2007 for jag iväg på vinst och förlust iväg till en mammaträff med mammor som jag snackat med i nästan två år. En sak hade vi gemensamt, vi väntade barn samtidigt och hade således barn i samma ålder. Träffen tog plats i Tyresö hos en av mammorna och hon var dessutom fotograf så vi lånade studion. Efter flera månader fick vi hem bilderna hon tagit och då hade jag ingen möjlighet att titta på dem. CDläsaren i datorn var trasig. Tiden gick och skivan med alla bilder kom längre och längre ner i lådan, längre och längra ifrån mitt medvetande. Ibland har jag sett den men fortfarande haft samma trasiga dator. Nu när jag köpte en ny byrå hem till hallen fick jag börja rensa ut den gamla köpmansdisken på skräp som samlats sen vi flyttade in och låååångt innan dess. Nu hittade jag CDskivan igen och äntligen fick jag se bilderna. Med bestämda steg klev jag fram till datorn och påbörjade nerladdningen, bara för att få hicka. Det var över 500 bilder på skivan  Jag laddade ner alla, för jag kunde inte välja bort några och många fina bilder är det! Det märks att hon var/är fotograf. Nu har vi ingen kontakt längre för jag är aldrig inne på den ankomstgruppen längre och vet inte om hon är kvar heller. Här kommer några få på ja vem är det????               Det var inte så svårt va? Förstår inte varför alla säger att mina barn är sååå lika... Lite roligt är det att jag kommer ihåg att jag tyckte Ida var så spinkig men jämfört med Erik är hon ju rena michelingubben  Gosgumman! 13 månader gammal är hon på bilderna. 

Idag är en sån där dag då vi bara ska vara hemma. Inga tider att passa, ingenting speciellt att göra mer än ett stödröj på förmiddagen för att lämna eftermiddagen åt roligare saker. Jag gillar såna dagar! Ungarna gör sitt bästa för att reta gallfeber på varandra, "Mamma!!!!"-ropen skallar mellan väggarna och de försöker bräcka varandra i att skvallra mest. Synd bara att de har en mamma som totalt ignorerar just sånt. Jag ogillar just att skvallra å det grövsta och därför rinner det av mig som vatten på en gås. Erik går runt och tittar på alla mest hela tiden. Han är snorig som bara den idag så jag hoppas att det blir en lugn dag med mer sova än vanligt. Han har sovit lite oroligt i natt vilket väl mest drabbade mig som vaknade varje gång snarare än honom som ju sov    Skönt att han väntade till idag med snorigheten så vi slapp åka tillbaka för att ta sprutan vid ett senare tillfälle.

Igår hade vi också premiär av det lite tråkigare slaget. Erik satt och åt och rätt vad det var började han skrika. Linnéa satt och matade honom och fattade ingenting. Inte blev jag klokare förrän en liten stund senare när jag bytte blöja. Under shortsen, vid blöjkanten, hade han två bett av ngt slag rätt nära varandra så kan det kanske ha varit en geting som förirrat sig in i byxorna på honom??? Jag smörjde med xylokain och han somnade efter en liten stund. Idag syns ingenting av det iaf och han mår som vanligt. Skönt!

Igår ringde Mårten hem från jobbet och ville diskutera en vända till Torsborg i helgen. Jag var mitt uppe i matlagningen, dukning och trötta barn så jag ville inte prata då utan tyckte att vi kunde göra det när han kom hem istället. Japp, han kom hem när jag gick och lade mig så jag får väl fortsätta att inte veta hur tanken var eller ringa honom i eftermiddag när ungarna badar i bassängen. Vore skönt att veta hur han tänkt sig övernattningen då för i stora huset är golvet upprivet pga en vattenskada och lillstugan har bara fyra bäddar... Är det husvagn som gäller eller? I såna fall måste vi köpa ett tält för vi får inte plats i den allihop. Emma tycker dessutom att det är öken att åka dit helt plötsligt så henne får vi nog muta med en kompis som följer med tror jag. Jag såg billiga tält, både tvåmanna och sexmanna som jag blev sugen på på ÖB för en billig penning. Tvåmanna behöver vi köpa oavsett för det ska vi ha inne i förtältet på husvagnen för att kunna åka på semester.

Nu är det dags att lyfta ner Erik från bordet ute på altan och stänga dörren ut dit. Inne ser det ut som Hela havet stormar eftersom alla stolar ligger på golvet för att inte Erik ska klättra upp hela tiden. Ska man låta stolarna stå och låta honom ramla ner eller hur gör ni???

Idag var det dags för Eriks bvcbesök men eftersom jag bestämt mig för att ha nästa vecka helt ledig så började vi dagen på spädbarnslabbet för att hjälpa till med lite forskning. Jag har fyllt i anmälningslappen dit säkert 100ggr och sen lagt den ngnstans för att postas. Den har aldrig kommit iväg... Nu för ett tag sen såg jag att man kunde anmäla sig på nätet och det gjorde jag. Mkt smidigare att slippa fylla i och ffa posta en lapp. Det tog inte så speciellt lång tid innan de ringde och idag var det dags. Erik skulle vara med i forskning om minnets utveckling. Testet gick till så att han fick titta på en film på 2,5minut medan en sensor registerade hans ögonrörelser. Efter det fick vi gå till ett annat rum där han fick dra ut några lådor där forskaren hade gömt några fingerdockor. Erik struntade fullständigt i de fjantiga dockorna. Han var mer intresserad av att ta reda på varför vissa lådor satt fast och andra inte  Han fick också lägga massa duplo i en hink och sen den andra. Här var han mest intresserad av hur hinkarna satt fast i brickan och hur hårt...  Den sista uppgiften var roligare. Där hade de en glaskub med en öppen sida och en groda som sade kvack. Grodan var rolig att tugga på och därför blev erik lite mer motiverad att pröva. Experimentet gick ut på att forskaren tog grodan och satte in den i kuben från olika håll, dvs vände på den så öppningen var åt olika håll och sen fick Erik ta ut den för att ta en tugga. Jag hoppas de desinfekterar sakerna mellan kunderna???? När vi var klara med dessa saker så fick vi gå tillbaka till rummet med filmerna och se en nästan likadan film innan vi var klara. Som tack för besväret fick man 100kr på Barnens Hus eller akademibokhandeln.

Efter besöket på labbet var vi förbi jobbet en sväng med lite pärmar och sen vidare för att köpa lite mer kläder till Erik. De tröjor och shorts han har räcker inte alls till. Han blöter lätt ner en 5-6 ombyten på en dag ute vid favoritstället, den vattenfyllda hinken  Det är ungefär det antal med ombyten vi har totalt... Nu blev det en skjorta, ett par shorts, ett set med linne och shorts, en body och ett gäng med sommarpyjamas till det. Funderade på badbyxor eller soldräkt men snålade ur där. Den han har i 74/80 är för liten med blöja men fungerar utan... Å andra sidan är de i större strl smartare med badbyxor och tröja snarare än heldräkt.

När vi shoppat klart åkte vi hem, åt lunch, grejade lite hemma och barnen vilade en sväng innan vi åkte till bvc. Vi har haft världens bästa sköterska, på allvar, men hon hade slutat sen mottagningen blev privatiserad. Den vi fick nu är säkert bra men jag ogillar folk som pratar bebisspråk bara för att man har småttingar med sig och... nej hon hade för stora fotspår att kliva i helt enkelt. Å var bäst! Funderar nästan på att leta rätt på henne och byta mottagning  Hon var en sån som lyssnade på oss föräldrar snarare än tittade på tester och kurvor.  Nu blev det lite prat om vikten igen. Erik är en spinkfis, en riktig spinkfis men så pigg och aktiv som han är så rinner liksom allting av honom.  Han mätte upp stolta 82cm över havet och trycker mer markyta med enorma 9,6kg. Vad säger man??? Han är lång och smal iaf. Han ligger tydligen under nedersta kurvan på vikt, längden följer samma kurva som alltid men huvudet rasar också nerför kurvorna. Det sista oroar inte mig det minsta, jag har ett jättelitet huvud tydligen. Tur jag har så mkt hår då   Eriks mat berikar vi nu med olja/fett, vällingen görs på havremjölk och vällingpulver, tom fruktpuréerna har vi olja i men vad hjälper det, han springer av sig allting. Motoriken var iaf bra! Han är snabb som en vessla, klättrar som en bergsget och har full fart hela tiden. Lillprinsbus!

Alla har säkert sina semestrar redan färdigplanerade för länge sen men här i huset går det inte till så. Jag vet ju alltid från år till år när jag är ledig. Det är en fördel med att vara lärare. Vi jobbar veckan före och efter skolstart resp skolavslut men annars är vi lediga när barnen är lediga, bortsett från småloven då när vi har studiedagar.

Maken däremot vet aldrig när han är ledig utan jag har fått tjata och tjata för att få iaf en vecka och ställde till slut krav och deadline för att JAG ska kunna planera MIN sommar med barnen. Igår fick jag veta... Jag är I N T E nöjd, inte alls!!!!!! Vi har ingen semester alls ihop. Han kan inte få ledigt förrän i mitten av augusti och då har jag redan börjat jobba. Jag ska vara ärlig men jag är inte bara besviken utan så jävla besviken och arg. Jag tror att de flesta kan föreställa sig själva hur de hade känt när de hade en make som aldrig är hemma i veckorna, oftast på helgerna men då har tusen saker att göra som inga inkluderar familjen(känns det som) och sen som grädde på moset inte ens kan ha semester med oss.

Han säger att vi får åka iväg på helger och så och visst det kan vi göra, mellan träningspass, maratonlöpningar, vansbrosimning, cykelpass och allting annat. Jag har inte heller ens vågat fråga om köksrenoveringen... Blir den ens av??? Köket håller inte ens ihop så det är verkligen akut   

Nu är det slut på gnället för det finns ingenting som gör det bättre och då är det bara att gilla läget men lite rätt har jag att tycka synd om mig, eller hur  

Idag har vi varit iväg till VITSteamet. Det står för Vardagliga Insatser i Tydlig Samverkan och de håller ihop nätverken runt de barn som har lite större behov än andra. Ida alltså! Det gick väldigt väl och vi fick en klok kvinna som handläggare som jag kände stort förtroende för och som var precis rätt. Skönt! Hon verkade förstå exakt hur vi har det en bra och en dålig dag utan att jag behövde förklara in i minsta detalj och vi fick bekräftelse på att vi gör rätt. Vi ska inte ställa högre krav på Ida än vi gör idag, vi ska ta det lugnt, inte stressa, ha fasta rutiner som vi har idag även om det i sig är rätt tråkigt för en annan. Mycket av det vi gör är ju att förebygga för att undvika tråkiga situationer. Vi åker inte och handlar på Gränby Centrum med Ida när det är som mest folk utan väljer en annan tid och inte minst viktigt en annan affär som passar henne bättre(Nu vet du Karin varför vi alltid åker till Maxi;) ). Vi behöver inte utsätta henne för stora folksamlingar i önödan utan bara när vi verkligen måste osv.

Mycket av det här är saker som vi gör utan att tänka på idag men för ett år sen var det värre. Då var det verkligen kaos hemma och ingenting och ingen fungerade. Bara det i sig har varit ett kvitto på att det fungerar, idag mår alla så mkt bättre!

Vi fick också lite tips på hur vi kan underlätta ytterligare för Ida med bildschema, ännu tydligare rutiner, fasta strukturer i vårt sätt att arbeta på morgonen osv och där fick vi lite tips. Tack för det säger jag!

Nu är det nog dags att göra lunch till alla barn som är här. Det har blivit några stycken under dagen, tre av mina, två av grannen, två som vi barnvaktar och så en övernattare  Det är väl det som är sommarlov, att få leka så mkt som möjligt med kompisar utan att behöva titta på klockan och passa massa tider hela tiden! 

För tionde året i rad har vi så firat midsommar. Det började lite trevande ihop med nygamla bekanta genom BVC. Hanna och jag gick barn och ungdom tillsammans på gymnasiet men då var vi inte mer än bekanta. Sen träffades vi ett antal år senare när vi båda fått vårt första barn. Hon hade en liten kille och jag hade fått Emma. De första åren firade vi lite här och var. Ibland i Vänge hos hennes föräldrar, ibland i en lägenhet hemma hos nån av oss. Åren gick och barnen blev fler. Behovet började kalla på större plats och vi skaffade hus en efter en. Jo, vi hade blivit några fler för mammagruppen kom in i leken okcså... Från att ha bott inom promenadavstånd så fick vi bli lite mer mobila. Två av oss hamnade ute i Alunda, två i Bälinge och så vi i mitten i Gamlis. Platsen för kommande midsommarfiranden var då avgjord för Gamlis låg i mitten  Vi är alltid samma gäng som firar även om inte hela mammagruppen är med. Det är Hanna med familj, Anso med familj och så vi. Därtill tillkommer nära och kära. Alla föräldrar har stående inbjudan så klart! De senaste åren har vi varit ovanstående samt min bror med ev flickvän och Karin och Yavuz(Mårtens syster och svåger) . De senaste åren har vi förgyllt tillvaron för våra kära grannar med skönsång i hög volym med kareoke, med fördel toksent och efter att ha imundigat ansenliga mängder starkdricka... Det har inte varit vackert och tidvis tom direkt tondövt men roligt har vi haft det. Grannarna har fått sig många gapskratt men också en och annan sur ton. Å andra sidan festar vi bara så här två ggr om året och det får de bjuda på! Vi har andra grannar som bjuder på spektakulära gräl och andra som ägnar sig åt swingers men inte så diskret alltid som man skulle önska   så festandet är kanske att föredra då  

Hur mkt tvätt kan det finnas???? Jag har precis vikt tre IKEA kassar fulla med tvätt, fortsatt med tre tvättkorgar(såna där på hjul som finns i tvättstugor och rymmer massor) och har två kvar på Julias säng. Efter det har jag nog en timme till med röj som ligger och skräpar nere i källaren, jo kläder alltså  Helt galet! Inte är det slut på smutsig tvätt för det heller utan det ligger nog en fem maskiner och skräpar ändå om jag samlar ihop allting på samma ställe. Två ligger i trappen som stackars Hanna fick kliva över när hon kom för att lämna barnen för en lekstund  . Ja, ja, det mesta är ändå rent och får jag bara vika ihop allting kommer det ju nästan bli ordning i tvättkaoset. Nästan! Jag skulle behöva rensa LInneas garderob först innan det blir ordning. Hon har hysteriskt mkt kläder som hon får från alla möjliga håll i massa olika storlekar. Jag har försökt övertala henne att man inte kan ha allting framme samtidigt men framgången har väl inte varit så där given. Lite har jag lagt undan i en låda men det finns en hel del till att rensa ut. Det får jag göra ngn annan regnig dag, inte idag.

Nu har jag ätit klart så nu ska jag fortsätta mitt värv nere i tvättstugan tänkte jag.

Ha det gott och trevlig midsommar om jag inte bloggar något mer innan imorgon!

Ja, det har ni redan märkt och jag kom tillbaka bara för att bli sjuk  Måndagen tillbringades mest på soffan eller sängen för febern gjorde jag att jag kände mig rätt dålig. Igår var febern lägre men skallebanket värre. Det gjorde ont i öronen, bihålorna och bara allmänt i skallen så jag åkte iväg och storhandlade för att fördriva lite demoner och avslutade shoppingrundan på Ica Maxi med att köpa sinova och nässpray från apoteket. Då släppte det värsta i huvudet. Idag är jag mest bara trött i kroppen och lite yr men det verkar som jag överlever det här med 

Pilsbocupen kommer det bilder från så fort jag letat rätt på kameran och tankat ner bilderna men det var 6 matcher som skulle spelas och det blev blandad kompott, några vinster, några förluster och ngn oavgjord.  De hamnade iaf trea och fick spela semifinal men förlorade den också men slutade trots det trea iaf. Det tycker jag är helt okej resultat!

I övrigt har vi haft det toppen på campingen. Barnen har sovit bra i husvagnen och haft kompisar att leka med hela dagarna i olika åldrar. Erik har mest bara softat runt i vagnen under matcherna och sprungit runt mellan dem. Det blev en liten minisemester i gott sällskap och oj vad roligt tjejerna tyckte att det var med vårt lilla läger i det stora lägret. Vi var tre husvagnar och fem tält som alla kände alla och umgicks. Det finns nog ingen tjej som inte tycker att fotboll är det roligaste som finns efter detta  Det var ingen som tyckte att det var tråkigt att spela match i måndags iaf trots trötta kroppar. Storstryk blev det också! De spelade mot Gusks p01 och de var hårdare, snabbare, tuffare och mer tekniska än tjejerna men Emma fick verkligen skotträning så det heter duga och gjorde en massa fina räddningar.  Ont i fingrarna hade hon efteråt och vi har fått tejpa ett par av dem men idag är det bättre.

Jag har blivit utmanad att svara på en bloggenkät och jag lyder självklart. De tär bara roligt  

1 – Hur länge har du bloggat?

- Augusti 2008 verkar det osm jag började blogga här.
2 – Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?

- Oj, ingen aning. Jag har alltid haft skrivklåda själv men är rätt kräsen när det gäller vad jag själv läser så jag hade inga direkta åsikter faktiskt. Jag tänkte nog att de flesta var som mig, dvs hade skrivklåda  
3 – Vilken var den första blogg du förälskade dig i?

Carola Wetterholms blogg. Jag letade efter bloggar att läsa och fick tipset från en vän, Hanna, att den var läsvärd. Jag var fast från dag 1 och är det fortfarande. Hennes blogg har jag följt sen 2007 och det var det som gjorde att jag valde bloggplatsen då eftersom jag kände mig hemma där  
4 – Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Lite taffligt skrivet men oj vad jag känner igen O'boyincidenten. Det var verkligen chokladsmet över hela köket och tandkräm över hela badrummet.

5 – Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?

Som jag skrivit är jag rätt kräsen men jag följer 6 varje dag och kanske 5 till lite mer sporadiskt. 2 favoritbloggar har precis avslutats, en för att hon som skrev dog och den andra för att mamman blev trakasserad av andra läsare  
6 – Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många  är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?

-Alla är nog dagboksbloggar men alla utom Carolas  har också ett tema som olika sjukdomar(cancer, EB, svårt sjuka barn osv)
7 – Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.

-Lilla Ellys kamp mot JEB. Familjeliv med en twist.
8 – Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.

- Kommer inte på någon faktiskt. Eftersom alla familjer är olika är det svårt att kategorisera tycker jag.
10 – – Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?

- Ingen aning! Jag är nog mig själv i bloggform som i verkliga livet och försöker att inte konstla till det. Jag överlåter frågan till er som känner mig, Hanna? Hagbard? Fast risken med Hagbard är väl att ni bara får höra vilken tjurskalle jag är  
11 – Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?

Jag tycker nog att det fungerar. Jag försöker att inte utlämna någon, säga saker som jag inte är beredd att säga till människor jag inte känner mao jag är som jag är provat också.

12 – Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.

-Sex, saker som barnen inte vill att alla ska veta... Jag försöker tänka på integriteteten.
13 – I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?

Inte alls, jag skriver för min egen skull och skulle skriva lika mkt eller lite oavsett vem som läste men det är alltid roligt med kommentarer för det.
14 – Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?

Nja, jag tror att man kan få en glimt av människan, ana hans eller hennes typ av humor, allvarsamhet osv men inte verkligen lära känna in på bara skinnet.

15 – Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?

-Nej, inte än! Däremot genom snackforum och det har varit trevligt.

16 – Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?

Absolut! Det finns alldeles för många sjuka, konstiga människor därute som uppmuntrar skadliga och farliga beteenden eller som lurar barn/ungdomar in i skadliga miljöer. Jag ser lite för mkt av såna saker på jobbet för att inte inse exakt hur farligt internet faktiskt kan vara  
17 – Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar

-Nej, inte än men konfunderad ett par ggr.
18 – Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?

-Ja men inte i andras.
19 – Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?

- Jag kan inte komma på något mer än att jag ibland kan känna mig pressad att skriva ngt men det är en stress jag själv lägger på mig.
20 – Tror du att du fortfarande bloggar om två år?

Absolut!
21 – Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.

Helt ärligt men jag har nog inte fem bloggerskor som läser härinne utan mest släktingar, vänner och så Carola då  Om du läser och bloggar så känn dig utmanad och tala gärna om det för det är alltid roligt att läsa fler bloggar   

22. – Finns det någon som inte bloggar var blogg du skulle vilja läsa?

Många!