Idag händer det inte mycket här hemma. Emma är på scoutläger, Mårten jobbar på mässan och jag är hemma med sjuklingarna. LInnéa börjar pigga på sig idag äntligen och har börjat tycka att det är tråkigt. Det är framsteg!

Ida har det fortfarande lite kämpigt med andningen trots bricanyl men så har hon fått feber som kaka på moset okcså och det skulle enligt vår excellenta granne inverka negativt. bara köra febernedsättande och fortsätta med bricanylen var order därifrån. Då gör vi så:) Oavsett är det milsvid skillnad mot i går natt och vi fick faktiskt skäll av läkaren som ansåg att vi borde ringt ambulans.Eftersom hon var sååå tät på mottagningen och jag tyckte hon mådde rätt bra så tyckte han att jag var lite för lugn:D Jag lovade att inte vara så försiktig med 112 framöver när Ida blev tät. Det behövde inte vara livshotande var hans kommentar.

Jag hoppas att detta var andra och sista gången vi behövde åka in för att ventilera henne men jag misstänker tyvärr en allergi i det hela... Hon började hosta VÄLDIGT mkt och blev tät när vi rörde runt i spånet och gav Mimi och Freja mat... Det är lite oroväckande! Vad säger man till storasyskonen??? "Sorry tjejer men era små älsklingar måste bort. Jag vet att ni heller aldrig kommer rida eller skaffa andra djur men sånt är livet..." Nej,skulle inte tro att man lägger upp det så men hemskt är det. Vi avvaktar och ser. Ida kommer inte få vara så nära buren igen iaf, ffa inte nu och inte när vi byter spån. Hoppas att det bara är en reaktion för att hennes luftrör är överkänsliga just nu.

Makens kommentar om astman var bara ett frustrerad utbrott. "Måste de ärva allting negativt från dig???" Tack för den kände jag då, men informerade om att barn som har två allergiska föräldrar löper över 75% risk att drabbas och att man inte ärver allergier utan anlagen för det! Att jag sen har astma påverkar inte barnens sannolikhet att drabbas för just det utan bara för att faktiskt FÅ allergi. Emma visar väl det som har matallergier och reagerar via magen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...