Om jag ibland klagar på att mitt liv är rätt tråkigt så kan jag säga att den här helgen inte faller under den kategorin. Det har varit körigt för att uttrycka sig milt och saker har kanske inte fortlöpt så där supersmidigt men hey, vi överlevde och alla våra gäster likaså.

Emma har konfirmerats i helgen. Det är ett stort steg. Förr i tiden blev man vuxen och kunde gifta sig efter konfirmationen. Jag tror vi skippar den traditionen faktiskt. Stackars hennes man i såna fall  I lördags kväll var det dags för familjefesten och tillhörande middag. Konfirmanderna fick visa upp vad de jobbat med under ett år och ska man sammanfatta det hela i ett ord så är nog "Fikat" det närmaste man kommer. Men de har också besökt en begravningsbyrå, pratat om livet, Gud, döden, vem är jag, besökt nunnor på ett kloster, varit i Älvåsa på ett läger ihop med några andra konfirmandgrupper. De har sjungit, spexat, spelat teater, hängt med varandra och haft skitskoj och ibland lite tråkigt. Jag tror att de är rätt nöjda ändå allihopa. Festen i lördags avslutades med att Axel(grannpojken) sjöng "The final countdown" tillsammans med övriga konfirmander som doa bakom. Jag filmade det men tyvärr kan jag inte ladda ner filmen till bloggen. Insatsen gick under benämningen "Hellre än bra" och var i klass med den händige mannens kareoke men han bjöd på det och skrattade lika mkt åt sig själv som alla andra. Störtskön kille!

I söndags var det sen dags för konfirmanderna att ikläda sig den vita kåpan och gå på den sista gudstjänsten som konfirmand.  

Hemma hade vi sen en mottagning för henne och en egen liten fotostund, dock utan kåpa.    

Vi åt också smörgåstårta på Emmas beställning och jag kan nog sammanfatta det som att jag aldrig mer kommer göra smörgåstårta om de inte ska ätas på eftermiddagen och jag har hela dagen på mig att fixa. Jag klev upp tidigt men hann trots allt inte riktigt men Linnéa trädde in som en räddande ängel och dekorerade sista tårtan själv. Tack gumman  

Vi hann sen ta det lite lugnt några timmar, sitta och prata eller leka med kusinerna innan det var dags för premiären av "Båt på torra land" av Gamla Uppsala barnkyrkokör. Kören är inte så liten längre...   Alla fick inte plats i bild men kören fyllde upp hela utrymmet där fram i kyrkan från vägg till vägg. Barbro som är körledare gör ett fantastiskt jobb att leda barnen.