Vi firar lucia tre dagar i rad i vår familj. Igår var det förskolan och det såg ni vilken fin stjärngosse/tomte/tärna han var. När det verkligen kom till kritan var det inte alls roligt att sitta där framme med alla barnen när alla tittade på en så han började gråta. Kruxet var bara att det var knökfullt och inte ens en liten treåring hade tagit sig fram så han fick sitta i Linnéas knä istället som satt längst fram. Det gick tydligen nästan lika bra så Erik tittade mer på lucia än deltog. Det är fint att se hur måna syskonen är om varandra mellan krigen.

Idag var det Emmas tur som skolans lucia. Hon har haft dålig mage i flera dagar men efter diverse imodiumtabletter så har det lugnat ner sig och idag var hon igång igen. Tur det! Hon klarade av att stå där framme, läsa sin låååånga dikt som var otroligt vacker men svår att lära sig utantill. Jag är otroligt stolt över att hon klarade det. Nu har hon nog varit riktigt nervös för första gången i sitt liv också. Det är bra. Det gör att man taggar och skärper sig lite extra.

Samtidigt som jag skriver så njuter jag också av sändningen från Uppsala domkyrka där årets luciasändning kommer ifrån. Extra roligt att det är min gamla kör som är med där även om vi då hette Koralkören. Vi brukade gå luciatåg med gosskören i universitetsaulan och domkyrkan. Fatta vad pampigt! Det var ett minne för livet utan tvsändning. Jag skulle gärna börja sjunga i kör igen. Saknar det nåt vanvettigt men hur får man ihop tiden? Det krävs ju en vuxen hemma då och det dyker alltid upp nåt som ställer till det  

Vi var några som kikade på Emma i kyrkan. Mormor, pappa, farmor och så Maria och den här lille godingen  

Lille Lowe  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...