Hur kommer det sig att alla skolor ska göra allting samtidigt? Föräldramöten tex, det ska man ju ha. Inte bara ska alla ha det utan alla ska ha det samtidigt! Har man barn på flera skolor/förskolor så blir det sjåigt. I tisdags var det föräldramöte på Idas skola. 3 timmar långt och informativt men också vädligt mkt upprördhet. Upprördheten är befogad också. Barnen har precis flyttat in i paviljonger. När skolan började fanns iofs väggar och tak på plats men inte så mkt mer. Inga krokar att hänga kläder, inga hyllor att ställa skorna på. Föreställ er en liten hall på 4kvadratmeder där 75 barn ska tränga sig in efter rast. 75 jackor ska ta vägen nånstans. 75 par skor ska ta vägen nånstans. Det är fullständigt kaos.

Ute på skolgården sen kommer de riktiga bekymren. Det finns inga leksaker öht. Det kan man väl leva med eftersom bygget pågår. Jo, du hörde rätt. Bygget pågår PÅ skolgården... Det innebär att traktorer, lastbilar, varubilar, hantverkare, kranar kör omkring på gården. Hantverkarna lägger ifrån sig verktygen så barnen kan få tag på dessa. Hur kul är det med en stcksåg i händerna på en 7åring? Hur mkt vett har de? Min Ida skulle kunna ställa til med en hel del skada kan jag säga på 2 minuter obevakad tid. Inte nog med att lokalerna inte är klara, eller skolgården.

Utemiljön har man löst genom att barnen får gå till den gamla skolgården på rasterna. Bra kan man tycka eftersom det är så nära. Eller är det det? Varje rast ska 200 barn passera en ganska tätt trafikerad vägsnutt där byggfordon, lastbilar till åkeriet och bondgården längre upp åker. På vägen finns inget övergångsställe. Bilarna kör inte sakta eller ens försiktigt. Det finns ingen grind som fysiskt håller barnen kvar från vägen varken från paviljonhållet eller från skolgårdshållet. Det har lärarna löst med att ha personal stationerade på vägen hela rasten. Behövs inte rastvakterna där barnen är?? Dessutom kommer det varubilar och kör IN på skolgården lite nu och då. Återigen står en personal vakt vid bilen för att säkerställa att inga barn råkar illa ut. Under mötets gång får vi höra om flera incidenter som hänt barn på raster, på väg till och från olika byggnader. Vi får höra förädrar berätta om bortglömda barn som själva får gå tillbaka till skolan över den tungt trafikerade vägen för att ingen vuxen finns kvar. Låter inte detta som en fantastisk skolmiljö för småttingar?

Det blir bättre dessutom... För snart kommer man gräva upp parkeringen och göra arkeologisk utgrävning där. Det blir jättebra för då måste 200barn, syskon och föräldrar parkera på andra sidan Vattholmavägen, ta sig förbi två byggarbetsplatser och en stor väg som okcså byggs om/leds om för att ta sig till skolan. Just nu funderar iaf jag, men många med mig, om det verkligen är värt att ha kvar barnen i skolan i Gamlis??? Jag vet inte faktiskt. Ida har fått en fantastisk lärare iofs men väger det upp?

Jag måste också säga att jag beundrar personalen som jobbar under dessa omständigheter. Ingen skugga ska falla på er. Ni gör ett bra jobb och månar verkligen om barnen men ni ska heller inte behöva jobba under dessa förutsättningar.

 

Hulda

5 september 2013 17:40

Janne och jag har diskuterat detta en hel del, för jag var riktigt upprörd när jag var och hämtade Ida i skolan. Värre lär det bli. Fanns det någon ansvarig från skolans värld där som representant för kommunen
Förmodligen inte misstänker jag.

Fia

5 september 2013 18:31

Självklart fanns ingen från kommunen representerad. Å andra sidan har de redan varit hos oss och det mötet har jag också skrivit om... Du kommer väl ihåg vår eminente kommunpolitiker och hennes många grodor?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...