Aldrig mer ska vi ratta in bilen på vägen som går till dagis. Vårt sista fixaruppdrag är gjort. Vårt sista städ. Inga fler utvecklingssamtal och inga fler möten med resursteamet. Efter tio år på förskolan så tackar vi för oss. Hur tackar man för 10 år av torkade tårar, uppfostran, plåstrade knän och lästa sagor? Hur tackar man för alla oändliga timmar med dokumentation, jagande efter speedygonzalesX2 som inte sitter still vid samling eller matbordet? Tio år av blöjbyten, torkade rumpor och potträning? Utflykter, upptäckande av hållbar utveckling och sopsortering? Hur tackar man någon som haft lika stor del av barnens uppfostran som vi föräldrar?  Det finns inget vettigt sätt att tacka på. Det är en del av vårt liv som försvinner- på gott och på ont. Ett kapitel som avslutas. Nu är det slut iaf. Om några timmar ska hela familjen tåga in på dagis och hämta vårt barn för sista gången. Vi ska ta hans av personalen nogsamt packade saker, överlämna en futtig gåva och några ord på en papperslapp som symbol för det hästjobb som personalen och ffa vår kontaktperson gjort under åren. Jag har absolut ingen aning om vad man kan köpa som tack. Det går liksom inte att tacka för sånt men jag har skrivit ihop ett A4papper och med foto på baksidan som hälsning från familjen.   Det och en presentförpackning med kaffe, te, choklad och lite andra små godsaker får duga som symbol. Jag tror jag skulle kunna fylla ett A3papper med saker personalen gjort.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...