I morse var det en sån där kaosmorgon. Ida skulle ha disco på fritids. Kul men för henne är disco samma sak som fest och till fest har man festkläder. Festkläderna har man inte på sig när man ska till skolan så tja, volymen blev lite för hög imorse, utbrotten lite för många och klockan rusade iväg som om någon hade suttit och vridit runt visarna med de där hjulen på baksidan. Återigen, allting som avviker från det vanliga ställer till det för henne och det blir krig i skallen på henne. Jag lider med henne. Och jo, man får ha på sig fina kläder i skolan men finkläder för Ida är såna där tyllkjolar som står ut och som hon skulle fastna med när hon härjar runt på skolgården. Hennes ilska och tårar imorse är ingenting mot känslan av misslyckande och ilska mot sig själv när hon haft sönder sin finaste klänning. Ilska mot mig är ingenting som skadar hennes självkänsla men det är misslyckanden. Ida är ingen tjej som stillsamt leker eller står i grupp och pratar. Hon hoppar inte heller hopprep eller hage utan hon hänger på berget med killarna och klättar i träd och klätterställningar eller ålar på marken. Då lär man ha kläder för det och inte för att leka prinsessa. Dessutom får hon gärna ha sönder sina andra kläder. Och tro mig, det gör hon men då är det inte det hon är mest rädd om. Sin fina avslutningsklänning kommer hon få ha på fritids och när hon varit i kyrkan gör det ingetning om hon har sönder den eller fläckar den. Men den kan vara fin fram till dess iaf  

Bortsett från klädkampen i morse så hade jag en liten kille som beslutat sig för att han skulle ha skjorta. Han bryr sig sällan vad han får på sig så det är ytterst ovanligt. Han fick på sig sin skjorta och förklaringen kom på dagis. Det är teater idag för sexåringarna. Erik är detektiv och en riktigt detektiv har skjorta på sig i Eriks värld. Idag får han vara en riktig detektiv, komplett med blåtira också efter en närkamp med båten på dagisgården. Att döma av Eriks utseende vann båten. Det är dock lite oklart hur det hela gick till  

I dag måste jag nog försöka smita tidigare från jobbet igen. Jag jobbar till fyra. Klockan fyra ska vi sexåringsföräldrar samlas på dagis för att börja duka och fixa inför fikat efteråt. Innan dess måste jag samla ihop mina barn inkl hämta Ida från discot i förtid(vojnevojne), köpa nån slags picknickkorginnehåll/middag till sex personer, fixa en tårta till tårtkalaset och hinna till förskolan. Jag är duktig men inte så duktig. Heja mig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...