vi promenerade vid sjön och även omd et var svalt ibland så var det som mest en fleecetröja vi hade på oss. Vi vägde fram och tillbaka kring bilens däck men bytte till sommardäck då eftersom vinterdäck låter mer. Ljud som tröttar ut LInnéa ffa när timmarna i bilen blir långa och många. I år har vi inte övervägt om vinterdäcken ska av. Tanken har inte ens funnits där. Säkerhet är alltid viktigare än ljudaspekten men förra året behövdes det inte vinterdäck. Jo, på vägen hem blev det 0gradigt ibland i skogsområden eftersom vi åkte på kvällen. Det var lite nervöst men det gick bara lite saktare. Lite försiktigare. Vilken skillnad det är på vädret från då och nu!


Även om jag längtar lika mkt efter våren as the next guy så måste jag säga att jag uppskattar skönheten i naturen så här års. Imorse låg det ett puderlätt snötäcke på allting och solen sken. Det är vackert. Inte lika vackert som i november men man får ta vad man får antar jag. Våren måste rimligen komma i år också- nån gång! Eller blir det som det var nåt år på mitten av 1800talet när massor fick emigrera pga missväxt. Våren kom aldrig och snön låg tjock i maj. När sommaren sen kom var den kall som bara den och sen kom snön i slutet av augusti eller om det var början av september. Gissa hur bra skörden blev. De hann knappt få ut säden innan snön föll. Alla som säger att det var bättre förr. Säg det till de familjer som förlorade sina barn pga svälten för inte mer än 150år sen, i Sverige!


Jag brukar berätta för mina barn hur Sverige var för 100-150år sen för att visa att alla verkligen inte har samma tur som de har det. Jag tror att det är nyttigt att sätta sitt eget liv i perspektiv till andras- nu och då. Den verklighet som fanns i Sverige för 100 år sen finns än idag i världen. Det är lätt att glömma bort att även om man inte får en Iphone4s så är man förbaskat priviligierad när man bor i Gamla Uppsala 2013.





Av Fia - 20 mars 2013 11:28

I senaste tidningen från facket var det fokus på stress. Tydligen har antalet utbrända lärare ökat lavinartat. Lärare är överpresenterade i rehabiliteringsgrupper. Alla är förvånade och ingen förstår varför. Vill de veta varför kan de ju fråga oss lärare... Ingen lärare är nog förvånad gissar jag. Inte en enda.


I tidningen fanns det också ett test man kan göra om man ligger i riskzonen för utbrändhet. Jag gjorde det. Jag blev uppmanad att höra av mig till läkare snarast. Om man inte kan sova på nätterna, lider av spänningshuvudvärk(migrän), ont i axlar/rygg/nacke, har svårt att sitta still, svårt att koncentrera sig och har svårt att komma ihåg saker samt lider av magbesvär. Om man har alla dessa symtom har man prickat in alla symtom för utbrändhet. Jag har vartenda ett. Jo, jag glömde tröttheten också! Om man aldrig känner sig utvilad.  Tja, vi får se om jag överlever vintern  Det är tur att vi snart har ett lov.


Idag har jag suttit med en av de saker som åligger oss lärare. Dokumentation. Jag är ingen förespråkare av att vi ska sluta dokumentera. Inte så länge vi inte har något förtroende hos resten av Sverige. Om vi säger nåt så är det inte sant om vi inte kan belägga när det sagt, till vilka och hur vi sagt det och har vittnen som styrker. Idag är jag tacksam för det. Idag har jag sammanställt info om vad vi gjort kring en elev under året. 2,5 A4 blev det med datautskrift. Idag är jag glad att jag lagt ner så mkt tid på det men jag önskar att det inte behövdes. Jag skulle också önska att jag fick sova på nätterna.



Av Fia - 19 mars 2013 12:41

Jag har kört fast. Totalt fast. I över en vecka har jag stått still på samma nivå på Candy Crush Saga och jag kommer inte vidare. Den verkar omöjlig! Idag klarade jag att få ner alla frukter och få bort alla choklad och alla lakritsrullar och slapp exploderande bomber men då uppnår jag inte poängen. Jag blir tokig! Hur gör man????? Nivå 102 är det förresten.


Jag har de senaste dagarna haft många givande diskussioner om det här med yrkesval. Varför valde jag det jag valde? Vad är det jag trivs med? Varför trivs jag? Kan jag tänka mig andra yrken?


Vi börjar från början. Jag är INTE född till lärare. Jag ser ABSOLUT INTE mitt jobb som ett kall. Det är ett jobb som alla andra. Jag vill faktiskt ha en vettig lön för det jag gör. En vettig lön, inte fantasilön. Nu har vi varken eller men det är en annan diskussion. Jag började min karriär som barnskötare. Jag ville verkligen jobba med små barn. Det ändrade sig fort. Jag kände att förskolan var inte alls min arbetsplats. Jag sökte mig mot specialinriktningen på utbildningen dvs barn med särskilda behov. Jag sökte mig mot personlig assistent. Men först drog jag iväg till England och jobbade som au-pair. Det var givande, roligt, utvecklande, läskigt, ansvarsfullt och skitjobbigt med konstant hemlängtan. Jag blev kvar ett halvår. Jag flyttade hem igen. Det fanns inte så mkt jobb så jag sökte utbildningar. Hoppade på juristutbildning. Gud så tråkigt!!!! Det var VERKLIGEN inte jag. Jag hoppade på nästa utbildning. En ettårig utbildning inom Marknadsföring, export och språk. Vi fick lära oss om marknadsföring, export/importteknik, bokföring, EUkunskap och tyska. Tyskan var rolig. Marknadsföringen var också rolig för där fick vi lära oss om företag och hur de tagit sig fram. Otroligt intressant. EUkunskapen var väl nyttig men itne mer än så. Bokföring är som matte. Fullständigt obegripligt  Tyskan var superlätt och engelskan tja den skippade jag eftersom jag redan talade flytande. Det var ett roligt år men inte fasen ledde den någonstans. Jag hankade mig fram som barnflicka periodvis också. Det var OK men knappast nått framtidsyrke.


Jag funderade fram och tillbaka och fastnade egentligen på tre yrken. Lärare, präst eller författare. Jag funderade på dessa yrken en hel del. Författare insåg jag att det är nog nåt man gör vid sidan av. Det är svårt att klara sig enbart på det om man inte slår på första försöket. Inte så vanligt kanske... Präst eller lärare kvarstod. Valet var verkligen inte lätt även om jag gissar att en och annan blir lite smått förvånad nu. Prästyrket var inte direkt nåt jag pratade högt om. Det är väl ett yrke som nog inte skulle ha fallit i god jord hos varken pappa eller brorsan som är ateister. Pojkvännen och numera sambo faller under samma kategori. Svärföräldrarna är knappast heller några kyrkgående människor. Vi kan väl säga att den traditionen att gå i kyrkan har väl inte funnits i familjen sen min mormorsmormor(icke biologisk dessutom) levde. De å andra sidan var aktiva, väldigt aktiva i kyrkan. I det här fallet var det lååångt mellan äpplet och trädet tror jag . Att starta den utbildningen gjorde jag inte då. Det föll mycket på att jag är kvinna. Jag var ung men jag insåg att kvinnor inom kyrkan inte har det lätt. Min församlingspräst var dessutom med i Synoden och var väl ingen förespråkare direkt(läs kvinnoprästmotståndare!).  Jag valde läraryrket. Jag kände inte att jag orkade med att försvara min rätt att finnas i kyrkan. Nu är det mer sjävklart. Nu gäller motståndet inom kyrkan mer homosexuellas rättighet att gifta sig. Kyrkan har varit lite kappvändare i frågan. Först nej och nu ja. Själv har jag en klar inställning. En bibelbaserad inställning trots att jag inte direkt läser den till vardags(eller alls!). "Störst av allt är kärleken" Jag tror fullt och fast att kärleken är helig. Den kan inte jag som människa ifrågasätta eller döma. Homosexualitet är heller inget som är unikt för oss människor. Det finns fler djur som ägnar sig åt både nöjessex och homosex. Tror du mig inte? Kika lite på dvärgchimpanserna.


Nu är det nog dags att sluta prata andlighet innan brorsan smäller av och dör martyrdöden av pinsamhet för sin lillasyster  


Lite nu och då funderar jag på vad jag skulle kunna tänka mig att bli om jag inte vill vara lärare. jag tror att det är sunt att göra det. Både präst och författare finns fortfarande med bland drömmarna. Författandet hamnar mest här eller i lådan hemma men det är roligt att skriva. Jag behöver skriva. Jag behöver berätta. Jag har också lagt till sjuksköterska/barnmorska till möjliga yrkesval. Jag trivs att jobba med människor och det är väl det som är den röda tråden i alla mina yrkesval tror jag. Just nu trivs jag som fisken i vattnet i mitt jobb men att fundera och reflektera över vad man gör av livet är sunt och viktigt. Dessutom är jag en rätt vetgirig typ. Jag vill lära mig nya saker hela tiden   



Av Fia - 18 mars 2013 12:27

Eller inte hela helgen men i fredags kväll kom HundKarin och hälsade på med sin fina Bellatjej. AQlltid roligt att prata med henne ochv i planerade vår resa till Småland om ett par veckor när vi kommer och hälsar på. Jag längtar!

I lördags skulle Karin komma och hälsa på med Emre. Vi väntade och väntade och väntade. Provringde tom ett par gånger men vi fick fortsätta vänta. Klockan 3 hörde hon av sig. De hade sovit hela dagen tydligen  Låter skönt, undra om jag också får det nån gång   När de aäntligen kom sen drog vi en repa runt stan för att handla lite saker. Vi hade tänkt köra myrornas, kupan och såna affärer men de hann stänga så det fick bli lite inköp till kalaset igår, ett gäng nya trosor och strumpor, en kofta till Emma som hon ska ha på diskot på fredag och lite annat jox. Efter det åkte vi hem till oss så Emre och Erik fick leka lite också.


Igår var det den stora rushen. Emma behövde nya handskar till fotbollen. Vi åkte iväg så fort affären öppnade för att införskaffa säsongens andra par. Varför håller målvaktshandskar så himla dåligt och varför är de då så himla dyra????? Det verkar inte spela någon roll heller hur billigt eller dyrt det är utan de är alla lika dåliga  Fast billiga förresten, 350:- för ett par som håller i en dryg månad är jäkligt mkt pengar!!! Dessutom är det pengar som vi måste betala för det betalar itne laget. De har köpt in handskar som är för små... Emma drar liksom strl 8 i handskar och de har köpt in typ strl 5.

När handskarna är införskaffade åkte vi vidare till Diöshallen. Emma var utlånad över dagen till F00-laget. Det gick så där får jag säga. De förlorade alla sina tre matcher. Emmas lag spelar bättre än F00 som de spelade igår iaf. En av nyckelspelarna var borta. Betyder hon så mkt???


Emma hann spela en match sen drog vi iväg för att åka till Emmas trekampskalas. Hon och en kompis F har kalaset ihop för andra året och valet i år föll på 3kamp. De fick välja mellan segway, gokart, sumobrottning, pilbåge eller tjurridning. F och E valde en i var(tjurridning och pilbåge) och enades om sumo och de hade otroligt roligt alla 11 tjejer. Foton kommer när appen till mobilen slutar kasta ut mig så fort jag laddar upp en bild!


Efter kalaset åkte vi tillbaka till cupen och spelade sista matchen i gruppspelet. Återigen en förlust. Det blev inget slutspel. Emma fick bli hemskjutsad av en kompis för jag hade dragit vidare till Bälinge och på bokcirkel.


Bokcirkeln har verkligen blivit värsta vitamininjektionen. Det är bara roligare och roligare att träffas ju mer vi lär känna varandra. Vi pratar om allt möjligt och inte bara böcker. Ganska lite böcker faktiskt, iaf den vi borde ha läst för tja vi är inte så bra på att läsa den i tid allihopa   Jag tex som valde bok till den här gången har inte ens hunnit få hem den! Den ligger så fint på posten och väntar men adressaten är ngn annan så jag måste tvinga dit honom.

Av Fia - 15 mars 2013 18:39

Vi har fått ett litet annorlunda vokabulär hemma sista tiden. En vanlig fras är: Noppen jymmej! En annan favorit är: Noppen pitten patt:-D Förstår du inte sista? Inte så vulgärt som man kan tro. Han är trots allt bara tre år. Snoppen sitter fast. Det verkar vara ett rätt vanligt problem. Undra om han sätter sig på den eller nåt;-) Rymmer gör den tydligen oxå. Skulle ni se en liten mininopp vara ute på rymmen kan ni gärna lämna tillbaka den;-)

Presentation

Tjejtrissen, smedkvarten och resten av familjen.

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
16
17
18 19 20
21
22 23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Mars 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Välkommen till Tjejtrissen och LillprinsBus med Blogkeen
Följ Välkommen till Tjejtrissen och LillprinsBus med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se