har hormoner som styr humöret utan faktiskt har dagar när det fungerar riktigt normal:) Igår var tack och lov en sån dag. Vår lilla solstråle bröt ihop redan på dagis. Hon skulle  inte klä på sig, inte åka hem och inte äta mat, inte titta på tv, inte leka. Hon skulle inte göra någonting alls faktiskt utom en sak. Hon skrek konstant i tre timmar igår när jag hämtade henne på dagis! Hon började redan utanför dagis och skrek sen tills hon somnade vid halvsju. Det var ingenting som var bra och hade det varit ngt annat av mina barn så hade jag inte börjat oroa mig men just när det är Ida som alltid är en solstråle och visst har humör men inte länge!!! Efter fem minuter började man leta fel men hittade inga. Hon skrek sig igenom maten, filmen som jag satte på för att kunna laga mat, stunden i knät hos mig i soffan, när LInnéa försökte få henne på gott humör. Har aldrig varit med om maken! När maten var avklarad skrek hon sig hes igen för då var hon ju hungrig, men äta ville hon inte... Däremot kokade jag lite gröt som hon åt men skrek mellan tuggorna

Mitt i detta lilla kaos försökte Emma göra läxorna. Igår tyckte jag synd om henne måste jag säga! Det kan inte ha varit lätt och vi fuskade lite och struntade i ett spel som skulle spelas och massa mattekort som skulle göras. Det får vi göra i helgen eller nåt istället.

Vid halvsju stoppade jag i säng Ida och hon somnade som en stock men hon har sovit oroligt inatt och gnällt och gnytt. Vet fortfarande inte vad det är som orsakade skrikandet men idag var hon som vanligt igen. Frågade på dagis om det hänt ngt där igår men de kunde inte komma på ngt mer än att de varit ute större delen av dagen på utflykt... Inte har hon ont ngnstans iaf och öronen är rena och fina!!!??? Fattar ingenting men antar att hon kanske bara var riktigt övertrött eller nåt. Varför händer alltid sånt här när maken är borta och jobbar till sent? När barnen sov, redan kvart i sju faktiskt igår, var jag helt slut så inte blev det mkt gjort hemma heller... Disken är iofs åtgärdad men drivorna av leksaker ligger kvar i vardagsrummet. Nåja, det ligger nog kvar där idag med;)

Som sagt, det är ett under att man lyckas hålla sig lugn ibland när de minsta småsaker kan få en så totalt ur balans som en strejkande bil... Fast det är väl kanske tur att man väljer rätt saker att fjanta sig över;)