Åh vad skönt att snön äntligen har kommit. Jag avskyr verkligen novembermörkret. Det är grått, fult, tråkigt, mörkt, mörkt och det har hunnit mörkna innan det ens hunnit ljusna. Jag är beroende av solljus för att fungera. Snö är inte ljus men det är ljust och det gör att lampor och annat reflekteras och allting blir iaf ljusare. Dessutom föredrar jag snö framför lera och regn. Snö är kanske inte sommar och varmt men det är iaf trevligt att titta på, roligt att leka i och det är inte lera. Usch vad jag avskyr lera!

Däremot har jag insett att vi inte riktigt är klara med vinterrustningen. Ida har ingen vinteroverall så det måste jag fixa idag. Emma har inga skor för de hon fick snordyrt av farmor förra året har gått sönder. Jag tänkte lämna in dem på lagning idag. Linnéa saknar täckbyxor. Sen behöver vi uppdatera lite vantförråd. Många är för små eller saknas en maka till. Får åka iväg och shoppa loss på lunchen idag och se om jag hittar nåt.

Idag är också båda småttingar på dagis/6års för första gången den här veckan. Erik har inte hostat alls i natt vad jag hört iaf. Eftersom jag tillbringat natten med att tjuvhålla honom så borde jag ha hört det. Han har haft svårt att komma till ro inatt. Jag gissar att han behöver komma ut och röra på sig ordentligt. Jag somnade till vid ett bara för att vakna vid halv 2. Då stod Erik och tittade på en traktor som plogade ute på vägen. Han hade hört den och det är bara inse att han hör skillnad på traktorer, lastbilar, bilar, bussar och tåg. Han hör på en gång vad det är som kommer och är det en traktor ja då måste han kolla  . Tänk att man kan älska traktorer så till den milda grad! När jag vaknade stod han i fönstret och sade: "Wow!" om och om igen. Mest över snön eftersom han nog inte kommer ihåg den från förra året. Imorse ville han ut så fort kläderna var på och sen satt han i den och bara tittade, kände och smakade. Gullplutten! Vilken tur att han har utedag idag på dagis. Det behöver han.