I helgen satt jag och läste nyheterna på textTV för ovanlighetens skull och slogs av en rubrik där om cancersjuka och depression. Det fångade mitt intresse och jag började läsa. Det stod att allt fler cancersjuka idag visade tecken på att må allt sämre och tom utvecklade depressioner. Inte pga sin sjukdom som man skulle kunna tro, för det borde annars ligga nära till hands, utan den nya diagnosen löd "försäkringskasseutlöst depression". Frågan är nu bara om försäkringskassan skulle godkänna en sån sjukskrivning och därmed ge sig själv kritik  

I helgen annars har vi mest varit hemma och tagit det lugnt. I lördags hade Ida ett kalas hon gick på och igår var det Linnéas tur att få gå iväg. Hon hade pyjamasparty mellan 12-15. Den inställningen till livet gillar jag! Efteråt var det bara att skruda om för att åka iväg på bowling och middag med mammagruppen med alla familjer. Vi började som små familjer allihop för 10 år sen men nu har vi utökats till 23 personer runt bordet. Vi passade på att fira alla 10åringar på en gång och bowlingen blev en hit. Vissa hade spelteknik och andra knuffade och rullade bollen. När vi kom var alla barnklot slut så mina barn(Linnéa och Ida) fick nöja sig med vuxendito med resultatet att de inte kunde hålla i kloten för händerna var för små för att räcka mellan hålen och knappt lyfta dem heller. Ungarna var nöjda iaf och det är huvudsaken  Efteråt invaderade vi Java allihopa och åt en trevlig middag. Även här märktes det att barnen börjar bli stora för vi var beredda på dagis på restaurangen men alla barnen satt faktiskt stilla nästan hela tiden. Sista kvarten inspekterades fiskarna dock och lilla Ebba busade runt lite. Det gick verkligen över förväntan! Vi kunde sitta still och prata vi vuxna. Buffé passade nog barnen rätt bra också som fick röra sig lite mellan rätterna  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...