Tänk vad roligt barn kan ha i skogen! Släng in ca 25 barn i en skog och lägg till några småsyskon och föräldrar och succén är given. Så var det igår. Vi samlades utanför kyrkan för gemensam avfärd till skogen och sen blev det en promenad in i skogen för att komma till grillplatsen och de tilltänka aktiviteterna. Ledarna som varit där och förberett sade att det var en tiominuters promenad men då hade de räknad vuxensteg och i vuxenfart. Jag hade alla barn med mig och det tog inte tio minuter att gå med Ida:) Allting skulle upptäckas och fort går hon inte ens i vanliga fall men efter ung 35 minuter var vi framme. Hon gick nästan hela vägen. Det tycker jag är duktigt om man bara är nästan tre år! Jag inser dock att vi ändå har ett visst behov av ngn slags bäranordning som hon dessutom kan sova i. Igår fick vi avbryta lite tidigare eftersom hon blev så trött.

På lägret så grillade vi den obligatoriska korven, kokade kaffe, gick en tipspromeand och träffade bergatrollet som visst hade en skattgömma! Övrig tid sprang barnen omkring och lekte!

Vid halvett fick Ida nog och vi åkte  hem och packade om för vi skulle till Karin(en jobbarkompis) och baka bröd och piroger. Där blev vi inte klara förrän halvtio igår kväll. Det resulterade i 3 påsar á 6 liter med hällakakor formade som älgar, goldenretrievers, pussepigg, hjärtan, grisar, fötter och all sköns olika former. Det var i ärlighetens namn mest barnen och Karins far som stod för det baket. Karin och jag hade redan kört igång med annat. Karin gjorde degen till frukt och nötbröd och jag till pirogerna och sen var det bara börja kavla och förbereda fyllningen.  Barnen fick köttfärsröra i sina och Karin som är vegetarian gjorde spenat, fetaost och soltorkade tomater i vuxenvarianten. Har du en aning om hur mkt kavla det blir när man först bakar hällakakor och sedan piroger???  En hel del kan jag tala om! Många piroger blev det!

Det blev snudd på kaos i köket för det var grejer överallt! Hällakakor som ska gräddas, en gigantisk korg med färdiga kakor, piroger som väntar på plåtar för att kunna gräddas och sen frukt/nötbrödet som skulle bakas ut! Varenda upptänklig yta i köket var belamrat. Dessutom komplicerades det av att Karin inte kan äta vanligt vetemjöl utan bakar på dinkel så det var dubbla uppsättningar av alla bröd som inte heller kunde blandas:D

I detta kaos fanns dessutom tre hundar som sprang runt fötterna och fyra barn(Karins familj hade sitt stödbarn där). Fast lilla T sprang väl i ärlighetens namn inte så mkt. Han är autistisk och satt mest stilla:)

När väl hällakakorna var klara för ugnen så fick Karins pappa ta hand om barnen. De kollade på film, badade i det STORA badkaret och busade runt. En efter en slocknade de också. Linnéa först i soffan, Emma på soffan i köket och lilla T fick gå och lägga sig i sin säng. Det var bara Ida som höll ut hela kvällen trots att hon bara sovit 20 minuter på hela dagen. Gissa vem som grät sig till sömns i bilen på väg hem sen? Då tog alla krafter slut!

Nu är dock frysen full med bröd, de nämnda tre sexliterspåsarna med hällakakor, två likastora påsar med piroger(en med köttfärs och en med spenatfyllningen) och tre påsar med frukt/nötbrödet. Då lämnade vi hälften av pirogerna och frukt/nötbröden hos Karin också... Det blev en hel del! Känns riktigt bra att ha bröd i frysen och igår när vi var på läger åkte Maken och storhandlade så nu är även den tomma matförrådet fullt. 

 

Hagbard Ättesnöre

29 mars 2009 12:29

Det förs fram önskemål om att bloggförfattaren ska gå med i facebook. Vi har många kusiner och (sysslingar?), och de är där allihopa känns det som.

http://www.facebook.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...