Detta kommer vara ett gnällinlägg och vill du inte läsa såna så sluta läsa omedelbart  

Igår gick jag och lade mig vid elva så i hyfsad tid ändå får man nog säga och det var nog tur det. Kl 12 kom maken in och lade sig efter att ha somnat i Idas säng tidigare på kvällen och jag vet inte vad han gjorde men väckte mig gjorde han iaf. Jag hade precis somnat när nästa lite mindre människa kom intassande. Ida gjorde entré och ville ligga under mitt täcke, preciiiiiiiis intill mig. Hon hade ganska svårt att sova så hon låg och snurrade, ville kramas, snurrade lite till, kramades lite till, drog i täcket och ville nog helst av allt krypa in under skinnet på mig eftersom vi haft några dagar där vi varit riktigt sura på varandra och självklart kommer ångesten över det på natten och hon får precis som inatt svårt att somna och vill kramas/ligga nära. Efter ett par timmar somnade hon men jag hann knappt blunda innan Erik vaknade. Stoppade i nappen men han vägrade sova. Tog upp honom, ammade och han vägrade somna. Han ville leka   Han stökade runt en stund i sängen medan jag försökte vara tråkig, hålla fast och amma lite till för att  själv få sova en stund men jag gav upp. Det funkade liksom inte när Ida var som en värmesökande robot och ville ligga nära samtidigt som jag försökte amma och hålla fast Erik.

När han började klättra på ida och dra mig i håret fick det vara nog. Jag gick upp i soffan, vispade ordning en flaska välling som Erik inte åt eller ens smakade på, satte mig i soffan framför tv'n så fick väl han röja bäst han ville... Kl fem blev han trött och somnade i famnen och jag kunde äntligen krypa till kojs för att få sova ngn timme iaf, trodde jag... Klockan sex vaknade jag av att Linnéa busade med Ida och de väckte Erik... Maken var uppe så jag kastade ut ungarna från sovrummet och sov vidare den kvarten tills han åkte till jobbet. Tror ni jag har fel om jag tror att den här dagen kommer präglas av en hel del trötta barn och en lika trött mor???

Som jag skrev har Ida varit lite hmm... besvärlig senaste dagarna. Hon verkar ha hamnat i ngn ond cirkel där hon bara måste göra precis tvärtemot vad hon vet att hon inte ska, hon får fler utbrott än vanligt, gapar och skriker, kastar saker och det värsta är att förutom att jag är less på att gå och vara arg HELA tiden så mår hon själv ännu sämre i detta men det är som att hon inte kan hjälpa det heller. Hon bara måste bråka just nu. Längtar just nu efter lite avlastning så vi två får komma ifrån varandra och få lite ny positiv energi istället. Hon har liksom låst sig fast i det här negativa. Borta är den där glada ungen som även om hon är skitjobbig även i vanliga fall med sin hyperaktivitet och busandet så är hon glad.

Nu är det en ledsen liten tjej istället och det är jobbigt att se.

Jag tror att det beror på att hon börjar inse att hon har svårigheter som de flesta andra inte har. Vore skönt om psykologen kunde snabba på lite och besöka förskolan så remissen kommer in till barnhabiliteringen och VITSteamet och det iaf börjar röra på sig lite. Det blir mer och mer märkbart att Ida har svårt för sig och hon leker nästan bara med yngre än hon själv där kraven är lägre. Själv skulle jag gärna vilja veta VAD hon har för problem så jag vet vad jag kan förvänta mig av henne och vilka krav jag kan ställa på henne. Just nu famlar vi lite i luften. KAN vi förvänta oss att hon ska kunna klä på sig själv??? Det gör vi nu men resultatet är inte så strålande om man säger så utan man får lägga fram kläderna, vägleda henne i det och tala om HUR hon ska göra... Det är svårt att förklara för det är så små saker som utmärker henne och när man försöker förklara så låter det minst sagt trivialt   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...