Nu har vi klassföräldrar bestämt att vi ska ha ett möta and situationen i skolan och det går en maillista runt bland föräldrarna där vi får dryfta och vädra lite eftersom de flesta av oss bara träffas när barnen är med och då är det lite svårt att prata av förståelig anledning:)

På onsdag har dessa tre veckor av besöksförbud gått och läraren har fortfarande inte kommit ngnstans alls. Barnen är precis lika vilda när hon är ensam med dem och hon har ingen auktoritet öht. Fast det kan man väl inte få om man heller inte ens försöker?!?! Man kan ju inte få barnen att lyssna och respektera en om man inte ens säger till när barnen gör ngt ´tokigt eller ringer hem till de barn som inte sköter sig.

I fredags när jag hämtade Emma i skolan stod rektorn och en till ute på skolgården och vrålskällde på en av killarna i klassen. Denna killen är minst sagt vild men han behöver hjälp, inte skäll! De stod ute på skolgården och skällde i de femton minuter som jag var på skolan och frågan är hur länge de stått där innan jag kom??? Vad tror man att man uppnår genom att förödmjuka en liten sjuåring inför alla på skolan under så lång tid och sen inte ens ringa hem så föräldrarna f¨år vetskap om det?

Förra veckan fick alla barnen i klassen sitta i sina bänkar i 20 minuter utan att lektionen startade bara för att några elever alltid kommer för sen?!?! Dessa elever hade inte kommit alltså och de elever som kom i tid blev kollektivt bestraffade... Jag tar mig för pannan!

Rektorn(hon verkar komma mkt till klassen nu för tiden) kom in i klassen och skällde på alla killarna en lång stung i förra veckan för några av dem(okänt vilka) hade spolat ner en toarulle på toaletten. Till saken hör att Emma och flertalet visste vilka men ingen brydde sig om att fråga eller ta reda på detta. Återigen får alla skiten för ngt som bara ett fåtal gjort... Jag säger som en av föräldrarna i klassen säger: "Jag blir inte förvånad för rektorn är inte direkt känd för att vara ett diplomatiskt geni!"

Tanken att byta skola stärks mer och mer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...