Vet ni någon bra och enkelt metod som hjälper små pojkar som den här    att få en acceptabel nattrutin? Det måste vara enkelt att genomföra, inte inkludera skrik eller vällingflaska(han vägrar fortfarande!) och helst inget jobb heller  . I går somnade han snällt efter kvällsgröten och den obligatoriska tutten(han har inte bitits på en vecka nu!) och sov rätt okej. Han vaknade och ville ha lite tutte några gånger, nappen några gånger till men vid 4 var han verkligen hungrig och åt massor men vägrade somna om... Han var pigg då, inte jag.

Vid halvsex ringde klockan och det var dags att gå upp men då började han bli trött och vid sex somnade han ovaggad i sin egen säng! Såna här dagar ångrar jag lite att jag började jobba igen för tänk att få gå och sova en stund med honom på dagen... Jag längtar efter lugna morgnar hemma där barnen får mysa runt i pyjamas, där vi inte stressar och måste iväg på massor och har all tid i världen att läsa tidningen och ta en kopp kaffe.

Verkligheten är: köra första tvättmaskinen för dagen och hänga den jag körde igång innan jag somnade, snabb dusch för att vakna, plocka ihop kläder till barnen och väcka dem och sätta på redan nämnda kläder för att sedan medan de(barnen alltså- inte kläderna!) sitter och halvsover över frukosten klä på mig själv och packa sånt som måste packas, plocka fram ytterkläder som ligger överallt men ingenstans, ordna matlåda, borsta hår och sätta upp ngn slags frisyr, rosta en macka till mig själv och koka en kopp te och åka vid sju. Först skjutsa Erik till mormor, till dagis för att lämna Ida, lämna Linnéa och Emma i skolan och inte sällan åka hem en sväng för att hämta ngt som barnen glömt innan jag kan åka till jobbet och komma fram halv9. Då kan jag oftast sätta mig ner, äta min kalla, sega, rostade macka som inte hanns med och drömma om tekoppen som står kall och odrucken på bänken i köket.

På min önskelista står det bara en sak i år. Mårten dubblar sin lön och jag får vara hemma med barnen! Tvärtom funkar också för all del...

Politikerna i den här stan älskar rondeller. De måste anse att rondeller är lösningen på all världens  trafikproblem. Finns det ett problem så sätter man dit en rondell. Det går inte att åka i den här stan utan att stöta ihop med en. Ibland är den befogad och nödvändig och får trafiken att flyta mkt smidigare men ibland undrar man hur de tänkte. Varför har man satt upp en rondell mitt på en raksträcka, framför ett övergångsställe där man har rödljus både direkt före och efter rondellen????? Hade det inte varit lite enklare med bara rödljuset då, eller bara rondellen?

Utanför vår lilla gata har man också satt upp en lite rondell. Inte mkt mer än en irriterande stor refug med en jätteful lampa i mitten men den är tillräckligt stor för att vara en rondell men tillräckligt liten för att orsaka problem när bussar, allra helst dubbelbussar/dragspelsbussar eller lastbilar med släp ska igenom. Dessutom blir det ett j**la svängande. Inte är den befogad, vår lilla skitrondell! Det går iofs människor där och bilar åker det kanske en 30stycken i timmen eller så men det är inte direkt trafikstockning där. För några år sen, innan nya E4sträckningen, DÅ behövdes den desto mer för då var det nästan omöjligt att ta sig över vägen. Kan det vara så att man bestämde sig för rondell DÅ men sen inte kunde ta tillbaka beslutet trots att behovet upphört???

Ja, ja det finns ju Ilandsproblem och riktiga problem och detta hör väl till den förra kategorin så jag fortsätter väl svänga och svänga och svänga för att ta mig till närmaste affär(ung 500m och 4 rondeller) och närmaste köpcenter(6 rondeller). Och jag vet att det heter cirkulationsplats, jag struntar bara i det  !  

Igår kom Emma hem vid fyra och ville leka med granntjejen. Jag svarade som den dumma, stränga mamman jag är att hon först skulle göra läxorna, spela flöjtläxan och sen äta mat INNAN hon fick gå över och leka. Då hette det att jag var dum men såna argument biter inte på mig  . Hur som haver så knallade hon iväg och övade både på flöjten och läxan och läste lite i sin läsebok innan hon kom upp lagom till Farmor ringde på dörren.

Nu ville hon baka istället men återigen var jag lite motsträvig för damen ifråga är inte så intresserad av att baka som av att äta smeten så jag kontrade med att hon gärna fick baka matbröd och trodde väl aldrig på att hon skulle göra det... Jag hade fel. Hon tog fram alla saker från skåpen med lite hjälp från farmor    och så gjorde de degen och bakade ut den med lite tips från mig för att få runda, fina bullar      . Emma kämpade på och fick jättefina bröd som sen fick jäsa en timme på bänken innan vi gräddade dem.

När bullarna var klara hade klockan sprungit iväg lite väl mkt men hon fick iaf kvällsfika på sina egna hembakade småfranska innan hon kunde gå och lägga sig   . Det var en nöjd tjej som somnade strax efter åtta igår och franskorna var verkligen jättefina. Mkt finare än ngt jag hade kunnat åstadkomma i samma ålder!