Lika bra att börja med dessa listor. Lägger dem under en egen kategori så är det enkelt att hitta.

Emma önskar sig enligt egen utsago:

* Real loving baby-en interagerande docka. I katalogen står det förrutom ett kryss vid sidan "Plis!plis! snela! snela!" och den är sååååå söt enligt Emma!

* Littlest pet shop- allt!

* Hoppande bönor- fråga inte mig varför

* Böcker- både att läsa själv eller som vi läser tillsammans. Populära varianter har varit Älvserien(vi har Kaninälvan), piratprinsessanserien(vi har Kitty). Det mesta går hem men kapitelböcker ska det vara.

* En kudde till sängen. Hennes nuvarande är rätt knölig så jag förstår henne.

Mammas tillägg till önskelistan är av en aning mer prosaisk natur:

* pyjamas strl 140-146

* strumpor strl 35, helst neutrala färger

* raggsockar eller ullstrumpor

* mössor och vantar

* ny träningsoverall(strl 140) från Uppsalaflickorna- den gamla börjar bli för liten! Födelsedagspresent från Farmor om Emma fortsätter gymnastiken.

* Ryggsäck från GUF

* Träningsoverall från GUSK- Mormor något för dig?

Uppdatering den 8/12!

Jag har köpt ett par böcker till Emma(Vicky hundvalpsälvan och Tuva Topasälva samt Elsas bok och Kyrkomysteriet(Lassemajas detektivbyrå) Dumt att köpa samma.

Nu har dessa julkataloger börjat ramla in i brevlådan och barnen älskar att sitta och drömma över dessa med en penna i handen. Frågan är bara vem som tycker mest om dessa kataloger?! Jag måste ju erkänna att jag nog tycker det är precis lika kul att sitta och bläddra i dem och fundera ut julklappar till barnen. När man själv växt upp och blivit för stor för dem så finns ändå magin kvar där någonstans. Den brukar komma smygande så här års och får mig att drömma om julspel, barnteater, körsång och julsånger men också kommer gamla minnen smygande som de där godishusen vi fick när jag växte upp på julfesten som anordnades av föreningen där vi bodde i Gottsunda och hur Therese alltid sjöng "Advent är mörker oh kyla".

Några spridda minnen från födelsedagar kommer okcså smygande ffa två, en där mina vänner drog omkring mig i Gottsunda på en pulka och berättade för alla att jag fyllde år och sen en där mamma hade anordnat kalas för mig men jag var sjuk och satt mest under bordet i köket och orkade inte vara med. Det var kul att alla kompisar fanns där men jag var liksom nöjd med att bara finnas med utan att deltaga.

Det är nu man inser att det är mitt ansvar att bygga upp magin för mina barn kring julen men mina barn är inte lika fantasifulla som jag var för jag trodde stenhårt på tomten tills jag var 7. Linnéa såg igenom tomteutstyrseln redan förra året, knappa tre år gammal. Mina barn är mycket mer verklighetsbaserade än vad jag någonsin kommer vara. Jag försvinner gärna in i en fantasivärld än idag och att hitta på historier är ju liksom livets krydda. De tycker om när jag berättar för dem men sen är sagan slut. För mig finns den där som en alternativ värld hela tiden och den utvecklas och lever sitt eget liv.