igår när vi åkte till Stkhlm men väl en Flinga  

Uppfödaren hade döpt henne till Flinga och jag tyckte det var ett så vackert namn att hon får heta det även i fortsättningen. Linnéa har dock döpt om henne till Smulan men kärt barn har många namn  

När vi hämtade henne fick vi också gosa med hennes mamma och pappa, syskon och även småsyskon. Mamman fick nya bebisar för en vecka sen och herregud så små de var!!! De var inte mkt större än makens tumnagel, helt blinda och döva än så länge men pälsen hade börjat komma. Flinga är lite större än makens tumnagel men fortfarande bara hälften så stor som vår kluns vi har hemma men hon växer nog ikapp rätt snart. Hon verkar rätt matfrisk iaf. Mamman måste få ngt slags rekord för att skaffa nya bebisar innan de gamla ens var flygfärdiga. Vet inte hur länge honor är dräktiga men två kullar på 5 veckor är inte dåligt jobbat! Nu blir det inga fler bebisar därifrån dock.

Idag har jag var trdje timme bytt plats på mina små juveler i buren för att de ska lära känna den andras lukt och få deras lukter tillsammans att bli just deras gemensamma. Det är det som krävs för att storan ska acceptera lillan och inte bita ihjäl henne när de sen om några dagar ska få träffas på riktigt.

Än så länge är Mimi rätt sur. Hennes första reaktion var att rusa runt i buren och leta efter inkräktaren och när hon lokaliserat henne försökte hon först bita henne genom väggen när Flinga försökte hälsa och sen försökte hon gräve sig igenom och sen klämma sig in mellan väggen och burkanten. Maken har gjort ett fantastiskt jobb med buren så den blev mkt bättre än vad jag trodde var möjligt och Mimmi kan fortsätta försöka. Hon kommer ingenvart.

En fördel med att Flinga kom är att Mimmi nu har vaknat till och blivit mer social. Förrut och sista veckan har hon deppat ihop rejält och vägrat komma fram. Nu är hon framme hela tiden och inspekterar ägorna. Extra mkt inspekterande blir det var tredje timme när jag byter plats på dem för då luktar det väl ännu mer och hon den där andra har kanske ändrat ngt, grävt en annan gång eller gud bevare mig ÄTIT UPP TOARULLEN  

Sur har hon blivit också! Okej, hon var inte överdrivet tam innan heller men hon har ändå gillat att få komma upp en stund och gosa. Nu är hon skitsur och försöker bitas när jag ska byta plats på dem. Jag har konstaterat att det är säkrast att lyfta henne i ngt så huset och träröret har fått tjäna som transportmedel hittills. Ska bli spännande att se om hon lugnar ner sig under morgondagen.

Jag är sur... Var är inkräktaren?????

Och så här cool sitter hon, inkräktaren, på andra sidan väggen...