Detta är ingenting för känsliga. Jag förvarnar nu så får ni själva ta ställning...

Sista tiden har jag läst tre riktigt tunga böcker och jag måste säga att det tar på en. Förra veckan läste jag som bekant Zebraflickan om en tjej som skadar sig själv. Detta griper ju tag i en eftersom det är en medmänniska, en ung tjej som mår dåligt och där psykvården inte klarar av att bemöta på ett bra sätt. Lägg sen till att jag känner rätt många zebraflickor(inte pojkar) så det blir även jobbigt på ett personligt plan. Man inte bara tvingas förstå utan även delta i smärtan som leder till att barnen tar och skär ett snitt eller nästan ännu värre, drar bort stygnen. Och du, om du trodde att det var lätta drag med kniven så kan jag ta bort den inbillningen. Det är DJUPA sår som ser ut som diken i armen även efter att det har läkt!

I förrgår läste jag så den andra boken i raden. De oskyldigas tystnad som handlar om sexhandeln med barn i Asien. Trots misären i boken finns en positiv ton och en styrka men det går inte att bortse från det fruktansvärda som sker. Boken handlar om en tjej som vid 12 års ålder våldtas av en handlare i stan för att betala av sin "pappas" skulder. För att sen göra en lång historia kort så handlar hon på krokiga vägar ackompanerade av många våldtäckter på en bordell där hon tvingas sälja sig under de mest förtvivlade omständigheter. Men hon kommer efter många år bort från detta och leder nu en av världens största  organisationer som bekämpar sexhandeln och även bedriver räddningsaktioner för att rädda flickor i samma sits.

Igår läste jag så den sista boken. Kommer inte för mitt liv ihåg vad den hette just nu men den handlar om en flicka som vid sju års ålder könsstympas för att "renas". Vid 13 års ålder blir hon sen bortgift med en man som tar henne till Frankrike. Där föder hon de första åren ett barn per år som tillkommit genom upprepade våldtäkter innan hon hittar en väg ut i samhället där hon stöttar och hjälper andra flickor i samma situation. Till sist lyckas även hon fly och idag är även hon en ledande person.Hon bekämpar nu kvinnlig könsstympning både i Europa och Afrika.

Som sagt så är böckerna inte vidare upplyftande och många tankar far runt i skallen. Dock är detta inte alldeles oviktiga böcker om man jobbar inom vården eller som jag skolan. Dessa flickor finns även här i vårt land.

 

Hagbard världsvetare

2 mars 2009 20:27

Aj aj aj, redan halvvägs ner i de djupast möjliga präktighetsdikena som lärarinna. Testa det här med distans till arbetet nångång, det skadar inte, inte ens en lärarinna. :)

Som en liten (eller stor) notis dock bara för att visa hur oehört vidsynt den gode Hagbard är så måste han dock berätta att han givetvis redan under söndagen noterade att boken ifråga var skriven av Somaly Mam. Den kvinnan känner givetvis en beläst man som Hagbard till redan då hans arbetsplats har ett världskänt arbete med "World's Children's Prize" och nämnda Somaly 2008 var en av de nominerade och faktiskt fick priset.

Vänge skola har sen många år varit en "Global friends skola" där eleverna varje år röstar på de nominerade till priset och ofta får besök av de nominerade också. WCPRC har dock på sistone fått dåligt med pengar så jag kan bara uppmana flera skolor att deltaga mer seriöst i detta också för att försöka dra in pengar då organisationen gör ett jättejobb över världen i just frågor som dessa. Bifogar här länken till organisationens hemsida för den som vill lära sig mera.

http://www.childrensworld.org/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...