I köket alltså. Allting är utrivet nu. Tog ju bara 8 veckor . Nu är det sånt jobb som min pappa kan göra också och han är väldigt välkommen hit varenda dag om han vill. Det är liksom hans specialområde nu, riva/skrapa tapeter(är det ens limmat med tapetlim undrar jag??? Den sitter som berget), taket ska målas om några vändor, tapeter eller färg ska införskaffas till väggarna, golvet ska också väljas ut. Det är ju nu det roliga börjar! Maken tycker att vi ska ha målade väggar i köket, tapeter överallt annars. Jag vill ha målade väggar överallt UTOM köket   Det lutar också åt att vi struntar i att göra ordning golvet(granplankorna) utan köper ett parkettgolv istället. Det blir lättare att få ngn slags vattenspärr mellan väggen och golvet då resonerar vi. KAn ju vara bra att ha det i ett kök liksom... Idag ska vi nog åka iväg till Byggmax och köpa elementfärg, takfärg och titta på golv. Mamma och pappa köpte ett fint golv där för en billig penning. Vi får se vad vi hittar. Kravet är att det är stöttåligt, varmt och prisvärt och nej, ingen heltäckningsmatta  .

Det är inte utan att jag önskar att köket blev klart snart för inatt var det frost och det är lite småkyligt att laga frukost ute på vår oisolerade, inglasade veranda. I morse var det 2 grader varmt där ute, en hel grad varmare än ute  Börjar inse att raggsockarna får letas rätt på nu för även inne är det lite småkyligt vissa dagar, iaf på golvet. Huset är inte mer välisolerat nu än förra året.

Appropå hus så fick vi ett besked från skattemyndigheten häromdagen. Det som visades där talade om för mig att socialdemokraterna aldrig kommer få min röst i ett val igen, iaf inte så länge vi bor kvar här. Vi skulle få gå ifrån huset eftersom vi inte skulle ha råd med fastighetsskatten längre. Det är helt sjukt hur högt det här risiga lilla huset värderas. Okej, tomten är stor(och här ligger 2/3 av värdet)  men huset är liksom skruttigt. Det behöver isoleras om och panelen behöver bytas ut, taket behöver också läggas om, fönstren bytas ut, värmesystemet uppgraderas, öppna spisen behöver muras om(jippi liksom!) och vi behöver ytskiktsrenovera överallt nästan men det sista är ju kosmetika . Ja, ja, vi trivs iaf men ngn fastighetsskatt vill vi helst slippa då. Däremot blir jag mörkrädd över hur mkt folk är beredda att betala för ett hus bara för att det ligger i Gamla Uppsala.

Vad gör vi annars i helgen då? Igår var jag bara hemma på dagen. LInnéa lekte med en kompis, Ida och Erik hade picknick i trädgården. Jag tvättade och plockade för att sen åka ut med barnen till Rasbo för att äta middag. Jag hade tiggt till mig en middag för att slippa undan färdigmaten som står på menyn här. Jag är liksom rätt less på fördiga köttbullar, raggmunkar, våfflor, pasta med ngn sås och färdigstekt ky´ckling i alla dess former. Har ni tips på god mat som inte behöver mer än värmas(mikro och två plattor finns) tas alla tips tacksamt emot! Däremot måste man koka upp vattnet i vattenkokaren så stuvade makaroner och sånt går bort. Det tar liksom 1,5 timme innan mjölken är varm på plattorna...

Idag tänkte vi åka och gratta Karin som fyllde år i torsdags. Då tyckte chefen  att vi skulle jobba över och vi slutade kvart i fem. Det är lite sent att åka då med väldigt kvällströtta barn så vi fick vänta med det tills idag. Jag ska försöka hitta lite byxor till Erik också. Nästan alla jag hittar är alldeles för stora i midjan och hittar man några som har resår måste den vara ställbar och ändå inte jättestora för då blir det så mkt tyg runt magen. Det är inte lätt att ha spinkfisar till småbarn. Hoppas att jag hittar några fina velourbyxor på lindex om inte annat. Jeans under overallen är ingen hit iaf om de inte är väldigt mjuka förstås. Lite strumpor skulle heller inte skada för nästan alla är för små. Får rensa ut och ge Karin en kasse eller så istället. Som lille Emre växer kommer han snart vara ikapp. Han är en sån där liten buddhabebis som ökar 500g i veckan  

Igår gjorde jag nåt som jag aldrig brukar göra. Jag tog alla fyra barnen, åkte till Ica Maxi och storhandlade. Jag hämtade från skola/dagis, gav alla en varsin frukt och så drog vi iväg. Ida och Linnéa lämnade jag in på barnlandet just för att de älskar att vara där. Vilken unge tycker inte om Nickis liksom  Leklandet där är som Nickis men med pysselhörna OCH film och så är det gratis dessutom.

Jag ska vara krass nu men det är faktiskt en av de stora anledningarna till att jag väljer att handla där. Det kanske inte är billigast och absolut inte närmast men ungarna har roligt samtidigt som jag får lugn och ro i affären. Handlingen går fortare och jag slipper en Ida som speedar igång av alla intryck hon får på affären. På leklandet får hon iofs också massa intryck men också möjlighet att ge utlopp för dessa på en gång. Hon FÅR bete sig som en liten apa som hänger i lianer där. Det är tillåtet  Dessutom är det alltid bra, trevlig och välutbildad(barnskötare) personal där på leklandet som är med barnen hela tiden. 

Efter storhandlingen köpte vi med oss mat från en amerikansk hamburgerkedja för att se stopppa barnen i säng direkt efter det. Jag kan verkligen inte säga att jag gillar att storhandla men det är rätt skönt när frysen/kylen är välfylld och man slipper trolla med knäna för att få fram en maträtt. Det fick jag göra iförrgår ändå. Om det inte finns nånting annat än burktomater, morötter, några pastastrån, ingen mjölk/cf/grädde, inget kött som går att steka snabbt och verkligen ingenting annat. Vad gör man då liksom?????? Det blev perssons blandning: potatismos/en burk vita bönor, fem hamburgare som tinats och fryst ihop igen. Barnen blev mätta men det var nog varken näringsvärde eller nöje i den maten.

Jag är inte heller så förtjust i att laga mat varje kväll. Jag tycker att det är tråkigt att göra basmatlagning hela tiden. Jag föredrar att få arbeta lite med råvarorna och trolla fram smaker och så men det tar ju lite tid. Tid som inte finns varken på kvällarna eller morgnarna. Nu dessutom är det ännu värre eftersom jag inte ens har en kök utan en micro, en elplatta från 1700talet, iaf vad gäller effekten, och tja sen var det slut... Elplattan får man sätta på en kvart i förväg(med stekpannan på) för att kunna steka korv. Då har smöret hunnit smälta iaf. Gröten i helgen tog 55 minuter. Mannagrynsgröt alltså som annars tar typ 5 minuter. Jippie liksom!

Diska är också en annan favoritsysselsättning. Det mesta äts på papptallrikar men bestick, kokkärl och sånt ska ju diskas ändå. Men man ska se det positiva. Nu slipper vi stå i badrummet och diska iaf för nu har vi hittat en diskbalja att diska i. Nu ska vi bara bära vattnet dit och tillbaka före och efter vi diskar. Tjoho!

Märks det att jag är liiiiite less på köksrenoveringen nu? I 8 veckor har vi hållt på och skiten är inte ens utrivet än. Tålamodet börjar sträckas mer än lovligt tunt nu för mannen i mitt liv som prioriterar annat. Okej, den här veckan och i torsdags hade vi städet på dagis. Det kan jag inte bråka om men allting annat då???  

Nu har jag varit på en liten minisemester. Mamma fyllde år i måndags och hade bjudit mig, brorsan med respektive och våra två äldsta på en kryssning över pölen till Åland, en 24-timmars. De två små fick stanna hemma med farmor som barnvakt och var fullt nöjda med att få åka ner på stan och mata fåglarna i svandammen och leka lite på lekparken i stadsparken.

Vi andra åkte bussen till stockholm. Jag gjorde nåt som jag aldrig gör annars. Jag somnade så fort vi kom ut på E4an och sov tills vi nästan var framme. Gissar att jag var rätt trött  När vi kom fram till terminalen fikade vi i väntan på att få kliva ombord och leta rätt på våra hytter. Direkt efter avgång skulle vi äta smörgåsbord och halvvägs igenom den blev Linnéa akut trött. Hon var verkligen helt slut så hon och jag gick till hytten efter maten. Hon var lite nervös för att båten skulle sjunka så hon nattade sina gosedjur som också var lite rädda(praktiskt va  )  innan hon lade sig en stund bredvid mig som låg och läste. Vi pratade några minuter innan hon kröp ner i sin koj och somnade. Själv fick jag en händelserik kväll ensam i hytten  Tur man fick med sig en god bok i bagaget.

På morgonen var däremot Linnéa och jag vakna tidigt. Det var frukost klockan 8 så tio i finsk tid(vi var ju där liksom) knackade jag på och väckte alla. Mamma grymtade fram att det minsann var svensk tid, alltså en timme senare. Linnéa gick och lekte med sina djur igen och jag fortsatte läsa.

Efter frukosten shoppade vi lite i taxfreen och köpte en present till farmor som tack för barnvakten. Jag letade också febrilt efter ngt till ida och Erik som de skulle få i present men hittade just ingenting mer än godis. Jag ville ha en sak också. Ida fick en schnooks efter mkt velande och Erik fick en liten gosehund. Jag var inte helt nöjd måste jag säga med presenterna, ffa inte Eriks så jag tjurade lite över det.

Eftermiddagen satt vi inne på en club och pratade medan barnen lekte kurragömma. Konstigt nog finns det ingen barnclub eller liknande ombord Cinderella????? Det enda som finns är ett bollhav som är liiiitet och lamt. Det tycker jag är dåligt faktiskt. DET och så en spelhörna som kostar pengar. Japp, skitbra att låta ungarna spela bort pengar liksom  .

När vi sen som sista anhalt innan hemkomsten skulle äta buffé fick jag syn på en liten monter precis vid utgången. En monter med den perfekta leksaken till Erik. En racerbil i trä, superfin och så hopprep till Ida som är handgjorda. Det var så dags då att se dessa liksom när presenterna reda var köpta så jag fick anledning att sura lite till för dubbla presenter tänker jag inte köpa liksom. Sååå snäll är jag inte  Hoppas jag får se dessa i stan istället till julklapp för han älskar bilar i alla dess former. Jag hittar inte exakt en likadan men ungefär så här såg den ut fast i trä då och grön med en vit rand längs med   och mkt mindre(och kostade inte 900:-)! Funderar på om Rackartyg kan ha ngt liknande???? Har ni sett så tipsa gärna. Nätbaserat eller verkligt spelar ingen roll men om det är en verklig butik underlättar det om det finns i Uppsala förstås.

Igår var det tillbaka till verkligheten igen med skola och arbete. Det är skönt att vara ledig men rätt skönt att komma tillbaka till vardagen också. Låååånga ledigheter däremot får gärna vara för evigt  

Imorgon ska vi åka och träffa Karin för hon fyller år då. Jag höll på att säga Emre men på Karins födelsedag så är det väl kanske henne vi träffar ändå... Det är lustigt att så fort man får barn så är det barnen som ska träffas, föräldrarna är ointressanta   

Hade den här dagen sett helt annorlunda ut om att hade förvandlats till ett om istället? Ja det är frågan idag.

Vihar studiedag idag och från jobbet sett finns det en aktivitet inplanerad. Vi ska sitta i grupper och arbeta med frågor som har med normkritiskt tänkande. Ämnet är viktigt det säger jag ingenting om. Vi måste kunna bemöta våra elevers kommentarer om saker som är annorlunda MEN(you didn't se that coming huh  ) vi hade planerat in en annan sak för dagen. En sak som inte kommer tillbaka. Vi hade tänkt gå på en romerkonferens som är i stan just nu för att lära oss mer om just romer. Vi har alltid en eller flera romer på jobbet och eftersom det är en speciell kultur med, ur skolperspektivet sett iaf, lite udda traditioner kände vi att vi behövde lära oss mer om denna folkgrupp, traditioner, livsstil, historia osv. Vi hade anmält oss till denna konferens och frågade rektor i efterhand. Eftersom han alltid är oerhört öppen för nya förslag brukar det inte stöta på problem om man bara har väl underbyggda argument för varför man vill göra ngt annat och det hade vi. Dock hade han en dålig dag eller nåt när vi skickade iväg mailet med formuleringen ...hoppas vi att det inte stöter på några hinder från dig att vi istället går på konferensen.. Vi fick ett rungande NEJ tillbaka och order att infinna oss på det inplanerade arbetet med normkritiskt tänkande och att det var obligatorisk näravo. Tänk om det lilla ordet att hade förvandlats till ett om istället så hade vi överlämnat ansvaret till honom och han hade varit lite mer tillmötesgående kan jag nästan lova. Vi lever efter principen: Med små barn och chefer måste man lirka  

Vi pratade med vice rektor eftersom ordinarie och hon tyckte vårt alternativ var likvärdigt. Hon skulle försöka prata med rektor. För att inte ge efter för mkt så föreslog han att EN av oss får gå på konferensen på fm och sen sluta samman med oss andra på eftermiddagen. Ja, ja vi har lärt oss ngt nytt till nästa gång om makten i det lilla ordet om.

  idag och kvällen ska firas med att städa dagis och ha ett fixarmöte inför söndagen. Det är fixardag på förskolan på söndag men vi har lite svårt att vara med då eftersom vi åker på kryssning med mamma och pappa då. Mårten får göra sin del på lördag istället då antar jag.

Annars händer det inte så mkt hemma just nu värt att skriva om. Vi kliver upp, äter frukost, gör oss iordning, åkder till skola/jobb/dagis och sen när vi kommer hem är det matlagning, disk, tvätt, städ som gäller för mig. Barnen leker, gör läxor, tittar på tv. Allting är så sanslöst tråkigt för mig men ååååå vad det flyter på bra med Ida just nu. Hon trivs nu när alla dagar är exakt likadana och det enda som skiljer dagarna åt är vad hon gör när hon kommer hem. Ska hon leka med lego, titta på tv eller spela dator, eller rita  Å andra sidan är det skönt när det är lugnt runt henne så jag klagar inte så mkt 

Däremot har jag fått en dagisunge till!!! Erik stortrivs verkligen på dagis. Han börjar springa med benen redan innan jag lyft ut honom från bilen och då ska han ner på marken. Han springer glädjetjutande mot dagisingången, kan inte fort nog få av sig skorna och springer in. Han har knappt tid att säga hej då eller kramas  Däremot är han precis lika glad när jag hämtar också. Då springer han fram till mig istället, kramar mig hårt och länge och vinkar till fröknarna. Gullunge

På fredag har vi studiedag och vi hade ställt in oss på att strunta i skolans program och istället gå en utbildning om romer. Det är en folkgrupp iaf jag vet otroligt lite om men eftersom vi har ganska många såna på jobbet är det viktigt att kunna lite mer för att kunna bemöta de kulturella krockarna. När vi informerade rektor om det fick vi ett fett rungande NEJ till svar. Obligatorisk närvaro på fredag. Vi är alla aaaaaningens sura på jobbet över detta. It better be good säger jag om fredag för om det är lika tråkigt som artiklarna vi tvingats läsa då går jag hem i protest!

Normkritiskt tänkande är viktigt absolut men det är lite som att slå in öppna dörrar på mitt jobb eftersom vi bemöts av normavvikare hela tiden och är vana vid att bemöta dessa frågor och redan har tänket. Vi tvingas utmana oss själva hela tiden liksom.

Igår var det dags för möte nr två ang. Linnéa. Vi hade den bästa utgångspunkten eftersom hon varit hemma torsdag-tisdag pga trötthet. Veckorna innan har hon varit borta torsdag-fredag just för att hon inte orkat. Det fanns rum för förbättringar utan tvekan.

Vi började med att diskutera förra mötet och följa upp alla punkter som vi behandlat då. Vaktmästaren har inte utfört alla sina uppgifter i klassrummet. Vad jag förstod hade han bara tejpat fast fotstöden för att inte de skulle slamra men den tejpen har lossnat och det måste göras om. Ingenting annat hade han gjort...

Fritids hade inte kommit igång med all delning av barngruppen än eftersom de haft lite otur med personalen som blivit sjuka.

Min del av åtgärderna är på god väg dock. Hörcentralen jobbar på att Linnéa ska få en audiofon/talförstärkare med tillhörande mikrofon. Jag hoppas också att hon ska få prova en hörapparat igen nu när hon själv är villig.

Rektorn hade skrivit en ansökan för att få sjukgymnastik/logoped osv från kommunen till skolan så den är påskriven och inskickad nu.

Så där gick vi igenom punkt efter punkt efter ja ännu fler punkter  Bara att gå igenom föregående protokoll tog liksom en timme.

Jag hade flaggat tidigt för att jag hade en sak att ta upp och när vi avverkat allting från förra mötet fick jag möjlighet att utveckla det. Det handlade om Pilskolan och en ansökan dit. Under över alla under men rektor är villig att betala detta och är satt att skriva en ansökan dit. Men, hon poängterade också att vi inte bara kan luta oss tillbaka och göra ingenting i väntan på detta. Linnéa behöver ju akuta åtgärder också för att orka här och nu. Vi diskuterade olika bullerdämpande åtgärder(olika varianter av tassar, skärmar, anslagstavlor, väggar). Vi diskuterade olika sätt att isolera Linnéa från ljud(och kompisar) men jag sade väl bara det att Linnéa inte vill isoleras. Hon vill inkluderas. Hon vill vara i klassen, med sina kompisar men under såna omständigheter att hon orkar.

Vi diskuterade möjligheten till att minska grupperna, ändra schemat, öka lokalerna på fritids, mer resurs. Till slut sade jag bara att varför inte prova att ge Linnéa en timme på förmiddagen och en timme på eftermiddagen i resurs? Då får hon gå undan, jobba i lugn och ro utan kompisar samtidigt som hon tankar energi och får tystnad för att sen stärkt kunna gå in i klassen resten av tiden. Det och att hon får äta före alla andra vid lunch och mellis och gå ut före alla andra från matsalen för att minimera tiden där. Att ge henne en möjlighet att få smita undan i en lugn vrå när det blir för mkt. Dessutom måste läraren få hjälp med att få tyst på klassen. Alla barn mår bra av lugn och ro. Nu har många barn ont i huvudet. Vanliga barn liksom och det är inte alls okej! Det är det som är grejen med hörselskador att det som hjälper Linnéa hjälper alla.  Där är vi nu. Nytt möte om en månad igen.

Däremot måste jag säga att jag är så lättad att skolan bytt rektor. För den nya är ingenting omöjligt. Hon lyssnar, lär sig och vill veta mer. Hon verkar ställa upp på det mesta så länge det är befogat och väl genomtänkt. Hon vänder och vrider på saken och försöker hitta lösningar som passar alla. Såna människor gillar jag! Tänker med fasa på hur dessa möten hade varit med förra rektorn... Vilka spektakulära krig det hade kunnat utvecklas till  

I onsdags fick jag mail från Linnéas lärare att hon var orolig eftersom Linnéa var trött. Det var nog bara förnamnet.  torsdags och fredags var hon hemma från skolan. Yr i huvudet, tröttare/mer orkeslös än jag kan fatta, matlusten är borta så hon äter ingenting. Hon har orkat leka lite varje dag men sen är det tillbaka till soffan. Det är inte tal om att klara av en skoldag.

På fredagen tvingade jag iväg henne till hörselskoj på pilskolan. Jag visste på förhand att hon inte skulle orka hela dagen men jag kände att det var viktigt att hon iaf gick dit, fick se sig omkring, träffa de andra barnen och träffa lärarna.

Vid ett tillfälle under leken kom en av lärarna fram till mig och frågade hur det var med Linnéa. Mitt svar var kort och koncist "katastrof" innan jag började förklara. Vi pratade lite om hur de gjort i skolan, vad vi hade gjort hemma, olika hjälpmedel men sen frågade läraren om inte vi hade funderat på pilskolan. OM vi har funderat på det. Dels har vi fått höra att Linnéa är för lindrigt hörselskadad för att gå där men sen har också kompisarna varit en stor fördel som vägt tyngre hela tiden. Den stora fördelen börjar försvinna. Linnéa orkar inte med sina kompisar som hon helst vill leka med. De andra i klassen tar inte så sällan illa upp när Linnéa stänger av örat och inte orkar lyssna på allt babbel. När de sen, mitt i allting ställer en fråga till henne så hör hon inte det och de blir sura  Jag förstår dem också. De är trots allt bara barn.

Det var en sån stor skillnad på hur man jobbar på pilskolan. Man tecknar samtidigt som man pratar. Jag har aldrig förstått vitsen med att Linnéa lär sig tecken förr men nu gick det upp ett ljus. Hemma behövs det inte men här... Hon både kan höra och se vad som sägs och det måste underlätta enormt att slippa tokkoncentrera sig hela tiden! Nu kan hon inte tecken längre eftersom vi lagt av oss. Jag har tappat nästan allt men jag har börjat lära mig igen. Linnéa har själv insett fördelen och hon vill att vi tecknar när vi pratar med henne för att hon ska lära sig också.

Även hörapparat är hon mer positiv till nu. Jag ska prata med audionomerna på hörcentralen för att se om vi kan få låna en baha igen. Linnéa var så söt på samlingen på hörselskoj för alla barnen hade happar så vid samlingen skulle alla barn ställa om sina apparater från vanligt ljud till slingan. Alla fick frågan om de hade gjort det, en efter en. När de kom till Linnéa såg hon generad ut och svarade att hon inte har ngn   

Vårt besök på hörselskoj fick nog lite avsedd effekt. Linnéa insåg att hon inte är så ensam om att höra mer eller mindre dåligt. Här fanns en hel skola full med barn som gjorde det!   

Imorgon har vi en EVK på skolan igen för att prata om Linnéa. Som läget är nu fungerar det iaf inte alls så ngt mer radikalt måste göras. Jag kommer ta upp frågan om skolbyte för ansökan måste rektor skicka in. Jag hoppas hon tycker det är okej. Jag fick iaf höra från en av lärarna på Pilskolan att Linnéa inte alls är FÖR hörande för att gå där utan att det mer är måendet som spelar in också. Han pratade sen med en annan lärare som jobbade där jämnt som sen i sin tur pratade med deras rektor. De kan inte garantera ngn plats eftersom allting är behovsstyrt men vi var välkomna att söka. Det hoppas jag att vi kan göra efter mötet imorgon.

Visst kommer det bli meckigare att lämna barn på flera olika ställen på morgonen men om Linnéa får må bra, orka med tillvaron, är det guld värt! Det känns som ett litet pris att betala. Däremot är inte riktigt Linnéa där än. Hon vill inte byta skola. Vi får se om det ändras när idén får mogna lite också. Det finns iaf kamrater i hennes ålder. 3 stycken tjejer i samma ålder  

Hur hinner och orkar folk? Jag har en vän som älskar djur. Det gör jag med, absolut och hade jag inte varit allergisk hade jag också haft fler men jag undrar ändå. Hon har två kaniner med okänt antal ungar, ett marsvin, en hamster, tre katter och nu senaste tillskottet en hund. Hon har alltid velat ha en hund så jag är inte det minsta förvånad. En sån här hund vill hon ha(bild lånad från googles bildsök)

  och det är en passion även för mig. Älskar dessa hundar! Det är en riesenschnauzer för er som inte vet. Just den här bilden är också skrämmande lik vår vorsteh Kajsa vi hade när jag var liten

Men nu har hon skaffat sig en omplaceringshund på ett infall och tja det blev inte riktigt en sån hund. Det blev nog en hund som ligger så långt bort från denna som det nog bara går. Det bidde en sån här(bilden återigen lånad från googles bildsök)...

  En kinesisk nakenhund?!?!?! Powder puff har jag fått lära mig eftersom han hade päls. Ja du Anso. Jag kan inte riktigt se mig dig än som ägare av en lite skaknisse för skakar gör han, konstant. En ful liten kille med underbart temperament som säkert nästlar sig in i mitt hjärta också men vacker???? Näe, rätt ful i mina ögon  Men en liten Harry blev det iaf till slut så jag avslutar med att säga GRATTIS till nytillskottet om du mot förmodan läser här   När kommer hästen då? Det är bara den kvar nu...