Det här med skolbyte har de senaste åren inte varit ett lätt beslut. Förr behövde man inte ens välja utan man blev anvisad en skola och så gick man där. Enkelt och bra. Idag är det en djungel! Vilken skola, vilket program, vilken inriktning är bara början på valet. Det är till gymnasiet. Inte lätt alls utan tvärtemot en djungel.

Om man inte börjat på gymnasiet utan går på grundskolan är det inte mkt lättare. Vilken skola och vilken profil är man intresserad av. Olika skolor är bra på olika saker. Strategiska val är inte ovanliga redan på högstadiet. Sen har vi de där andra eleverna. De där som har en hemskola men som bara är det på pappret för eleven är placerad någon annanstans. Linnéas hemskola är Gamlis men hon är placerad i hörselklass. Nästa år ska hon byta skola. Hemskola alltså- den där hon inte går. Det innebär att hon måste välja skola men inte bara skola utan vi måste välja en skola som vi tror är positiva till att hon får gå kvar i hörselklassen. Kruxet i kråksången att en sån placering är inte gratis. De kostar massor. Skolor vill inte ha elever som kostar massa pengar. De säger nej(det kallas platsbrist eller att man tagit hänsyn till avstånd e dyl) om vi först talar om hur landet ligger dvs att hon är hörselskadad och nu går i specialgrupp. Å andra sidan, om vi inte talar om förutsättningarna kommer planeringen igång för sent och då skiter sig allting. Det landar som det brukar landa. Anvisningsskolan får ta emot eftersom ingen annan skola vill ta emot och sen är det upp till rektor där att besluta om placering i specialgruppen. Förhoppningsvis lyssnar rektorn på hörselpedagoger, lärarna i specialgruppen och föräldrarna men det är långt ifrån säkert. Å andra sidan, om vi har sån tur att hon får gå kvar i sin klass där hon går nu så borde hon ha större chans att få gå kvar hela högstadiet och då kan jag slappna av. På måndag ska avlämnande skola ha elevhälsomöte med hörselpedagogen och mig för att formulera oss inför skolvalet inför nästa år. Jag hoppas det blir bra för Linnéa kommer aldrig klara av en vanlig klass. Hon blir helt slut efter en timme nu när hon är på besök i sin hemklass på tisdagarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...