I hela mitt liv har jag sjungit i kör. Jag var riktigt liten när jag började. Kunde inte läsa och det lärde jag mig tidigt. Kören har sen hängt med, konstant. Det har varit för mig vad fotbollen var för brorsan. Det var aldrig jobbigt att ta sig dit. Alltid kul. 100% glädje. Jag sjöng i domkyrkans flickkör, studentkörer, skolkörer, kyrkokörer. Bäst trivs jag i det sakrala sammanhanget.
Sen kom barnen och kören försvann. Familjeföretaget kom före. Allt kom före mig och det som har förmågan att få mig att må bra. Visst har jag sjungit hemma men det räknas inte. Inte förrän jag fick reflektera över mig och mitt liv hos psykologen prioriterade jag mig och min egen glädje. Mitt mående. Jag skickar en tacksam tanke till psykologen. Jag behövde reflektionen och sparken där bak:-)

För första gången på 12 år har jag varit däckad på riktigt. Visst blir man lite snårig ibland och lite halvkrasslig. Då petar man i sig en alvedon och jobbar ändå. Enda gången jag alltid är hemma så är det magsjuka. Alltid och i 48 timmar från senaste symtom. För andras skull då. Den här gången var jag hemma ändå. Första sjukdagen sen jag började jobba som inte beror på magsjuka. Feber, totalt genomförkyld, ont i huvudet/bihålorna/öronen, täppt i näsan men ingen spray hjälper. Jag låg hela söndagen, hela måndagen bortsett från att jag hämtade Ida från skolan för hon hade också ont i öronen. Igår fick Ida vara hemma så det blev inte mkt sova av men tv tittade jag på hela dagen. Orken finns liksom inte. Alls. Idag är jag feberfri, tillbaka på jobbet men inte fasiken mår jag så där bra eller. Huvudet går inte över. Jag har tom tagit vad som betecknas som knark av brorsan dvs Diklofenak och som tar bort min migrän men inte detta  det är bara gilla läget iaf. Skallen blir inte bättre hemma heller iaf. Ja, ja det som inte dödar härdar som bekant. Klart deprimerande uttalssätt men rätt sant likafullt. Jag får iaf gå på kören ikväll och då kommer jag må bra igen. Glädje botar många sorger  

Jag har också insett att vi måste uppdatera oss hemma. Vår dator fungerar inte. Musen är trasig så då skaffade vi oss en trådlös. Sen fick tangentbordet sig ett bad så fungerade inte det heller. Nu har vi en bärbar dator med fristående tangentbord och mus. Inte så bärbart längre   Dessutom inser jag att för jobbets skull(slippa släpa massa papperoch för förberedelse av lektioner) och med tanke på att Linnéa har Ipad på skolan så skulle vi behöva en sån hemma... Vad kostar de tro? Nu blev jag tvungen att kolla och 4000:-??? Sjukt dyrt ju! Kan man hitta en billigare nånstans? Vi köpte ju en platta på Ica Maxi i julas för 500:- som fungerat OK. inte längre men faktiskt mer än ett halvår... Nu är skärmen trasig. Inte plasten utan skärmen fungerar inte alls. Halva är vit och andra halvan svart. Har jag sagt att elektronik inte överlever länge hos oss??? Att då läggga 4000 på en padda känns lite häftigt hur mkt jag än behöver den.