Jag har varit sjuk i sex veckor nu. Det började med en brakförkylning sen influensa och sen efter det har det inte givit sig. Astman bråkar en hel del också. Just nu är kroppen helt slut. Orken är slut. Att laga middag känns som ett overstigligt hinder. Jag vill bara krypa ner och sova. Jag har som i natt sovit 9 timmar, vaknade klockan sex och nu knappt tre timmar senare vill jag inget hellre än gå och sova. Känns normalt, eller inte! När jag inte orkar gå på kören är det liksom inte bra! Å andra sidan, hur kul är det att gå på kören när jag inte kunnat ta en ton på alla veckor? Jag har ingen röst.

Jag har börjat sanera lite kring alla måsten och borden. Huset ser ut som en katastrofzon men dammtigrarna och tvätten lär tyvärr inte gå ngnstans så de får ligga kvar. Handla känns som mission impossible så tja, jag får träna på att vara kreativ eller köpa färdig soppa och färdigt bröd. Det är inte jag. Heller.

En sak som jag sanerat bort idag fast jag inte vill och är osäker på om jag borde är teckenspråket. Jag borde åka till Västerås en gång i veckan och lära mig. Det är kul när man kommer dit men just nu känns två timmars bilåkande som fullständigt livsfarligt. Jag vill sova även när jag kör bil. Jag får ta tag i det i höst istället.

Däremot måste jag lägga massa energi på saker som jag hellre varit utan. Möten, utredningar, fler möten, läkarbesök...Igår var jag och ett av barnen till läkaren för att göra den medicinska bedömningen av basutredningen som görs. Det gick fort och lätt som väntat. Jag hade blivit förvånad om det visat ngt. På måndag ska vi iväg och göra WISCtestet och intervjuas. Eller börja det kanske? Gissar att det kommer ta lite mer tid än vi har på måndag. Utredningen börjar iaf för barn nummer två gällande koncentrationsstörning/hyperaktivitet(ADHD).

På måndag har vi också överlämnandet till nya hemskolan för Linnéas del. Även där har jag fått rådda för att få dit rätt personer men själv har jag visst glömts bort för igår ringde läraren och undrade om inte jag skulle vara med? De hade glömt bort att jag kanske också borde bjudas in... Hur gör man med frånvaro från jobbet såna här gånger? Jag kan inte vabba eftersom båda barnen som är inblandade är över 12 år. Borde jag be att få intyg från BUP om det kanske?`Men vem hjälper mig med LInnéas frånvaro? Det är kul nästan jämnt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...