Alla inlägg under november 2010

Av Fia - 30 november 2010 17:13

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag älskar såna här vintrar där snön gnistrar, temperaturen ligger en bit under nollan och inga saltbilar finns i sikte utan man satsar på grus istället= rena vägar. Träden hänger fulla med puderlätt snö och allting är så outsägligt vackert. I morse när jag åkte ut till Rasbo med Erik gick solen precis upp över horisonten. Allting förvandlades under några minuter och blev rosa. Vädret var helt enkelt perfekt! Naturen ser ut som en Viktor Rydbergtavla och jag förväntar mig att vilken sekund som helst se en liten tomte eller vätte gå en lov för att se att allting är som det ska bland djuren i ladugården.

När jag skriver detta så undrar jag varför jag i hela friden flyttade från Umeå??? Där var vintrarna precis så här, hela vintrarna från november till... japp, det var därför jag flyttade, MAJ!!!!!  Kommer ihåg alla gånger vi firade sista april i en djup snödriva där elden kämpade för att nå upp över snökanten som den lämnat efter sig när den smält snön under sig och sakta sjunkit ner en meter eller mer till bar backe...

Den här synen mötte mig i söndags morse när jag tittade ut från vårt sovrum. Till och med vårt lilla hus ser mysigt ut.

Lekstugan...

  

 Stenen och äppelträden...

  

Och utsikten mot andra hållet. Vår vanvårdade trädgård ser nästan parkliknande ut, bort sett från leksaker och sånt som ligger utslängt då  

  


Jag älskar sånt här väder, absolut men från november till mars är lagom! Sen vill jag ha sommar, våren kan vi nästan skita i  Och får jag välja så väljer jag sommar 355 dagar om året(jul och nyår ska vara vita!) men nu slipper vi iaf alla getinger, myggor, myror och övriga insekter som jag med handen på hjärtat inte alls gillar.

I helgen funderar jag faktiskt på att packa matsäck/fikakorg och ge mig ut i skogen och högarna för att åka pulka och grilla. Det brukar vara uppskattat bland barnen och då har vi några extra också så jag får hjälp att dra Erik i pulkan  .


Appropå Erik, han håller på att ändra sina sovvanor och ibland får han för sig att han bara ska sova en gång. I söndags var en sån dag eftersom han hade sovit länge på morgonen också(halv8 tror jag). Vid 11 hade han ätit lunch och var duktigt trött så jag klädde på honom för att han skulle sova ute i vagnen. Jag lade honom ner på golvet för det är enklare att klä honom då eftersom det är rätt mkt som ska på och jag hann börja med raggisarna så somnade han och sov sig igenom hela proceduren. Då är man trött!

   

Han somnade tom utan napp! 


ANNONS
Av Fia - 24 november 2010 08:38

Vet ni, i natt har jag fått sova   Erik somnade vid halv9 igår kväll och sov sen hela kvällen. Jag gick och lade mig och förväntade mig att han skulle vakna men han sov, sov och sov lite till. Kvart över 6 imorse ringde min telefon(väckarklockan alltså!) och han började röra på sig men lade sig ner och somnade om. Vi stökade undan frukost, påklädning och hårborstning och sånt med småtjejerna och när det var dags att gå till skolan sov han fortfarande så jag fick väcka honom, byta blöja och stuva in en nyvaken liten kille i overallen och ner i vagnen, fortfarande iklädd pyjamas under overallen  . Han lade sig med nappen i vagnen och låg där, nerbäddad i åkpåsen och kröp ner låååångt ner för det blåste lite i morse så det var väl skönast nere i vagnen. Först när vi kom hem visade han att han ville ner på golvet och nu efter lite gröt är det full fart, fortfarande i pyjamas... Nu väntar jag på morgonens första stinkbomb så ska jag byta och sätta på honom kläder också. Räknar med att han kommer vara kass i magen idag för Tokfrans började äta välling igår. Ni vet, jag har försökt få honom att äta den så vi har ett bra alternativ till natten istället för gröt när bröstmjölken inte räcker men han har tvärvägrat. Igår började han slafsa i sig som bara den och sade: "Namnamnamnam" under tiden. Problemet var bara att det var hundens majsvälling(med mjölk i) som stod i hundskålen på golvet  Mums! Sååå, summasummarum är alltså att i hundskål och i gerbilflaska skullel välling gå alldeles utmärkts att servera... Jag tror jag avstår  


Igår efter jobbet hämtade jag förresten ut min nya telefon! För två månader sen började jag prata med en kille ang mitt abbonemang som skulle gå ut och eftersom jag ville ha en ny telefon var ju läget ganska bra. Vi har diskuterat oss fram till att en sån här Xperia x10 mini

  

vore bra för mig men leveranstiden var på över en månad. Den kan definitivt förbättras men nu är den här och jag har massor att lära mig... Det är inte helt enkelt kan mna nog konstatera. Appar hit och dit som ska ställas in, byta plats, raderas, inställningar som ska ställas in, lösenord som ska anges osv osv osv. Tur att man inte är man utan kan nedlåta sig till att läsa instruktionsbok  


Idag hade jag laddat för att gå till förskolan på möte. Psykologen skulle komma dit för att prata med förskolan och få sig en bild av Ida där men också för att själv se pedagogiken och hur den passar för såna där små vildbattingar som vårt lilla lyckotroll. Idag vid sju ringde personalen på förskolan och berättade att hon, psykologen, var sjuk och skulle återkomma(efter jul misstänker jag  ). Skit också, nu måste jag ladda om igen och vänta ännu längre. Och jo, klart hon får vara sjuk men hon kunde ju vara det imorgon när det inte drabbar mig/oss  . Tills vidare får jag införskaffa omegatabletter till Ida. Det sägs ju hjälpa och så får vi fortsätta träna närminnet... Funderar på om man skulle skaffa ett spelskåp med lås på. Då kan vi ha pyssel, spel och pärlor mm där men Ida inte kan ta ut altling och sprida ut på golvet. Då kan vi ha memoryspel där. Borde rimligen vara hyfsat okej sätt att träna närminnet på...



ANNONS
Av Fia - 23 november 2010 14:25

Jag är en sån där tråkig bilförare. Jag kör mkt sällan för fort, blinkar oftast när man ska, kör efter vad väglaget tillåter... kort och gott lagligt! Det är ett medvetet val eftersom jag tycker att böterna är lite för höga och det finns roligare saker att lägga pengarna på. Maken däremot gör nog ingenting av det ovan. Han använder sällan blinkers, bryr sig sällan om väglaget eftersom han är van att köra rally och därmed behärskar när bilen börjar fara runt och sist men inte minst, han kör ALDRIG lagom fort. Han har ngn egen regel om att +20km är lagom men +25km/h är för fort för då åker körkortet, bara därför...


Idag jobbar jag och sista timmen innan lunch ringde de från skolan för Emma var sjuk. Hon hade fått feber för att toppa halsonda hon haft i helgen  Det var bara att avsluta lektionen och åka och hämta henne. Sitter i bilen och tänker på vad jag ska göra av henne nu i eftermiddag. När jag kommer fram till skolan ser jag poliserna som har hastighetskontroll... Självklart eftersom jag satt i andra tankar körde jag för fort och åker dit. Jag som aldrig kör för fort (nästan) får en fortkörningsböter... Maken som ALDRIG åkt dit en enda gång!!! Var är rättvisan i detta??? Jag tror jag ska intala mig själv att det är hans bot när jag betalar den. Det måste ju vara hans, eller hur  .  Nåja, lagom till alla julklappar ska inhandlas, Erik ska få en ny stol till bilen och såna onödiga utgifter så får jag lägga massa pengar på ngt så dumt som tankspriddhet. Skitdumt!

Av Fia - 19 november 2010 09:44

På vårt excellenta dagis får barnen lära sig massor av nyttigheter. De tillbringar timmar varje dag ute i friska luften oavsett väder, de har en naturvetenskaplig profil men jag skulle nog även säga drama som profil för de spelar teater nästan varje dag. På temat det här läsåret har soptippan flyttat in på förskolan. Soptippan bor som man kan tro på soptippen och hon förfasas över alla nyttiga, användbara saker som folk slänger på tippen men hon är inte sen att ta tillvara på dessa saker och samtidigt lär hon barnen hur man ska sortera sopor och hur de tas tillvara och vad man kan använda tex ex petflaska till. Ida har tex talat om för mig att den kan man minsann göra en fleecetröja av . Just sopsortering har förskolan hållt på med LÄNGE, långt innan det blev en skyldighet och innan man av ngn idiotisk anledning drog in på returstationerna som förr låg lite överallt fick barnen följa med en gång i veckan och slänga allting på rätt ställe. Du må tro att barnen lärde sig!

Idag fick Ida ett litet uppdrag av mig eftersom vi försöker träna lite närminne på henne just nu. Uppdraget var att ta en liten burk och slänga i soporna. Inte så svårt kanske men för Ida är det en utmaning att gå från punkt A till B dels att komma ihåg VAD hon ska göra men också att inte börja göra annat på vägen... När jag tittade till resultatet en liten stund senare hade hon mkt riktigt klarat av det men inte bara det. Hon hade tagit innehållet i burken och slängt i komposten, sköljt ur burken och lagt den i plaståtervinningen! Plaståtervinningen har jag precis börjat med och inte ens sagt ngt till ngn utan än är det bara en kasse som hänger men Ida har koll ändå!!! Gissa om jag blev förvånad. 

Ett litet självporträtt av vår egen lilla soptippa... Hon "lånade" kameran, för vi märker ju ingenting...  

  


Av Fia - 17 november 2010 22:24

Idag är jag stolt över mig själv fast man väl inte får vara det enligt jantelag och allmänt tyckande. I princip har jag sen jag började gå hos tandläkaren när jag var liten tyckt att det har varit sammanknippat med obehag. När jag var liten var det nog en stor del trots eller nåt som gjorde att jag inte ville öppna munnen för några hål hade jag inte. Sen gick åren och jag fick från jag var 8 en bra tandläkare med massor med humor. Han skämtade och skrattade och hade så roliga bilder i taket att man nästan glömde bort att man var hos tandläkaren. Sen blev han gammal och jag fick ngn ersättare för honom en period när han var sjukskriven. Det var här det hände. Ersättaren var en riktig jäkla skitstövel som skrämde slag på mig. Han lyckades med det bara genom att göra en undersökning som gjorde riktigt, riktigt ont. Jag trodde han skulle ha av käken på mig faktiskt och saken var ett faktum. Efter det vågade jag inte lita på ngn, varken ngn jag gillat förrut eller ngn ny.

Jag fyllde 18 och när man fick börja betala själv slutade jag gå. Jag åkte till England och jobbade där ett tag, kom hem men bröjade aldrig gå igen, flyttade till Umeå där jag heller aldrig gick. Inte förrän jag kom hem till Uppsala började jag gå, sporadiskt... Som det brukar vara så tvingas man förr eller senare iväg. För tre år sen fick jag tandvärk dagen före julafton och sen dess har jag faktiskt gått regelbundet och sista två åren ofta eftersom jag har några gamla lagningar som behöver fixas till, visdomständer som ska ut, ett par tänder som behöver rotfyllas eftersom amalgamfyllningar på ngt sätt fått tänderna att dö...

Idag var det dags för besök igen men jag har bytt tandläkare för jag var inte nöjd med förra och den här väcker inte den totala ångesten hos mig utan jag är bara nervös... Allt är relativt liksom  Jag var inställd på att en tand skulle rotfyllas men se det tyckte inte alls tandläkaren. Han tyckte att vi skulle färdigställa ett annat jobb istället och jag klagar inte. Det var liksom det som gjorde att jag bytte, en av alla anledningar. Hon färdigställde aldrig ngt utan påbörjade massor men som sagt så blev ingenting klart. Idag lagade han klart en tand där fyllningen lossnat och fixade en ny provisorisk lagning på en annan och det är det jag är stolt över. Jag fixade detta UTAN bedövning!!! Det är säkert en skitgrej för de flesta men för ngn som varit så otroligt rädd bara för att sätta sig i stolen och jag har krävt bedövning för att alls öppna munnen... typ. Att laga utan bedövning skulle jag aldrig vågat men idag gjorde jag det och jag är stolt!!

Av Fia - 16 november 2010 19:59

Ni sitter på jobbet när barnens mormor ringer och talar om att ert barn har svårt att andas trots dubbel maxdos av luftrörsvidgande. Ni skyndar er som en tok för att komma fram men större delen av vägen dit på 1,5mil är enkelriktad med köer som sträcker sig kilometer efter kilometer av stillastående bilar då vägen är VÄLDIGT hårt trafikerad och man bygger om den till trefiligt pga detta men just nu pga ombyggnationen är det bara en fil öppen, totalt alltså! Det tar en timme att komma fram och du möts i dörren av ett besked att det är dags att vända och åka in till läkaren för att inhalera. Sagt och gjort, du stuvar in din trötta och tungandade flicka i bilen och åker mot sjukhuset. Resan in till stan tar bara 30 minuter så så långt allt väl. Barnet inhaleras två ggr och får åka hem med recept på betapred. Du hinner bara ut från apoteket och ut på den enfiliga vägen efter läkarbesöket när du hör hur ungen får svårt att andas igen, trots både atrovent och ventoline! Vad tusan gör man då??? Du kan inte vända, kommer ingen vart framåt och blir läget sämre kan ingen ambulans i världen nå dig eller flyger såna numera??? Det verkar iaf planeraren för vägbygget tro för jag hoppas verkligen att ingen kommer bli allvarligt, akut sjuk längs med vägen så länge det är avstängt. Resan ut till mamma och pappa tar normalt 10 minuter tog 1timme och 20minuter... Toppen, verkligen...

Ungen lever iaf än men fick sina betapredtabletter innan sängdags för då var det svårt att andas och vi får inte ge henne mer hemma utan måste åka med henne då... Håll tummarna för att vi slipper det i natt. Nu har jag varit vaken två nätter i sträck och skulle gärna vilja sova lite.


Nu ska jag sluta gnälla   I morgon är jag ledig igen, bortsett från ett litet utvecklingssamtal mitt på dagen och ska försöka hinna med lite här hemma. Tvättstugan svämmar över, det ligger grejer överallt hemma, udda strumplådan är proppfull(som vanligt) och så ska jag nog försöka bara vara och läsa en stund också. Har jag tur kanske jag hinner läsa både sånt som är roligt och sånt som är nyttigt  

Av Fia - 13 november 2010 21:55

nu är jag av med ytterligare en full flyttkartong med kläder som ska iväg till Rumänien. Vår excellenta granne ringde idag och berättade att hennes föräldrar skulle komma och äta frukost imorgon för att sen fortsätta till Alunda och de kunde ta med sig mina tre kassar med kläder som jag ville skänka bort. Kanon tycker jag som slipper åka ut dit enkom för att lämna kläder. I kväll packade jag om till flyttkartongen för att det skulle vara lätt att transportera ner söderut och bar över tvärs över gatan. Jag har verkligen världens bästa granne. Hon ställer alltid upp och är aldrig omöjlig. Hon har humor, bjuder på sig själv och tja, kort och gott, hon är bäst! Jag kom lagom till efterrätten också för jag fick en kopp kaffe och fick smaka kalvdans för första gången i mitt liv. Jag har hört mamma tala om det i smått lyriska ordalag och hon har beklagat sig över att hon inte kan få tag på råmjölk. Nu vet jag också vad hon pratar om. Det var gott, som en blandning mellan pannkaka och ostkaka ung...


Idag var jag ute och luftade vingarna lite efter några dagars karantän. I torsdags när jag hämtade Ida på dagis fick jag höra att hon precis hade kräkts... Hon fick åka hem och bäddades ner framför tv'n nere i källaren och order att bara gå på sin egna toa nere i källaren. Där stannade hon sen hela torsdagskvällen och större delen av fredagen även om hon kom upp lite nu och då. Hon var oförskämt pigg både på torsdag och fredag så var den än var så gick det fort över.


I fredags hade vi utvecklingssamtal med Linnéa och jag ville inte boka om det så Emma fick i uppdrag att leka med Ida ute på skolgården medan jag pratade. Ungen lär liksom inte smitta ner så många utomhus, hoppas jag  

Samtalen gav inte så mkt om du frågar mig. Läraren frågade mig vad jag visste(inte så mkt för Linnéa berättar inte så mkt frivilligt) och så frågade hon om Linnéa verkar trivas och hur det går för henne med tanke på hörseln. Vi diskuterade lite kring resursen och jag ska höra av mig till rektorn eftersom resursen används som vikarie... Det kommer jag inte acceptera som ngn vanlig lösning om man säger så. Jag har inte kämpat i ett år för att få en resurs från dag ett för att den personen sen ska användas som vikarie!!!

Igår, fredag, hade också stora tjejerna skoldisco. Det verkar som de hade himla roligt. Linnéa hade dansat med samma kille alla danserna utom en av ngn anledning som hon nog inte vet själv, men hon verkar inte direkt ledsen över det  . Idag har jag som sagt var varit ute och luftat mina vingar också. Ida och jag tog en liten sväng först till återvinningsstationen för att bli av med massa glasburkar, tidningar och annat papper, kartonger, trasig lampa, konservburkar och lite annat smått och gott. Vi börjar se ljuset i tunneln efter vår stora rensningsiver för ett par veckor sen. Efter att vi blivit av med allting i bilen åkte vi till Leklust för att köpa en ny bilbarnstol till Ida. Jag har vänt ut och in på mig själv för att hitta en som passar henne. Hon har lite svårt att sitta still och sitta fast i stolen men samtidigt är framåtvända stolar med internbälte som låter idealiskt till Ida bara godkända upp till 18kg. Ida vägde 17,7 på vår vår hemma. Känns inte som ett alternativ va . Vi åkte dit och provade alla som fanns inne. Som vanligt blev det inte som jag hade tänkt mig. Jag åkte dit och trodde att jag visste vad jag ville ha. Ida bestämde sig på en gång för en stol med dalmatinermönster... Jag sade nej! Hon fick provsitta men hon kunde inte koncentrera sig alls. när jag frågade hur stolen kändes fick jag till svar:"Den är mjuk men får hård" eller nåt annat lika informativt. Efter fem minuter behövde hon besöka huset så vi tog en liten paus innan vi fortsatte. Efter ytterligare tio och när min blick började bli allt mer desperat efter åtminstone liiiiiite samarbete från Ida förbarmade sig försäljaren och tog fram en stol åt mig. Det var samma stol som Ida hade velat ha från början men i annan färg och hon tyckte att den var bäst. Jag hade värjt mig lite för just den modellen för den är tung och klumpig och lite av ett chabrak men ack så mjuk och skön att sitta i så jag förstår att Ida gillade den bäst. Det fick bli den.    En besafe izi upX2 och ida sitter som en liten prinsessa i den. Hon är nöjd iaf! Nu får jag börja googla och söka information inför nästa köp. Erik håller på att växa ur babyskyddet och måste ha en ny stol. Vad köper man till honom?`?? Jag har provat two way(gillar inte alls), freeway(underbar emn finns inte kvar längre), akta duoflex basic(okej men rätt hård) och så nu duoflex som vi har i mammas bil till Erik. Den är helt okej men eftersom vi inte sällan åker långt tycker jag stolen måste vara lite mjukare och gärna ha lite fler finesser. Funderade lite på cosmic men en kompis tipsade om maxi cosy mobi... Får väl prova i bilen så får passformen avgöra antar jag. Shit vilken djungel det är med barngrejer!!! Kom gärna med tips kring stolar ni är nöjda med och vad som är bra med dem.

Nu ska jag roa mig med at tkolla på en film i min ensamhet. Resten av familjen har redan slutit luckorna och tackat för sig för idag... Varför är jag sist uppe när jag var först upp i morse????




Av Fia - 11 november 2010 10:19

Idag är jag hemma och vabbar halva dagen. Mamma är sjuk och Erik kan inte gärna följa med på lektionerna men på eftermiddagen har vi möte så då får han hänga med. Tänk vad han kommer ha fullt upp att riva ner alla koppar från bordet som är precis lagom högt för honom  Självklart hoppas jag att han kommer somna och sova sig igenom hela mötet... Fat chance säger Erik!


Eftersom jag idag har tid att fundera kring livet då med bara ett barn hemma så har jag tagit itu med tvättberget, lite mer utrensning av kläder för att skänka bort till Rumänien(3kassar till förutom berget härom dagen) och säsongskläder som ska upp på vinden. Det här gör också att jag har tid att reta mig på hallen som är omöjlig att förvara kläder i. Hallen ligger mitt i huset och är liiiiiiten. Förvaringsytan jag har att spela på för alla husets jackor, mössor, vantar, skor, halsdukar, sittunderlag, hjälmar(både cykel och skridsko/pulka), diverser saker till vagnen och alla väskor är enorma 140*40cm... Just nu ser det ut så här...

  

I hörnet som dolts på första bilden...

                                

Och en av skohyllorna. Den andra står ute på vår veranda som inte är uppvärmd eller isolerad och således inte används så här års.

  


och det är FULLT och då är ändå barnen i skolan! Några bra tips? Vi har alldeles för lite förvaring här hemma. I hallen finns även en inbyggd garderob och där hänger finkavajen, finjackorna, skor som inte används så ofta och sen är den full. Vi måste ta tag i och fixa ordning hallen, vilket år som helst typ  eftersom maken alltid jobbar, mer än ngnsin nu då han jobbar minst 16 timmar varje dag, 18 igår. Kom hem vid midnatt.


Över huvudtaget har vi alldeles för lite förvaring här hemma, eller så är jag usel på att använda den effektivt. Hjälp mig lite är ni snälla? Hur hade ni använt vår förvaring till er familj? Förutsättningarna är så här:

Linnéas rum har 1 liten inbyggt garderob som är ung lika stor som ett klädskåp. här finns hennes kläder. Klänningar och sånt hänger i ena halvan och resten ligger hopvikt i tre små korgar i den andra delen. Under korgarna finns ett litet inkast där man nog ska slänga tvätten för det sitter en bräda där lite snett med en liten öppning längst upp... Helt värdelöst så i Linnéas rum har den tagits bort och där har vi istället en stor plastlåda med säsongskläder och växa i kläder. Jo, Linnéa har en sån där hängande korg(PS Fångst) från IKEA också som hon har strumpor, trosor, strumpbyxor och träningskläder i.


Emma har en likadan garderob i sitt rum. Den är alldeles för liten för henne men det beror nog på att hon delar den med maken... Han har sina kläder i en liten standardgarderob i tvättstugan men ingenstans att hänga kläder så då hänger han skjortor och sånt i Emmas rum... Hon har också en byrå i sitt rum för tröjor, strumpor, trosor, träningskläder, kort och gott allting som inte får plats i garderobens tre små lådor... Det är typ allt  

I tvättstugan har vi två standardgarderober,en för makens kläder och en för alla husets handdukar, dukar, gardiner, badlakan och sängkläder. Behöver jag säga att det inte får plats där??? Utanför tvättstugan finns också en byrå som precis flyttat in. Där ska nog tjejernas träningsgrejer få flytta in i en av lådorna och resten får nog fungera som linneskåp tror jag för att få bort allt från bänken i tvättstugan.

Det var källaren! Nu tar vi övervåningen...

I vårt sovrum finns återigen en liiiiten garderob där jag har mina kläder. Eftersom den är liten ligger allting i en salig röra och det får inte plats så mkt att hänga där...

I Idas rum finns fyra garderober däremot. I en dubbel förvarar vi just nu dopklänning, lucianattlinnen och andra luciatågsdetaljer. Där finns också en hängande förvaring med tygfack där det just nu ligger gymnastikkläder men två av facken är tomma   på golvet i denna garderob finns även alla urväxta kläder och såna som ska vidare till nästa instans(vänner, rumänien eller iväg till tippen).

I nästa garderob finns det leksaker och trdje innehåller Idas alla kläder och sista innehåller kläder som Erik inte växt i än, sängkläder och lakan till spjälsängen, filtar, åkpåse och längst ner en låda proppfull med udda vantar, sockar, luvor till alla jackor/overaller som används och mina och makens vintervantar/mössor osv. Erik har sina kläder i byrån som hör till skötbordet.

Presentation

Tjejtrissen, smedkvarten och resten av familjen.

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Välkommen till Tjejtrissen och LillprinsBus med Blogkeen
Följ Välkommen till Tjejtrissen och LillprinsBus med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se