Själv fick jag fiska upp röstsedeln ur pappersåtervinningen för "det var väl ingen jävel som röstade i det här valet". Jag tycker det är  trist och oansvarigt att inte rösta. I Belgien är det straffbart att inte rösta. Man får betala böter då. Typ 2-300Euro. Jag måste säga att jag gillar den idén på sitt sätt. I den perfekta av världar går väl alla och röstar. Av plikt, skyldighet och för att få en chans att säga sitt. Av glädje kanske och som en förmån. Trots allt så är det tusentals människor världen över som offrat sina liv för rätten att få rösta. Människor som anses ha fel kön, religion, tillhör fel folkgrupp. Världen över idag är det människor som inte får rösta av samma skäl eller för att de lever i ett land som är en diktatur. Det ska vara självklart att rösta! Det är en ära att rösta! Vad man sen röstar på struntar jag i. Eller, ja du får rösta på vad du vill men jag blir iaf ledsen i själ och hjärta över resultatet i Europa.

Hur kan man vara så blind att man väljer att rösta på ett parti som inte ens står för demokratiska värderingar? Som tycker att vissa människor är finare än andra? Vad är det för tragisk människosyn man har då? Det är lite för mycket Farmen av George Orwell. Ni vet, all animals are created equal but some are more equal than others... Det finns grisar och sen finns det andra djur. Det synsättet har vi redan kämpat ett världskrig över. Vill vi verkligen ha tillbaka det? Jag blir rädd på riktigt när jag hör hur de odemokratiska krafterna ökar år från år i de olika länderna. Inte bara i Europa utan även i USA med Teapartyrörelsen.

Jag kanske lever ett drömliv men i min fantasivärld finns det människor av alla slag(religionstillhörighet, könstillhörighet,sexuell läggning osv). Alla har rätt till en utbildning men alla har också rätt till ett arbete. Alla kommer inte kunna studera på universitetet och vissa behöver börja arbeta vid 16. Det ska vara okej. Det finns ingenting som säger att vissa är finare än andra. I min fanstasivärld så finns också olikatänkande och alla har rätt att bemötas med respekt men att alla ska kämpa för demokratiska fri- och rättighter är en självklarhet.

Det känns för mig helt främmande att man som vissa inom politiken anser det vara legitimt att stämpla en invandrare som terrorist bara för att han kommer från ett visst land eller anse att en HBTQperson inte har rätt att starta familj, gifta sig eller ens leva ut sin sexualitet.

Just det här med HBTQpersoner är ju nåt som verkligen väcker uppmärksamhet. Jag förstår inte det???? De blir kära, vill gifta sig, skaffa familj. Vad är problemet? Att två personer är kära i varandra? Att de vill gifta sig? Eller ve och fasa, att två personer vill skaffa barn?! Eller är det stora problemet att de ser annorlunda ut? Att de utmanar våra traditionella könsroller? En kille med handväska- Gud bevare mig väl då eller? En tjej i kort hår och typiskt "killiga" kläder? Eller är det inte hur de ser ut som är så avskräckande? Är det vad de gör? De pussas, kramas, älskar/älskas? Gud vad konstigt! Det gör jag också med min väldigt heterosambo.

Helt ärligt, men jag är inte det bittersta intresserad av andra människors sexliv. Det hör till privatlivet och det är precis vad det heter, privat. Jag är inte intresserad av om grannen har sex 1 eller 15 ggr i veckan eller om han gillar BDSM. Grannen får faktiskt sköta sitt eget privatliv. Jag har svårt att tro att jag är så annorlunda än andra människor. Brukar du gå omkring och fundera på någon annans sexliv? Jag kanske bara är alldeles våldsamt dödstråkig men jag antar att folk har ett och sen är det inte mer med det. Jag är inte intresserad av att titta på och det gäller hetero som HBTQpar. Vad de gör i sin egen sängkammare drabbar inte mig och således, tja jag skiter i det. 

Melodifestivalen väckte också en intressant debatt på Facebook. Den stora frågan var: Är det en man eller kvinna? Nu tar min mamma sig för pannan och undrar om jag blivit tokig som ger mig in i infekterad debatt. Lugn mamma! Bara det ATT det är en infekterad debatt är väl illa nog? Det var en skitsnygg henperson på scenen med det snyggaste skägget jag nånsin sett. En hen i tjejkläder må så vara men vad spelar det för roll? Det var en hen. Det är för de gånger som man inte vet som man lämpligen kan använda det uttrycket. Dessutom så har väl inte könet med prestationen eller framförandet att göra alls? Jag förstår inte varför man alltid måste sätta in oss människor i ett fack varenda gång? Är det inte ganska friskt att våga ställa sig utanför facket och utmana samhället? En person som väljer att vara androgyn måste väl också få ha rätt att vara det utan att folk ska tycka sig ha rätt att kommentera?

För att knyta ihop säcken lite eftersom jag måste åka iväg och hämta på dagis. Jag förespråkar i mina lilla fantasivärld att människor har rätt att vara sig själva. Vår värld behöver mer av kärlek och tolerans inte mindre. Nu växer skaran med mindre tolerans  men vi andra måste också stå upp för våra värderingar. Kärlekens bidskap behöver höras mer än intoleransens och hatets.

 

Britten

27 maj 2014 17:01

Hej! Att skapa debatt skapar i sin tur nyfikenhet som sen blir till kunskap o tolerans. Detta måste debatteras och åter debatteras till ALLA är på rätt nivå! Alla har lika värde!

Fia

27 maj 2014 17:58

Självklart ska det debatteras och diskuteras. Där är nog alla rörande överens för man måste våga lyfta frågor som rör och berör. Däremot tycker jag att man måste sätta ribban för HUR man debatterar. Man får inte säga vad man vill. Om en annan människa upplever det som kränkande har man gått för långt.

Ta negerbollsdebatten tex. Det finns en hel del människor som anser sig ha rätten att säga negerbollar. Det har vi alltid sagt och det tänker jag minsann fortsätta säga tills jag dör. Det är en himla tragisk sida hos folk. Att säga negerboll kanske kan upplevas som harmlöst om man är svenne och vit och protestant och allt vad det nu är. Det man inte tänker på är att den mörkhyade personen som hör dig faktiskt tar illa upp oavsett vad du menar eller inte menar med ordet. Oavsett om du och jag inte tycker att det är ett konstigt ord så har ordet en laddning. Den laddningen måste man ta på allvar. Det är inte du som har tolkningsföreträdet över ordet utan den som tar emot det. Ord betyder olika saker och det är en konst att känna till det. Det är DET som är att kunna ett språk, inte att kunna läsa och förstå en talad eller skriven text. Samma sak gäller inte bara invandrarfrågorna utan även HBTQ mm.

 

Britten

28 maj 2014 10:45

Måste berätta en härlig händelse: För några år sedan kom det en ny vikarie till oss, en Madde som var klädd som en kille och rörde sig som en kille. Ingen på jobbet lyfte inte ens ett ögonbryn! Vi fikade och vi frågade henne var hon bodde."I Eriksberg med min tjej" svarade hon. Fortfarande inget ögonbryn i höjden! Hennes tjej kom ofta och hämtade henne och fikade med oss. Inget konstigt alls! Så ska det vara♡

Vi har också en boende kille hos oss som gillar Babsan och vill se likadan ut. Vi har tagit dit peruk, klänningar och klackskor. Killen är överlycklig.
Angående det sexuella hos oss har vi bara ett krav och det är om de vill onanera får de göra det på sitt rum. Inte i allrummen. På sina rum får de göra vad de vill och vi hjälper till med rengöringen efteråt. Alla har rätt till ett sexualliv.

 

Julia

28 maj 2014 11:14

Diskussion och dialog måste finnas som verktyg för att nå nya kunskaper och insikter, inte för att hävda sin enfaldiga rätt att konstant felköna, kränka eller uttala sig trans*misogynt till exempel. Språket måste vi vara rädda om och förstå innebörden av att använda det. Jag är helt inne på Fias linje om exemplet om N-ordet. Att envist hävda sin rätt till det ordet är att inte se historiskt hur det ordet nyttjats av kolonialmakter för att systematiskt göra skillnad på människor med olik etnisk bakgrund.
Samma gäller med hbtq-diskussioner som under eurovision. Ord kanske är betydelselöst för en normgrupp som heterocis-personer, men tas emot på ett helt annat sätt för en minoritetsgrupp som jag själv, homosexuell med mycket känslor kring cis och könsidentitet. Det måste finnas en respekt och förståelse för olikhet och mångfald. Embracea det istället för att fokusera på om någon har ett sexliv eller hur en väljer att definiera sig själv. Det förstnämnda är dessutom helt irrelevant i fråga om könsidentitet. Sexualitet och könsidentitet är två olika saker:)

Men jag gläds åt Babsan och åt Madde-historien från ert jobb, Britten! Hejja!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...