Veckans stora snackis här hemma, eller inte, har varit psykologmötet som äntligen blev av i onsdags morse. Jag var minst sagt oförberedd efter att ha laddat två ggr och inte fått sova så struntade jag helt i det den här gången och då kommer hon!!! Vågade väl ingenting annat kanske efter mitt mail om förtroenden som naggas i kanten och byte av psykolog osv.

Vi träffades på förskolan kl 9 och hon började med att fråga hur det var med Ida nu... Vad svarar man på en sån fråga??? Bra??? Hon mår bra men hon har ju samma problem... Jag svarade ngt i stil med att det var fullt upp bara eller nåt sånt ickesvar. Då började hon berätta om hennes slutsatser efter att ha testet och träffat Ida. Hon tyckte att Ida hade:

•  svårt att koncentrera sig
•  svårt att sitta still
•  svårt att uppfatta instruktioner
•  sämre finmotorik än väntat med tanke på åldern
•  Ida saknade också uthållighet och orkade inte hålla på så länge i en aktivitet.
•  Närminnet var dåligt.
• Allting ovan betyder att Ida har en koncentrationsstörning(mest trolig ADHD av kombinerat typ)

Usch vad det låter illa när man skriver ner allting och ändå har jag säkert glömt något!!! Allt detta vet jag redan och många av mina elever har liknande svårigheter så det var inga nyheter. Jag måste ändå säga att jag blev lättad. Det låter förmodligen helt sjukt men jag blev lättad att jag inte inbillat mig, att jag inte bara tycker att hon är jobbig, att jag/vi inte gjort fel hemma och inte uppfostrat henne ordentligt som vi ofta får höra från folk i affärer. Mitt syfte med att söka hjälp var att jag ska få njuta av den underbara person som Ida är. Att få kunna SE henne som den glada, positiva, sprudlande lilla flicka hon är och inte bara se alla konflikter, alla hyss hon gör       utan få hjälp att hantera dessa. Det är bara att inse att jag är bara en liten människa med ett stort tålamod men det är inte oändligt och när det sträcks dag efter dag tar orken slut, tålamodet tryter och ilskan tar dess plats. Dit var vi på väg men nu ska vi ändra riktning åt andra hållet.

Nu kommer vi få en remiss till VITS-teamet som fortsätter utreda Ida för att se vilka stödinsatser vi behöver. Specialpedagogen kommer till förskolan för att ge tips(Tack MalinH för hjälpen även med Ida!!!). Själv ska jag krama min fantastiska dotter en extra gång istället för alla hårda ord som varit sista månaderna när orken trytit.

För en gångs skull är det inte mitt fel att jag inte bloggar utan jag skyller oförblommerat på vår datatekniker som inte får igång datorerna. Förra helgen gick routern sönder och vi skaffade en ny. Jag önskar jag kunde säga att den nya fungerar perfekt men det är nog så långt från sanningen man kan komma. Routern har bra signal till datorn men den vägrar prata med omvärlden och om man mot förmodan kommer ut på nätet så kopplas man ner inom några minuter. Ringde och bråkade, igen, för att få igång skrället men fick bara till svar att stänga av den och starta om den... Fungerar den då???? Nja, den kanske håller sig uppkopplad lite bättre men det går sååååååååå trögt och rätt vad det är så vill den inte fungera alls. Blir faktiskt rätt förbaskad på teknikprylar som inte vill samarbeta. Jag är helt värdelös på sånt och jag blir helt ställd. Jag gillar inte alls att vara maktlös och känna mig dum, inte det minsta lilla, och då blir jag arg! Saker ska fungera!

Den här veckan har jag inte gjort så mkt mer än jobbat, hämtat barn, lagat mat, nattat barn och städat känns det som. Är det så att jobba??? Då avstår jag gärna. Jag känner inte alls att jag hinner med barnen så som jag vill. Hade kanske känts bättre om lönekuvertet åtminstone var välfyllt men rektorn var sen in med papprena och jag får bara min halvtidslös nu och resten nästa månad... Det känns kan jag säga för utgifterna har ökat i takt med jobbet(främst bensin) och dessutom har jag ingen föräldrapenning att dryga ut utgifterna med längre. Ja, ja tänkt hur glad jag blir nästa månad istället när jag får lön för 150% arbete  

I onsdagskväll gjorde vi ett försök att få ihop Mimmi med Flinga eftersom de då hade introducerats i rätt många dagar. I måndags lät jag dem nosa på varandra men de verkade Mimmi aggressiv så jag struntade i det men jag var nog överdrivet feg och feltolkade hennes signaler. Nu lade sig Mimmi ner och Flinga rusade fram och klättrade upp på henne och de hälsade på varandra och sen dess har jag två glada, pigga gerbiler. Mimmi har dessutom slutat tjura och kommer nu fram och nosar, hälsar och vill kela med en när man tittar till dem. Hon som bara försökt bitas sista veckorna. Känns faktiskt hur bra som helst!  

Idag ska jag smita lite tidigare från jobbet hoppas jag och köpa lite födelsedagspresenter till morgondagens födelsedagsbarn. Eftersom internet inte fungerar hemma så...

Grattis på födelsedagen Emma!!!!   

Från och med imorgon har vi en 10åring hemma. Känns helt galet att hon redan är så stor. Min lilla plutt  fast hon nästan är lika lång som mig redan. Inte så svårt kanske att lyckas bli längre än mig... Jag gör ju som korumpan, växer neråt har jag fått höra från min snälla moster Britten  . Inte mitt fel att alla i släkten är över 170 och så kommer halvpygmeen Fia.

Som mamma lär man sig rätt snart, ffa om barnen är fler än två, att göra fler saker samtidigt. Just nu tex tvättar jag, bloggar, viker tvätt och kollar på superG på tv. Supereffektivt på allting självklart  

Har du ngn gång jobbat en hel dag bara för att på kvällen inse att ingenting syns av allt du gjort? Oftast har det varit en sån dag där man vaknar, ser att tvättkorgen behöver tömmas, böjer sig ner och ser att det behöver dammsugas under sängen, hämtar dammsugaren men på vägen ser man diskbänken och när man ska förflytta disken slänger man skräp bara för att konstatera att soperna behöver tömmas. Knyter ihop påsarna och bär ut dem i hallen men ser att det är kaos i hallen så du ställer ner påsarna och börjar plocka upp. En av overallerna är mer än lovligt lerig så du bär ner den i tvättstugan. Tvättstugan ser ut som ett kaos(det gör det hos de flesta föräldrar med många barn inbillar jag mig, även om jag bara har 4) och ovanpå bänken ligger det ett berg med ren tvätt så du börjar vika och kör igång en maskin. Ett av barnen ropar "Fäääärdig" från toan så du måste gå dit och när du torkar konstaterar du att badrummet behöver skuras. Du öppnar skåpet där rengöringen står när ett annat av barnen ramlar och slår sig och du måste rusa. På kvällen kommer maken hem och möts av soppåsarna i hallen som i sin tur befinner sig i upplösningstillstånd, disken i köket står kvar på bänken med en halvfull diskmaskin, tvättstugan är ett lika stort kaos som dagen före med ren och smutsig tvätt som ligger överallt. i sovrummet står tvättkorgen orörd och dammråttorna har förvandlats till tigrar. Maken blir rätt sur men tiger och tjurar. På kvällen när du sätter dig ner för att vila tittar du dig omkring och inser att det är kaos. Du har jobbat hela dagen och ingenting av det syns   Hoppas jag inte är ensam om detta utan vi är fler som lider av allvarliga koncentrationssvårigheter     .

Idag däremot har jag faktiskt fått massor gjort för även om diskbänken är överfull och vardagsrummet stökigt så har jag tvättat och vikt ihop tre ikeakassar och fått in allting i garderoben!!!! Det där sista är jag verkligen jättebra på  . Bänken i tvättstugan har också sanerats och är nästan tom, det är ordning på kaoset bland smutstvätten och golvet är fritt så jag ska passa på att tvätta undan lite till, dammsuga och torka golvet där. Det är dagens, koncentrerade, uppgift. Kan behövas för vår inneboende vill nog gärna kunna tvätta hon med.

Maken har åkt iväg och köpt nya pjäxor och byxor. Med sig tog han Erik för att jag ska kunna vika all tvätt och han fick i uppdrag att köpa skor till Erik också. Han har inte haft några förr men nu börjar det verkligen behövas. Erik är inte alltid nöjd med att bara sitta i vagnen ute och ska han vara på pappas jobb och åka roliga maskiner eller meka måste man också ha skor  

Du ville ha receptet på min kikärtsgryta   Den är superenkel och går att variera in i det oändliga så vi äter det massor här hemma. Ta burktomater, hackad lök och vitlök och koka ihop. Krydda med salt, peppar, basilika och häll i kikärtorna. Kan serveras med vitlökskryddad creme fraishe(hur stavas det egentligen???). Till det brukar vi ha ris men bröd går också alldeles utmärkt eller vad man nu gillar.

Samma recept men utan basilika och kikärtor men med morot använder jag till rätt mkt här hemma, som tomatsås och tomatsoppa och sen lägger jag till det jag vill ha. Vatten så klart om det är soppa men så kan man ha pasta, bönor, skinka, bacon, vitlökscf ovan, yoghurt, ricottaost, parmesan eller annan god ost, oregano, chiliflingor om man gillar lite mer hetta,buljong eller grönsakssalt/örtsalt, citronpeppar, olika grönsaker osv. Ett superbra recept för skåprensning eller de där dagarna när skåpen gapar tomma men ingen orkar handla  . Just tomatsoppan är nog barnens favorit om det är pasta i den och jag tycker den är riktigt god med cf-röran till.

igår när vi åkte till Stkhlm men väl en Flinga  

Uppfödaren hade döpt henne till Flinga och jag tyckte det var ett så vackert namn att hon får heta det även i fortsättningen. Linnéa har dock döpt om henne till Smulan men kärt barn har många namn  

När vi hämtade henne fick vi också gosa med hennes mamma och pappa, syskon och även småsyskon. Mamman fick nya bebisar för en vecka sen och herregud så små de var!!! De var inte mkt större än makens tumnagel, helt blinda och döva än så länge men pälsen hade börjat komma. Flinga är lite större än makens tumnagel men fortfarande bara hälften så stor som vår kluns vi har hemma men hon växer nog ikapp rätt snart. Hon verkar rätt matfrisk iaf. Mamman måste få ngt slags rekord för att skaffa nya bebisar innan de gamla ens var flygfärdiga. Vet inte hur länge honor är dräktiga men två kullar på 5 veckor är inte dåligt jobbat! Nu blir det inga fler bebisar därifrån dock.

Idag har jag var trdje timme bytt plats på mina små juveler i buren för att de ska lära känna den andras lukt och få deras lukter tillsammans att bli just deras gemensamma. Det är det som krävs för att storan ska acceptera lillan och inte bita ihjäl henne när de sen om några dagar ska få träffas på riktigt.

Än så länge är Mimi rätt sur. Hennes första reaktion var att rusa runt i buren och leta efter inkräktaren och när hon lokaliserat henne försökte hon först bita henne genom väggen när Flinga försökte hälsa och sen försökte hon gräve sig igenom och sen klämma sig in mellan väggen och burkanten. Maken har gjort ett fantastiskt jobb med buren så den blev mkt bättre än vad jag trodde var möjligt och Mimmi kan fortsätta försöka. Hon kommer ingenvart.

En fördel med att Flinga kom är att Mimmi nu har vaknat till och blivit mer social. Förrut och sista veckan har hon deppat ihop rejält och vägrat komma fram. Nu är hon framme hela tiden och inspekterar ägorna. Extra mkt inspekterande blir det var tredje timme när jag byter plats på dem för då luktar det väl ännu mer och hon den där andra har kanske ändrat ngt, grävt en annan gång eller gud bevare mig ÄTIT UPP TOARULLEN  

Sur har hon blivit också! Okej, hon var inte överdrivet tam innan heller men hon har ändå gillat att få komma upp en stund och gosa. Nu är hon skitsur och försöker bitas när jag ska byta plats på dem. Jag har konstaterat att det är säkrast att lyfta henne i ngt så huset och träröret har fått tjäna som transportmedel hittills. Ska bli spännande att se om hon lugnar ner sig under morgondagen.

Jag är sur... Var är inkräktaren?????

Och så här cool sitter hon, inkräktaren, på andra sidan väggen...    

Bilderna kommer när jag tömt kameran... vilken dag som helst, och månad med för den delen  . Vår kamera är en liten, gammal, skitkamera som vi köpte för 5-6år sen när vår systemkamera "lånades" ur min bil på skolan jag jobbade då. Visst, det var klantigt att lämna kvar den i bilen men det betyder inte att ngn annan har rätt att stjäla för det! Med den ekonomi vi hade då fanns det inte på kartan att köpa en ny systemdito så det fick bli en liten kompakt sak som fyllt sitt syfte men nu är den gammal, fungerar skitdåligt och bilderna ännu sämre så det är inte roligt längre. MEN bilder kommer i helgen när vi fått igång internet igen... Tur jag jobbar och kan sitta här istället!

Ikväll ska vi förresten åka iväg till Stockholm och hämta vår nya lilla gerbil. Hon är honungsfärgad med en liten vit fläck på huvudet och sååå söt. Hon blev 6 veckor i onsdags men vi valde att hämta henne idag. Efter jobbet idag ska jag köpa en transportbur, fylla nya buren med spån och försöka trolla fram en delning av buren på ngt sätt och sen ska jag ge barnen en tidig middag innan jag hämtar maken och styr kosan mot Tumba. Maken får köra för Stockholm hittar jag inte i och är livrädd för att köra fel och aldrig hitta ut igen  . Jag är verkligen sämst på att hitta där! Självklart kommer det bilder på Muffins här i bloggen.

Jag gillar att laga mat. Inte sån där tråkig vardagsmat som köttbullar, chickybits, blodpudding och köttfärssås utan roligare mat med lite tanke och arbete bakom. Jag gillar att sitta och bläddra i kokböcker och tänka hur maten smakar, olika sätt att variera den och sen går jag ut i köket inspirerad av alla recept och kokar ihop ngt helt eget   Mat är kul mao. Vi äter hyfsat varierat hemma och jag försöker tänka att 1dag köttfärs, 1 fisk, 1soppa, 1vegetariskt osv. Ite sällan blir det helvegetariskt i veckorna för att jag inte kommer ihåg att ta fram kött från frysen och mina ungar äter lika glatt av linsoppa och kikärtsgrytor som av köttfärssås och köttbullar. De äter sånt de känner igen som de flesta barn. Däremot hyser de en ohälsosam förtjusning över korv och köttbullar jag inte förstår för det är knappt mat i mina ögon. Köpeköttbullar, är det gott eller????!!? Det köper jag för barnen skull ibland och de får makaroner till, själv föredrar jag potatis och ngt annat till(senapssås, rödbetssallad edyl.). Mer vanligt som panikmat är i såna fall kikärtsgrytan här hemma eller färdiga kycklingspett/klubbor som man bara kokar ris till.

Nu däremot måste jag erkänna att jag har ingen som helst inspiration för mat. Jag känner mig så begränsad just nu för Emma är överkänslig mot laktos och allergisk mot soja, Erik tål inte mjölk, fisk eller soja, ägg har vi precis börjat introducera där MED STOR FÖRSIKTIGHET. Han fick smaka äggpannkaka iförrgår och inga prickar kom men väl som myggbett på ryggen igår kväll. Kan säkert varit ngt helt annat men vi får se. Lax tog det tre smakningar på innan han skrek hela natten sista gången och ägg kan vara likadant att det växer till när han utsätts för det.

Alltså jag är härdad allergimorsa och jag kan alla genvägar. Jag vet om ersättningsprodukter som havregrädde, solhavre, mjölkfritt margarin, mjölkersättningar på livsmedelsanvisning, köpt och egen gröt till små och stora barn, yosayoghurt, egenkokad välling till småpiltar på havremust och Nutra/pepticate/pfofylac osv. Jag är också van att laga mat till barn som har gluten/diabetes/nötter/baljväxter/röda frukter bär och grönsaker osv och kan men just nu har jag ingen inspiration alls. Jag känner mig vrång som dagisfröken sade om Linnéa när hon gick där och inte ville samarbeta  

Funderar på om jag skulle baka lite i helgen och prova ett nytt recept på chokladbollar utan havre... Min matberedare sade upp sig i höstas och började brinna och det var mitt allt i köket. Assistenten är bra på bröd och bullar men beredaren är jag beroende av nästan. Den använder jag när jag hackar, river, skivar, maler, blandar, mixar. Det är ett måste när man bakar småkakor, pajer och sockerkakor. Jag tror jag måste köpa en ny så inspirationen kommer tillbaka för havrebollar KAN man inte göra utan matberedarens fantastiska knivar  

Måndag morgon. I vårt hus innebär det en tidig morgon och väldigt trötta barn. Barnen som hela helgen vaknat mellan 6 och 7 av egen fri vilja sov idag som små grisar när klockan ringde kl 6 och vägrade vakna. Vi buffade och knuffade, klappade och smekte men de vägrade vakna. Linnéa och Ida låg tillsammans i makens säng och delade täcke. Det var väl varmt och skönt antar jag, maken hade emigrerat till soffan ngn gång under småtimmarna.

Erik vaknade vid ett i natt och vägrade somna om. Han fick komma över till min säng för att iaf slippa mistluren   som körde igång men väl där ville han inte alls somna utan han kröp omkring, klättrade på mig och förmodligen systrarna också när jag lyckades lura till ibland och så ville han prata, sjunga och leka... Jag vägrar prata, sjunga och leka på nätterna. Då är jag så tråkig jag bara kan vara för att inte uppmuntra och det fungerar oftast väldigt bra men Erik kan tydligen roa sig själv väldigt lätt, bara inte i sin egen säng. 

Efter ett tag gjorde jag som jag brukar och brottade ner honom och höll fast. Jag somnade till rätt snart så han kunde krypa loss och börja klättra och så började vi om igen. Ngn gång under natten somnade han före mig iaf för kl 6 då låg han med rumpan i vädret och sov väldigt gott. Gosplutten  .

Även Ida hade svårt att sova inatt. Kan bero på att hon sov middag igår för att komma undan städningen  Ungen gillar verkligen inte att städa... Hon har utvecklat en talang på att INTE städa iaf. Kampen fortsätter alltså... Idag är det stökigare än igår morse när vi började för hon blev arg på mig och började kasta ut saker på golvet. Sen kommer hon gråtandes och tycker att jag ska tycka synd om henne och hjälpa henne(städa åt henne). Jag är så kallsinnig att jag ger henne en kram och skickar tillbaka henne på rummet igen  . Mina krav är inte sååå högt ställda. Hon får en uppgift och när den är avklarad kommer jag in och hjälper till med resten. Gårdagens uppgift var att plocka upp kläderna från golvet och lägga i tvättkorgen...

Igår flyttade vår nya inneboende in också. Min kusin J ska bo hos oss denna termin. Det ska bli skönt med ngn att diskutera saker med. Maken är bra på mkt men diskussioner har han aldrig förstått sig på tyvärr och jag gillar just det. J är likadan.

J kommer också att hjälpa till att hämta barnen från skolan två dagar i veckan vilket jag tycker är superskönt! Då behöver jag inte ha så dåligt samvete över mina långa arbetsdagar och fundera kring hur det påverkar Linnéa och hennes ork. Tack J, vet att du läser här