och hon hade släktkalas i fredags och dagiskalas igår. Vi har valt att bara bjuda flickorna på dagis på kalaset. Linnéa ville självklart bjuda alla hon känner men visa av erfarenheten från förra kalaset så satte vi en gräns vid de sex tjejer+LInnéa som går på dagis. Tur det! De hade disco nere i källaren och det var knappt att de första föräldrarna åkt ut från vår uppfart innan blodvite uppstod. Det var två av tjejerna som krockat med varandra och den enda tjejens läpp sprack lite grann. Hon plåstrades om av Mårten och i brist på is fick hon en glass till de andras stora avundsjuka.    Ett tag där trodde jag nästan att de andra också skulle krocka för att få en men sååå mkt ville de tydligen inte ha glass. Tur det för vi hade bara en   

Efter den lilla fadäsen gick det bra. Tjejerna dansade, åt massor med popcorn och hälften hamnade på golvet tror jag för Maken fick gå ner halvvägs in i kalaset och dammsuga medan flickorna fikade uppe.

Emma och E som skulle vara lekledare fick manfall för när kalaset börjat var fortfarande E borta... Emma ringde och efter en stund ringde hennes mamma upp. Hon hade fastnat på jobbet i en kontraktsskrivning från helvetet som tagit 2,5timme pga strulande köpare så jag lämpade över Erik till maken och åkte iväg och hämtade henne. Alla barn överlevde trots att maken fick en bebis att släpa på så det var nog ingen större skada skedd .

Man kan dock konstatera att Linnéa och hennes kompisar är ljusår ifrån Emma vad gäller hur mkt de märks... Emma och hennes kompisar har aldrig varit till besvär vid kalas. Linnéa och hennes kompisar, tja de är ju iaf minnesvärda eller ska jag säga svåra att glömma   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...