var det i lördagsmatchen mot Wigör. Emmas lag storspelade och allting fungerade. Passningsspelet var kanon, backarna gick på, mötte och spelade bort motståndarna vid de tre anfall som de fick till. Deras anfall var strålande också och resultatet visade på 7-1 för Gusks fördel. Det ska sägas till Wigörs fördel att de hade en ynka inbytare så alla fick verkligen spela och det laget var helt slut när matchen blåstes av efter 50minuter. De gjorde sitt bästa.

Och ner som en pannkaka...

Kaxig som få och med ett självförtroende värdig en VMmästare tog sig Emma och hennes andra halva av laget som inte spelat dagen innan an Vaksala. Vi varnade dem för att Vaksala är både skickliga och tuffa. Emma fortsatte kaxa sig. Matchen började och målen trillade in bakom Emma. Efter halva första halvlek stod det 5-0 till Vaksala. Emma som nyss varit så kaxig stod och grät i målet. Jag förstår henne för backarna var usla. Man bör inte vara back om man är rädd för motståndaren, inte går på och möter och försöker ta bollen eller om man inte ens är rätt positionerad. Det finns att jobba på där vad gäller tuffhet, snabbhet, mod och ffa spelskicklighet.

Som den ömma moder jag är   gick jag till en hulkande Emma och sade till henne att bryta ihop fick hon göra efter matchen. Nu var hon målvakt och målvaktsområdet var hennes. Nu var det dags att låta hornen växa ut, börja tala om för motståndarna att straffområdet där ägde hon och bollen, tja den var minsann hennes. Emma bet ihop och började storspela. Inte för att det hjälpte så mkt men utan henne hade det inte bara slutat 10-0 utan snarare 30-0. Hon gjorde en hel del rätt fenomenala räddningar men vad hjälper det när man är ensam mot 3 motståndare och ens egna backar antingen är mitt ute på plan eller inte vågar gå på och försvara...

Efter matchen kunde tränaren konstatera att grupperna som hon delat in flickorna i är ganska ojämna och hon har anledning att ändra på dessa. Får se vad det blir för förändring. Som det är nu så finns det två lag från GUSK men egentligen är det samma lag men 4 olika grupper. Grupperna roterar och spelar en match var per helg utom då Emma som står i mål alla matcher.

Nu ska man väl inte begrava sig över den här förlusten utan snarare taggas. Vaksala har redan spelat 7manna i två år i serien för de är ett sk satsningslag och de har tränat målmedvetet med dem sen de var typ fem. De ligger alltså två år före och har oceaner av mer matcherfarenhet än vad våra tjejer har som spelade sin första match på 7mannaplan i helgen. Det kan bara bli bättre och målet är inställt på att spöa skiten ur vaksala ngn gång i framtiden utan att toppa vårt lag som de gör  . 

Helgen i övrigt har varit lugn. Karin och Yavuz skulle ha kommit över i lördags men de bangade. Karin var lite för trött efter en dag i solen på Vaksalatorg. Man blir lätt det när man har en bebis i magen. Mårten och jag grillade i lugn och ro istället, barnen lekte med kompisar och Erik badade med kläderna på i vattenfallet från badtunnan på baksidan. Det var himla skoj tydligen.

Igår var det kalas och lekdags för Ida. Ida och Linnéa var över till ett syskonpar M och I i går och lekte. Efter lunch hämtade jag Ida och skjutsade över henne till en annan kompis för kalas där hon fick fortsätta busa runt. Mårten har grejat i trädgården hela helgen medan jag mest tvättat och tagit hand om barnen.

Appropå tvätt, skoja inte med mig om tvättberg!!! Jag har som sagt var tvättat en del men inte hunnit vika det. Resultatet av det blir att idag hade ungarna inga kläder i garderoben alls, 4 ikeakassar stod nere i tvättstugan fulla med ren tvätt och två tvättkorgar. Allting östes ut på min och Mårtens säng för att man skulle ha en chans att hitta ngt alls i berget. Gissa vad jag ska göra ikväll??? Åååååh vad jag längtar...Får hoppas att Erik tänker sova i vettig tid ikväll bara för att vika tvätt när han är vaken är ingen idé. Han river ner och ut det jag vikt ihop  Jag har isnett varfrö jag har tre år mellan mina barn. Vem tusan kan fundera på att skaffa fler när de är så skitjobbiga som de är mellan ett och två. Tur att de är så söta!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...