I en liten portugisisk fiskeby återvände en fiskebåt till hamnen.
En amerikan, som råkade vara vid bryggan gav fiskaren beröm för den goda kvaliteten
han hade på sin fångst och undrade hur lång tid fiskaren hade varit till sjöss.

”Inte så länge”, svarade fiskaren.
”Ja men, varför stannade du inte kvar längre och fångade ännu  mer fisk?” frågade amerikanen.
Fiskaren svarade att han inte hade behov av mer.Då frågade amerikanen, ”men vad gör du den övriga tiden?”
”Jag sover litet extra länge om morgnarna, jag fiskar litet, jag leker med mina barn och tillbringar så mycket tid som möjligt med min fru. Om kvällarna går jag till byn för att träffa vänner, dricker litet och pratar om människorna i byn. När allt kommer omkring så har jag mycket att göra”.

Amerikanen avbröt honom: ”Jag har en fantastisk plan för dig! Jag har en MBA från Harvard och jag kan visa dig hur man blir rik. Du skulle börja med att fiska litet längre varje dag. Med denna extra vinst skulle du kunna köpa en större båt och kunna fånga ännu mer fisk! Med ännu större vinst skulle du kunna köpa en båt till och så vidare ända tills du har en hel fiskeflotta! Och i stället för att sälja din fisk till en mellanhand, som reducerar din vinst, skulle du förhandla direkt med en fiskfabrik eller ännu bättre, öppna en egen konservfabrik! Sedan kan du flytta ifrån din lilla by till Lissabon och därifrån till Los Angeles eller till och med till New York! Därifrån kan du
sedan styra din verksamhet och expandera över hela världen”.

Fiskaren funderade en stund och frågade sedan; ”Ja, det var en intressant plan du har för mig.
Men hur många år skulle det ta?” ”10 eller 20 år”, svarade amerikanen. ”Verkligen, men vad
händer sedan?” ”Efter det? Det är nu det börjar bli intressant!” svarade amerikanen med sitt bländvita leende. 
”När detta händer ska du in på börsen och då kan du tjäna många miljoner”. ”Miljoner? Och sen då?”
”När du väl har tjänat dina miljoner, kan du dra dig tillbaka, slå dig ned i en liten fiskeby vid kusten, sova litet extra länge om morgnarna, fiska litet, leka med dina barn, ta en middagslur med din fru och tillbringa kvällarna med dina vänner och dricka och prata…”

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...