Det är svårt att vara förälder. Det är väldigt svårt faktiskt. Dessutom inser jag hur mkt sanning det ligger i "Små barn-små bekymmer. Stora barn- stora bekymmer" Nu är inte mina barn några bekymmer. Tvärtom tuffar det på som tåget just nu. Alla trivs där de är, livet fungerar okej och alla får den stimulans och utveckling som behövs. Däremot är det andra saker som är svåra. Beslut. Avgöranden.

Emma är fotbollsnörd. Det vet ni sen förr. Hon älskar fotboll. Hon andas fotboll. Hon skulle äta fotboll om det gick. Hon umgås med killar mest som spelar fotboll på raster. Hon är inte ett dyft intresserad av killar eller stå i ett hörn och prata eller titta eller spela cool. Hon är heller inte intresserad av att hänga på stan eller nåt sånt. Jag har tur. Ungen har utvecklats till en okonstlad, stark tjej som går sin egen väg utan att kika speciellt mkt på alla andra. Jag är otroligt stolt.

Fotboll är hennes liv. Hon kan inte få nog. Nu tränar hon måndag och torsdag samt spelar 2 matcher per helg. Det är hennes val. Dels för att hon är enda målvakten(även om det finns en reserv) men också för att hon själv vill spela så mkt som möjligt. utöver detta så har hon gått fotbollsskola i sommar för att lära sig mer om fotboll. Hon har okcså gått en speciell målvaktsutbildning som svenska målvaktsförbundet ordnat. Nu har hon fått erbjudande om att få målvaktsträning av en tränare som tränar en målvakt i juniorlandslaget. Skitroligt, absolut! Det är världens chans för Emma som verkligen vill lära sig. Hon har ju siktet inställt på att bli ny målvakt i landslaget   Drömma måste man ju få göra och intressen är bra så jag är inte den som tänker ta ner henne på jorden. Vägen till landslaget är låååååångt om man är 11 år även om man är duktig nu. Nuet säger ingenting om hur det är om 1 år och ännu mindre om 4 år.

Däremot får allt detta mig att fundera. Hur mkt ska man pusha sina barn? Ska man pusha alls? Gör jag rätt när jag stöttar Emma i all denna träning? Kommer hon ledsna? Nu har jag lagt mig på en sån nivå att jag pushar inte alls. Emma går frivilligt på alla träningspass. Erbjudanden som kommer får hon själv ta ställning till(målvaktsläger, fotbollsskola och nu senaste målvaktsträningen). Jag försöker att inte trycka på åt nåt håll men när beslutet är taget tycker jag att man ska stå för det. Igår var hon jättenervös för målvaktsträningen eftersom hon inte kände någon och inte tränade med sitt lag eller sin tränare eller ens på ordinarie dag. Jag följde med henne dit när hon ville backa ur för att hon var nervös. Då pushade jag henne men beslutet ATT gå dit var hennes från början. Jag tycker att när man börjat nåt slutför man det också. Det är viktigt att lära sig i livet. Gör jag rätt eller fel? Ska jag hålla tillbaka med risken då att hon inte utvecklas som hon själv vill och därför ledsnar eller ska jag göra som nu och låta henne styra med risk att det blir för mkt och hon ledsnar därför? Magkänslan säger mig att Emma fortsätter om hon får utvecklas men det är svårt.

Emma har nog däremot insett att det blir väl mkt med fem pass fotboll i veckan(3träning+2match)+ innebandy(2+1) snart. Hon har flaggat för att det nog är sista terminen hon spelar innebandy. Vi får se om det blir så till nästa år. Jag förstår att hon inte orkar med båda även om det är under en begränsad tid. Hon har skolan att sköta också och sköter hon inte skolan blir det ingen träning. Jag är en hård mamma    

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...