Igår hade vi sista TUFF-lektionen för terminen. Tuff står för Teckenspråksutbildning för föräldrar. Jag går den på Linnéas skola och hoppade på lite som en chansning. Egentligen ska man gå klart landstingets erbjudna kurser först innan man hoppar på TUFF men här skulle det bli små klasser och på den nivå där man råkade befinna sig eftersom skolan bjudit in alla föräldrar, även de som har barn med språkstörning. Föräldrar till språkstörda barn får av någon anledning inte teckenspråksundervisning vilket jag kan tycka är minst sagt märkligt. Språk, talad eller tecknad, är utvecklande och främjande för språkutvecklingen även i talad svenska. Jösses, Linnéa lärde sig tala genom att vi tecknade. Det är tack vare tecknen som hon är ikapp idag. Nu är det inte min fight att ta. Jag har nog av egna iaf.

Iaf så hade vi avslutning och jag har lyckats hänga med i undervisningen på så vis att jag förstått grunden men inte detaljerna i det som sägs. Tillräckligt för att hänga med iaf. Det har jag varit sjukt nöjd med. Däremot har jag inte tecknat nästan nånting. Det här med att själv formulera meningar och ord på teckenspråk är svårt. Jag är sån att jag helst lär mig ett språk först och när jag är trygg så kan jag börja använda det. Då fungerade jag som barn i svenska och även senare i engelska. Tyskan är jag fortfarande och kommer troligen alltid vara kvar i det stadiet. Jag behöver flytta dit tror jag. Däremot förstår jag väldigt mkt mer än jag vågar prata. Just modet är det som jag saknar. Jag vill att det blir rätt på en gång.

Igår tittade vi på en film. En kille tecknar en berättelse alltså. Det var en ganska rolig berättelse med många tvära kast mellan personerna. Vi kollade på den några gånger. Sen får jag i uppdrag att återberätta historien!!!!!   Är du inte klok är min tanke! Paniken kommer forsande. Men inser att jag kommer inte undan så jag funderar och funderar. Först bantade jag bort nästan hela historien. "En tant flyttar in i ett hus. Hon har en hund. En schäfer. Grannen har en kanin. Hunden tar kaninen"

Insåg att så enkelt får jag faktiskt inte göra det. Skärpning Fia! Version 2 "En tant flyttar in i ett hus. Hon har en schäferhund. Grannen har en fin, vit kanin med långa öron. En dag rymmer hunden och kommer tillbaka på inkallning efter en stund. Då har hunden en kanin i munnen."

Vid det här laget har nog läraren börjat fundera på vad jag gör för jag bara stirrar framför mig och försöker visualisera vad jag ska säga. Jag struntar i honom och fortsätter tänka.

Version 3 " En tant har en schäferhund. Hon är ute och går med den(blir släpad av hunden). Grannen har en kanin, en fin vit kanin med långa öron. En dag rymmer hunden. Matte är ute och ropar, visslar och kallar. Efter en stund kommer hunden tillbaka. Då har den en kanin i munnen. En svart kanin som är smutsig och blodig. Matte blir alldeles förfärad. Vad ska hon göra? Hon tar in den, duschar  och borstar den. Sen stoppar hon tillbaka den i grannen kaninbur."

Det fick bli den sista versionen. Den är inte komplett men mer än så har jag aldrig tecknat iaf. Det får duga för den här gången. Och jag kunde inte smita undan  Jag hoppade dock över slutet där grannen står och funderar på vad det är för kanin han har i sin bur. En svart kanin. Deras vita kanin dog dagen innan och är begravd.

Nästa termin kommer TUFF troligen vara på onsdagar i större grupp. Jag kommer hoppa den då och avvakta till senare när landstingets kurser är slut. Om ett år troligen alltså  Jag har lite jobb kvar att göra innan jag blir tillräckligt bra för TUFF på riktigt.

Dä'remot har jag haft det himla kul för jag får för en gångs skull verkligen använda hjärnan och utmana den. Det är sällan jag verkligen blir trött i huvudet av att jag använt den. Eftersom teckenspråket dels är ett visuellt språk men okcså på en alldeles för hög nivå för mig så är det en utmaning att förstå sammanhang. Det krävs lite hjärnverksamhet. Det behöver jag. Jag tcker verkligen om mentala utmaningar där jag måste använda alla mina kunskaper, i det här fallet lingvistiska mest då och tolka det som uttrycks. Jag är en språknörd. Jag erkänner! Jag roar mig på toa med att sitta och klura ut vilka suffix i finskan som betyder olika saker. Lite störd, jag vet men det bjuder jag på  

Jag verkar ha fastnat i vabbträsket den här hösten. Det går ett par dagar sen är någon sjuk och så går det ett par dagar och så fortsätter vabbandet. Det har varit en del vabbande hela terminen men det har inte märkts så mkt på jobbet eftersom mamma kunnat ta barnen en hel del. Nu har hon börjat jobba igen på sitt gamla jobb i några veckor och då försvinner barnvakten och vabbandet märks väldigt mkt mer. Erik har varit förkyld och febrig fler gånger än jag orkar räkna. Ida likaså. Omväxling förnöjer tydligen okcså för hon har haft krupp ett par nätter nu. INte astma som hon brukar få utan krupp. Hes som sjutton och hostar som en skällande hund. Hon har haft lite såna tendenser förrut men då har det blivit astma av det. Nu blev det itne det. Det har blivit lite mindre sömn än vanligt. Jag får iaf svårt att sova när nån ligger och hostar i rummet bredvid eller i sängen bredvid mig. Emma har inte kommit undan hon heller.Jag ska kontakta en läkare. Förrut har hon haft migrän nån gång per år. Nu är det nån gång per vecka. Det är inte okej. Det är synd om henne. Migrän är hemskt.Nu har hon fått med sig tabletter i väskan som hon ska ta vid första känning. Hoppas att det räcker för att stoppa anfallen. Det tar liksom ett tag innan man lär känna sin kropp och hur man får förkänningar. Har alla förkänningar? Jag vet inte men Emma säger att hon inte märker nåt innan. Jag får synförändringar innan. Delar av synfältet försvinner liksom. Snubbigt värre för att uttrycka sig som på 90-talet  Vi får se vad läkaren säger! Jag gissar att detär stressutlöst migrän. Den enda som varit frisk så gott som hela terminen och tjurar över att aldrig vara sjuk är Linnéa. Vi tackar för det!

Vi har en del allergier i vår familj. Födoämnen är ju laktos, fisk, ägg och vinbär. Ingen större fara bortsett från att vi inte kan äta fisk. Det är tråkigt. Däremot tror jag Erik reagerar på fler saker. Hans mage är inte så bra. Han har diarré/lös mage jämnt. Det är hans naturtillstånd kan man säga och har alltid varit sån men nu har han ont i magen varenda dag. Han får också nässelutslag av tomat. I ansiktet mest men några även på kroppen i övrigt än så länge men ändå. Han har också tappat lite i vikt. Han var inte så stor innan men nu är han ännu lite spinkigare. Får nog bli en läkarkontakt där okcså för att kolla av om inte annat. Tomaten är ingen allergi, bara en överkänslighet men frågan är om han ska äta det eller om vi ska utesluta det? Kan det bli värre? Det är skillnad på allergibarn och andra barn. Oallergiska ungar kan få reaktioner som försvinner men redan allergiska barn kan utveckla en värre allergi om de utsätts för allergenet så jag måste kolla av. Vi får strunta i tomatsoppan så länge.

Häromdagen hade jag ett helt inlägg skrivet i huvudet men ingen dator. Det inlägget måste jag ha raderat från hårddisken eller så försvann det iväg med stressen. Det kanske kommer tillbaka:) Det är ganska mycket nu är det bara att konstatera.

Jag måste, säkert inte för första gången, konstatera att jag har en verklig känsla för tajming. Emma och Linnéa fyller år i januari och februari. Det är okej. Ida i juni och här börjar det liksom bli lite knepigt. Juni är en fantastisk månad men när det gäller kalas är det katastrof. Hon har inte fått ihop något kalas senaste två åren för när vi kan ha kalas, dvs efter skolavslutningen eftersom det är så himla mycket annat i maj, då finns inga barn hemma som kan gå på kalas. Det verkar som alla försvinner spårlöst från Uppsalas yta så fort sommarlovet börjar.

Ännu bättre måste jag ha lyckats med Erik. Han fyller år dagen före julafton. Det är, tycker jag, supermysigt med en födelsedag dagen före. Man måste vara klar med julstöket innan den dagen för att kunna fira honom. Däremot är det återigen mindre lyckat med kalas. Vem har tid i december att springa på kalas? Vem har tid att ha kalas? Inatt vaknade jag och insåg att jag måste fixa kalasinbjudningarna. Erik har hittills aldrig haft nåt födelsedagskalas och det är nog dags för det när man fyller fem liksom... Sista chansen innan skolan dessutom. Jag började titta i kalendern och konstaterar att grattis, den 13 och 20 december är de helgdagar som är "lediga"... Ska vi satsa på ett luciakalas hemma kanske? Just nu låter det mer lockande än några dagar före julafton.

Annars är det fullt upp. Kalendern är fulltecknad fram till jullovet och fylls på med fler saker nästa varje dag. Idag fick jag fylla i en tid för utvecklingssamtal och en tid på Linnéas skola där hon får besök av hemskolans rektor och lärare med efterföljande möte. Såna saker är kanske inte så roliga men annars är det faktiskt mest roliga saker i december. Det underlättar ju onekligen när det är fullspäckat schema.

På söndag ska vi ha grötlunch hemma hos oss efter traditionsenliga kyrkogången på första advent. Jag sjunger i kyrkan också den dagen och vi inviger våra guldiga kåpor. De är seriöst så fula att man, ja vad gör man? Skäms är inte rätt ord.... Nåja, tro mig! De är asfula  Jag försökte smita undan med att skylla på att jag var under 160cm lång. Längdangivelserna visade 160-174cm och 175- uppåt. Det var ingen som gick med på det  

Lite nu och då får jag konstiga mailerbjudanden om konstiga maskiner som jag inte visste fanns. Det är vådan av att dela mailbox med en man utan egen mail antar jag. Oftast scrollar jag bara förbi. Så intressant är det liksom inte. Men igår fick jag ett fantastiskt erbjudande. Ett sånt där som tom får mig att stanna upp och börja läsa. Jag har fått det unika tillfället att köpa en badboy. Hur kan man inte vilja läsa mer???? Vem vill inte ha en sån? Det låter ju toppen att man kan få köpa såna. Undra vad det är? En manlig version av uppblåsbara barbara? Tänk er att den där limmade sömmen som blir på badbollar sitter lite olämpligt till på uppblåsbara (vadheter det om det är en man?) Äsch, uppblåsbara Kent, eller förresten. BarbieKent har ju ingen.... Glöm vad jag sade! Han får heta nåt annat.... Uppblåsbara Hunk får duga! Tänk er att limmade sömmen sitter på stackars Hunkens lilla hunk... Aouch! Skavsååååååååår! Jag tror jag avstår förresten.

Avstå gjorde jag ändå när jag öppnade detta fantastiska erbjudande. Snacka om ockerpris! 131000 skulle de ha för min (dröm)man  Vem fasen betalar så mycket för en man man förvarar i garderoben? Vem blir nånsin sååå desperat när det finns köttmarknaden på stan vilken veckodag som helst. Jag medger att sannolikheten att man får hem en  hunk är tämligen minimal men beggers can't be choosers som det så fint heter. Det är fasiken så mycket billigare iaf.

När jag läste lite mer fakta om min badboy insåg jag dessutom att den nog luktar lite illa. Eller så måste man nog vara raggarbrud och verkligen gå igång på en dieselluktande hunk. Det gör inte jag men jag fortsatte iaf att läsa. Jag blev inte klokare av vad jag läste sen heller.

Det ingick klippdäck? Betyder det en ansning eller fullständig brasilianare?

Hastighet 0-24km/h? Hur funkar det? Var ska den gå iväg? Det är himla opraktiskt att behöva jaga någon och 24km/h kan då inte jag hålla nån längre sträcka- på cykel!

Deluxstol med armstöd. Nu börjar det likna nåt! Slipper jag jaga och får sitta i en deluxstol så visst, men det jag tänkte använda min badboy till kanske inte grannarna skulle vilja se eller?

Gräsdäck finns också. Det låter dock som rätt relaxat.Då kan jag ligga på gräset och ta igen mig sola medan vi susar fram i 24 km i timmen.

Nja, jag tror jag skippar att köpa den där uppblåsbara mannen Hunk för 131000:- Det låter som han är till större besvär än nytta om jag ska vara ärlig. Ful är han också!

Vem fan kom på namnet? Snacka om antiklimax...

Jag kanske skulle skriva min egen önskelista också. Jag har väldigt svårt att komma på några saker men häromkvällen klickade det till i skallen i ett ögonblick av klarhet i hjärnmoset och här kommer resultatet. Vissa saker sker förslagsvis före jul om möjligt.

• Måla om vardagsrummet, helst innan jul
• Måla om vårt sovrum
• Presentkort på färg/tapeter mm
• Presentkort på IKEA/möbleaffär/Thun's/JYSK
• Linas matkasse vore så himla skönt att slippa tänka på matlagning ibland. Att göra är inte jobbigt, att tänka och handla är värre.
• Köksbord och stolar, begagnat fungerar finfint men det ska vara plats för 3stolar på varje sida sida och 1 på varje kortsida. Finns möjlighet till förlängningsskiva tas det också emot med tacksamhet.
• Dukar, nya gardiner och övriga hemtextilier.

Jag roar mig med att läsa kommentarerna till Meekatts debattartikel om barnuppfostran. Hon och jag har precis samma syn på det här med barnuppfostran kan jag återigen konstatera. Vi älskar våra ungar mer än nåt annat men de driver oss till vansinne fler gånger på en dag än man orkar tänka på. De testar, bråkar, skriker, gapar, lever rövare, testar fler gränser, gör dumheter. De kramas, pussas, busar, älskar varandra och delar med sig precis lika mycket. Enda kruxet är att det ser man aldrig  Mina barn är som alla andra. De göra bra saker och mindre bra saker. Jag älskar mina barn till tusen men inte en chans att jag älskar allting de gör. Det finns inte på kartan att jag låter min snart 14 åring skicka iväg ett skojsms som gör någon annan orolig utan att det blir en konsekvens och ett allvarligt samtal. Om hon gör nåt dumt så blir det ett allvarligt samtal(eller väldigt många) beroende på vad som skett och sen följs det inte sällan upp av en konsekvens/straff. Vårat agerande får alltid konsekvenser, förhoppningsvis bra konsekvenser men ibland dåliga och tråkiga. Världen är ingen rosafluffig drömvärld där alla lever lyckliga i alla sina dagar. Att döma av kommentarerna så gör detta mig till barnmisshandlare?! Jag och mina barn får nog leva med det då. Om min 14åring skickar iväg det där sms'et som bara var på skoj men som orsakade en helt annat reaktion i mottagarläget så blir konsekvensen att man kanske får mobilen beslagtagen några veckor eftersom man kanske har visat att man kanske inte var helt redo för det ansvar som en mobil innebär.

Om min femåring slår sina syskon så åker han in på rummet. Att slåss är inget som vi gör i vår familj och då blir konsekvensen att man inte får vara tillsammans med oss andra förrän man slutat slåss och bett om ursäkt. Självklart pratar vi med honom också om vad han gjorde och varför han åkte in på rummet. Men om han slåss för fjärde gången samma dag så ledsnar jag och då ryker förklaringen. Den har han redan fått mer än en gång. Enligt vissa är det straffbart att göra så? Tja, misshandel är också straffbart sist jag kollade.

Jag tror att det stora felet många gör är att tro att barn är vuxna. Barn är inte vuxna. De är barn och måste behandlas därefter. Barn ska behandlas med kärlek, respekt, tilltro till deras förmågor men också med tydliga regler för vad som är önskvärt och icke önskvärt beteende. Barn kommer att testa gränserna. Vissa barn är mer lättstyrda och då räcker det med en huvudskakning som markering och barnet slutar. Jag har haft ett sånt barn. Det är superlätt att uppfostra ett sånt barn, iaf i början. Vilken metod som helst fungerar toppen.

Jag har också barn som är på andra sidan skalan. Det känns inte som att det spelar någon som helst roll vad du gör för ungen lyssnar inte eller tar till sig ändå. Det är då man verkligen formas som förälder skulle jag säga. Det är då man verkligen måste ta sig en funderare kring vad man vill och hur man ska nå dit. Den typen av barn kan man omöjligt uppfostra genom att pedagogiskt sitta och säga: "Lilla vän, nu förstår jag att du är lite arg men ska vi rita en bild som visar dina känslor?" När min NPF-unge var fem år hade hon i bästa fall förmågan att kunna ta in tre ord i taget. Lägg till ett jäkla temperament som reaktion på att världen var i kaos och total avsaknad av impulskontroll. Här gällde det att säga vad man ville på så få ord som möjligt. Det fick inte finnas någon som helst möjlighet att tolka annorlunda. Jag vet inte hur många gånger jag fått försvara att jag är så kort mot henne. Jag blev den mamman som hon behövde. Den otroligt strikta, rutinstyrda, förutsägbara mamman jag är idag.

Barn föds inte med nån inre kompass kring vad som är rätt och fel. det lär de sig genom att leva, genom att titta på andra människor och genom att göra fel och lära sig av sina misstag. Jag förväntar mig inte att mina barn ska sitta lydiga och snälla i soffan som ljus och aldrig bråka. finns det såna barn? På riktigt? Jag förväntar mig att mina barn tar för sig av vad livet har att erbjuda men med empati, ödmjukhet och respekt för andra människor. 

Ikväll är det dags för Linnéa och hennes skolkamrater att redovisa vad de sysslat med på sitt afrikatema senaste veckorna. Jag tror att det blir dans och teater och lite trummor men har egentligen ingen aning. Det är väldigt hyschhysch. Klockan sex smäller det iaf så jag blir lite sen till kören idag.

Hemma fortsätter sjukstugan. Igår var Emma hemma med dålig mage. Idag är hon i form igen. Det är inte magsjuka utan bara nåt jobbigt virus som går om och om och om. Det ger antingen ont i magen eller diarré eller magsjuka eller ont i huvudet eller ont i halsen. Undra om man slipper det när man gått igenom alla faser???? Då ligger jag nog bra till nu för jag prickar in sista i raden idag. Ont ihalsen. Har haft feber, magkrämpor, skallebank så jag lever på hoppet medan jag knaprar vidare på halstabletterna. Ida har ont i huvudet också och blev hämtad av mormor i skolan igår. Eller fejkar hon för idag är det vaccination   Händige mannen hade ont i fuvudet i förrgår. Inte blir det bättre av att man lever i den mörkaste tiden och den mörkaste månaden som nånsin har uppmätts. Stackars europeerna som kommer till Uppsala imorgon som en del av vårt projekt om hälsa på skolan. De ska vara hos oss i fyra dagar. Vi har förvarnat för att november inte är bästa tiden på året att besöka Sverige. De kommer ändå. Skyll er själva säger jag  Värre än så här blir iaf inte Sverige. Kallare kanske men inte värre. Nu längtar jag faktiskt efter snön och kyla hellre än detta mörker. Måste nog pallra mig iväg till apoteket och köpa Dvitamin till barnen(och mig själv). Hur länge kan man använda D-dropparna? 6 år va? Då kan Erik få såna. Han fyller fem snart.

Appropå dvitamin så läste jag att rödhåriga har lättast för att ta upp dvitamin naturligt från solen. Ingen aning om det var sant men vi var också svårare att bedöva och söva(stämmer in som bara den på mig tyvärr!) Det var en hel radda påståenden om just oss rödtottar och det mesta stämde iaf in på mig, på gott och på ont!

Har du lust att anta en utmaning? Linnéa har blivit förälskad. I en klänning. Inte så att det är en viss klänning hon älskar utan mer en stil. Den empiriska kanske den heter? Tänk er 1800-talets början och mitt, Jane Austen. Där har ni det! Hon älskar dessa klänningar. Dock vill hon inte ha puffärm på utan hellre rak och lite längre. Nån som har lust att sätta sig vid symaskinen? Det är nog det som krävs för att hon ska kunna få en sån. Hon satt och Åååååh-ade igår när vi tittade på historieätarna. Jag gav upp nattningsförsöken. Hon fick kolla klart- på klänningarna  Finast var den helvita och begravningskläderna tydligen.

Jag har också konstaterat att jag får ställa in min födelsedag för i år. Kan vi fira den tillsammans med Erik istället dagen före julafton? Jag är fullbokad just nu och ser inte när och hur jag ska hinna med. Det börjar med den 6 då det är pyssel/bakdag hemma hos oss inför julmarknaden den 7 då Emma säljer grejer. Vill man vara med får man självklart vara det. Pengarna går oavkortat in på medverkande tjejers gothiakonto. De delar på vinsten. Kom och köp!!! Sen kommer den åttonde då jag tänkte fira födelsedagen men då är det teckenspråk hela kvällen. Den 9 är iofs fortfarande ledig om nån är sugen på tårta så där en tisdagkväll men man får kanske ställa upp och skjutsa Emma till fotbollsträningen om man står ytterst på uppfarten, Linnéa har scouter och Ida och Mårten är på simskola. Jag och Erik är hemma iaf  Den 10 när jag faktiskt fyller år så är det luciatåg på dagis klockan 16-18 och sen har jag kör klockan 19-21. Den 11-12 december går det rykte om att alla lärare ska åka iväg till Bålsta på utbildning. Vi vet fortfarande ingenting för vi får inga svar. Skitdåligt för vem kan bara dra iväg över natten med ett par veckors förvarning? Inte jag iaf. Den 13 är jag hemma också och sen den 14 sjunger Ida i kyrkan. Mitt förslag är nog faktiskt att antingen firar vi min födelsedag med Erik den 23, den 7 då vi går till jukmarknaden tillsammans eller den 14 då Ida går luciatåg i kyrkan och vi träffas där och sen fikar hemma hos oss. Meddela gärna mig vad ni bestämmer så jag kan fixa fika bara!