Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar hårt. I GUSK litar hon inte på tränarna. Det är andra gången som Emma hamnar mitt i en maktkamp mellan två tränarläger i klubben Förra gången gick det inte så bra. Hon var på väg att sluta helt med fotbollen och tappade suget fullständigt. Vägen tillbaka var rätt lång från det. Där är vi nu och att i det läget återigen hamna i ytterligare en maktkamp är inte så lockande. Hon byter klubb.Idag har jag mailat en kille som ska påbörja överföringen av Emma från gamla klubben till nya klubben. De har inte haft någon målvaktstränare tidigare men idag är en på plats på träningen så det ska nog bli bra även där. Hon kommer spela med ett F17lag dvs spelarna får vara som mest 17 år. Efter det finns det en 19lag också så det finns en fortsättning några år till. Emma är nöjd med sitt beslut iaf.

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda batterierna och få en liten stund för sig själv, för att sen kunna åka hem till familjen och orka lite till.  Det har verkligen varit superskönt men också med en touch av dåligt samvete. Varför egentligen? Varför ska vi kvinnor(oftast) ha dåligt samvete när vi sätter oss själva i första rummet? Om inte vi mår bra så mår inte resten av familjen bra.

Det har hänt en del sen sist. Terminen kickade igång och så gjorde även fotbollen. Resten av säsongen är nu slutspelad och tjejerna i Emmas lag kom på andra eller möjligen tredje plats i division 4. Inte illa för ett gäng 14/15åringar som aldrig spelat damfotboll förut och som inte har så mkt att sätta emot när det kommer en 80kgs back rusande. Det är lite David mot Goliat i storlek. De tjejer som är stora har definitivt haft en fördel framför de tjejer som är lite senare i utvecklingen.

För ungefär en månad sen kom det också ett brev från tränarna att de säger upp sig. Vårt lag skulle upplösas. Vi visste att vårt lag skulle implementeras i damlaget men man kan nog säga att det blev lite mer konfliktfyllt än så. Resultatet har blivit att av lagets ungefär 30 tjejer så har 4 valt att stanna kvar inom klubben. Ungefär tio kommer att sluta spela boll. Resten har valt att provspela för en annan klubb. Det har även Emma gjort. Hon har provspelat för UIFs U17lag. Hon har varit där nu i närmare tre veckor och trivs väldigt bra. De har roligt ihop och tränarna verkar schyssta. De tränar 3ggr i veckan så lika mkt men lite längre att åka. Gottsunda är inte direkt bredvid Gamlis  Idag ska Emma dessutom provträna för damlagets tränare i hemmaklubben. Hon vet ännu inte vad hon ska välja. De säger att hon är tilltänkt för dam division 3. Jag har sagt att valet är hennes men att vi gärna ställer upp som bollplank. Hon ska välja det magkänslan säger tycker jag. Fotboll ska vara roligt. Vi får se vad hon väljer. Som det verkar nu så är majoriteten av tjejerna sugna på att byta klubb. Byter de allra flesta så byter Emma också gissar jag.