Förra året hade vi en sjuka som kom om ooch om igen. 9ggr härjade den genom familjen(alla utom maken som verkar vara immun) och vi köpte på oss alcogel och allt annat som behövs. Hade ju hoppats att det skulle innebära att vi slapp den i år igen. Inte då tydligen. Linnéa blev ju sjuk i onsdags och sen kräktes hon i torsdags morse och sen igen fredags morse. Ida kräktes natten mellan onsdag-torsdag och inatt var det min tur;( Började lite smått igår med att jag mådde illa och kände mig så där hrligt uppsvälld men maken var helt övertygad om att jag var gravid(ont om kådisar i Turkiet!), inte sjuk. Nåja, illamåendet gick inte över men magen såg ut som om jag var gravid i sjunde månaden istället så jag var lite mer tveksam:) Gick och lade mig vid 7 och sen vaknade jag och fick VÄLDIGT bråttom till toan vid halv 10.Samtidigt som jag fick springa försvann febern också lustigt nog. Hade några minuter innan haft skyhög feber och tom tyckt att jag själv brändes men det försvann.

 Efter det har det varit lugnt. Ont i magen så klart(och ryggen?!?!) och bakluckan verkar ha expressutgång och  så känner jag mig väl inte så toppenbra kanske heller men klart bättre än igår så det är väl bara att hoppas att det har gått över nu. Håller tummarna för att resten av familjen ska klara sig också. Förra året kunde det gå runt runt innan det försvann. Det vill jag INTE nu!