och jag trodde jag skulle få börja med att vabba. Erik har varit pigg i helgen men haft lite feber. Inte hög alls utan precis så där på gränsen mellan 37,5 upp till 38. Full fart bortsett från att gnälligheten ökade, sittandet i knät ökade och han åt ingenting då. Var nästan inställd på att få vara hemma imorse men när han väckte mig redan halv6 genom att örfila mig, dra av mig täcket och sen försöka bända upp mina ögonlock samtidigt som han pussar en och ropar "Mamma!" fick mig att inse att det nog inte var så farligt ändå  Åt gjorde han imorse också, två mackor, så jag gissar att vad det nu var som höjde tempen i helgen så var det borta igen. Dagis har inte ringt heller så det verkar som jag gjorde rätt beslut.

Nån däremot som är hemma idag är Emma. Hon har haft ont i huvudet i flera dagar och idag får hon vara hemma och vila för att se om det blir bättre. Hon får ofta skallebank, verkar vara den sorten. Jag tror att damen ifråga är rätt trött och slutkörd. Fyra träningar i veckan+ flöjt+ match+ lek med kompisar och dessutom skolarbete och tre läxor i veckan kan trötta ut de flesta. Nu när det lugnat ner sig kommer huvudet och det är rätt typiskt Emma.

Nåt som inte verkar lugna ner sig är vädret. Imorse öste snön ner och sen har det kommit snöfall under dagen. utanför fönstret är det alldeles vitt och det blåser så fönstren skallrar. Våren får gärna komma tillbaka igen!

Vädret i helgen var inte så mysigt heller så lite värme skulle inte sitta fel nu. Värme, solgass, kaffekopp i solen mot garageporten. Jag ber inte om mycket  Fast i helgen hade jag iaf inte tid att njuta av nåt väder. I lördags var vi uppe i ottan(bokstavligen!). Mårten för att börja elda i tunnan och jag bara för att jag inte kan ligga kvar i sängen  Vi började tokröja hemma och vid halv 10 hade vi hunnit med att storstäda badrummet, köket, toaletten nere inkl dusch, tvättstugan, sovrummet uppe och hallen var på god väg att se okej ut. Mårten hade också städat mellan ytterdörrarna. Det blev en produktiv dag för sen kl 14 hade LInnéa barnkalas för sina kompisar där de fkade, bytte till badkläder, skrek lite, badade tunna, skrek lite, badade lite, skrek lite  till för att sen avsluta med skrikkalas i falsett när lekstugan invaderades av en varulv och en häxa som visst gömde en skatt därinne  Det var nio rätt nöjda tjejer som lämnade huset två timmar senare, om än med blöta skor för fem meters marginal från tunnan räckte inte tydligen... 

Jag tror att lördagens intensiva röj körde slut på oss hemma för igår gjordes inte många knop. Emma hade träning, var ute och sprang lite dessutom för nöjes skull, Linnéa och jag köpte en present och skjutsade Linnéa till kalas och då passade Emma och jag på att kika in på Djurhobby.

Appropå djurhobby men vilken jäkla skitaffär!!! Som jag sade så åkte vi dit igår. Vi parkerade på parkeringen, lämnade Linnéa till Nickis på kalas innan vi gick till affären och strosade runt lite. Emma ville titta på kackerlackorna, jag tittade på alla fina majsormar och mjölksnokar som fanns där och förfasades över andra mindre fina djur. Vi kikade också in på smådjursavdelningen(kaniner, marsvin, råttor, gerbiler, hamstrar) och fågelrummet. Vilken stank det var där! Inte så trevligt alls 

När vi kikat klart på det och gått vidare på tilbehör till hund, katt, gerbil osv gick vi ut till bilen och där möttes vi av en lapp. Reklam tänkte jag först men jag hade fel. På lappen stod det att parkeringen var till för kunder till djurhobby/annan butik som ligger bredvid och att vår bil skulle rapporteras...

Jag blir såååååå jävla lack på såna här lappar! För det första, vad tror man att man uppnår med lapparna? Jag, som faktiskt var en kund, kommer ALDRIG komma tillbaka dit! På allvar, jag hatar den här typen av sk problematiklösning. OM det är vanligt med felparkering/låneparkering finns det bättre sätt att lösa det på. Inför betalparkering(som återfås i kassan), parkeringstillstånd(hämtas i kassan) eller en miljard andra sätt men börja aldrig trakassera kunder och andra. Resultatet blir som i det här fallet en kund mindre, en kund som dessutom kommer snacka så mkt skit om stället och därför kommer butiken tappa fler kunder. Det finns ett klokt talessätt som kan vara klokt att ta åt sig. Man lockar fler flugor med honung än med ättika...

Jag var såååå nära att gå tillbaka in i butiken och ifrågasätta. Emma ville inte det dock! Istället ställer jag fyra frågor här som jag gärna skulle vilja ha ett svar på.

1. Vad vill man ha ut av lapparna?
2. Vad tror ni man får för resultat av lapparna?
3. Borde inte butikens personal ägna sig mer åt besökarna än jaga felparkerare( och kunder) ute på parkeringen? Den enda jag såg i butiken satt i kassan och såg uttråkad ut...
4. Den här rapporteringen, hur går den till? Vem rapporterar de till? Jag antar att de har tillstånd att samla in information enligt PUL då också eftersom det nog krävs då det inkränker på ens integritet? Eller kommer man med ett tomt hot???? Det är kanske inte heller så himla smart...

Om nån läser som känner nån på djurhobby så säg till dem för jag ser gärna ett svar... Själv är jag precis lika förbannad som jag var igår. Tacka vet jag Fäboden, där har djuren det mkt bättre och personalen är intresserad av sitt yrke!

mina fredagselever tänker svika mig idag och vad ska man då göra? Jag har rättat allting redan eftersom förra veckan var samtalsvecka och jag hann komma ikapp. Lektionerna är redan planerade så långt det går för det är ingen idé att kopiera innan det behövs. Lektionerna förändras från en dag till en annan eftersom elevernas form/ork/mående är minst sagt varierat. Får blogga lite istället 

Ikväll känns det som att det blir lite fullt upp. Vi måste åka och köpa godispåsar till Linnéas kalas imorgon. 10stycken verkar det som att det blir som kommer och ska bada i vår tunna. Kan bli roligt! Jag måste försöka hinna baka lite också. Linnéa önskar sig mumsmums men jag tror vi förvandlar dessa till kärleksmums istället. Inte samma sak men lika gott hoppas vi. Chokladbollar lär vi göra också precis som en tårta. Damen ifråga önskar sig en chokladtårta och jag tror vi gör en snabbvariant av en rulltårtebottenx2 som delas i två delar var, marsankräm mellan första lagret samt cremefraishe och hallon som nästa lager. Chokladganache som grädde eftersom damen ifråga inte gillar grädde. Brukar bli gott och inte så himla sött heller. Frågan är vad vi ska garnera med??? Jag har slut på allt sånt jag köpte. Får åka iväg och kika lite vad som finns   På söndag är det dags för kalas igen men på Nickis. Det är Linnéa som är bjuden till en klasskompis.

Linnéa är egentligen bjuden på två kalas på söndag. Först det hon ska på och sen en annan från gamla klassen. Där var hon först inte bjuden utan vi hörde talas om det på omvägar från kompisar. Linnéa var lite ledsen över det eftersom det var en av hennes bästa vänner i skolan innan hon slutade. Jag trodde det kalaset var förra helgen. Igår fick vi mail ifrån familjen ifråga som fått kalasinbjudan från oss att Linnéa var välkommen till kompisens kalas på söndag. Törs jag gissa att kovändningen berodde på vår kalasinbjudan  

Appropå kalas så har jag sakta börjat inse att Ida snart fyller år. Nåja, juni då men det är snart  Hon fyller sex år!!! Min lilla skrutt som knappt klarar av komma ihåg att hon ska hämta strumporna. Hur i hela friden ska det gå med hennes närminne i skolan??? Jag hoppas verkligen att hon får en resurs från start för annars kommer hon irra runt, störa och förstöra lektioner för den stackars läraren. Nu har vi kommit så långt att Ida är nöjd och glad igen utan deppighet och ledsenhet. Det krävs rätt mkt jobb av resurserna som finns när och stöttar hela tiden. Kommer hom få det i skolan? Nu är det resurs varje dag mellan 9:30-16:30 och det behövs för nu är hon som alla andra barn. Hennes svårigheter märks inte. Det är ju så en resurs ska fungera. Liten oro här alltså(läs förtränger för att inte få ont i magen) men jag väljer att lita på rektor som visat sig fantastiskt med Linnéa. Vi har möte i april om detta med skolan. Håll tummarna!

På fredag kommer Linnéa hälsa på sin gamla klass. Hon längtar jättemkt och jag vet att läraren längtar nästan lika mkt. Lite lustigt att hon är så förtjust i Linnéa men vem klagar  Det verkar som att det blir lika överraskningsfika då och musikspektakel i gymnastikhallen. Det sista blir jag himla nyfiken på och får lust att följa med. Veckan efter är det talangtävling i skolan. Emma funderade lite på om hon skulle vara med och vi resonerade lite. Vi kom fram till att hennes talanger platsade kanske inte just där för hur visar man att man är duktig på fotboll och innebandy på en tävling. Det finns ju andra arenor för den typen av talang. Emma skulle nog gärna vilja kunna sjunga men tja musikaliteten hoppade över henne  Däremot har hon en riktig teaterapa i klassen som säkert ställer upp, frågan är bara i vad? Teater, piano, sång??? Jag vet att hon ställer upp i en duett med en annan tjej som också är otroligt duktig på att sjunga men blir det mer kanske?   Oavsett om mina barn är duktiga musiker eller inte så är det roligt att skolan anordnar lite spektakel och sånt. Skolan ska uppmuntra till lärande och lärande är ett brett, otroligt brett område.

Nu ska jag gå och roa mig med att försöka göra en av eleverna som har en dålig dag på lite bättre humör, om inte annat bara för att han ska samarbeta lite mer eller avlasta hans lärare  

Inatt fick jag tvillingar. Jag vet inte om det var så överraskande inatt som det ofta är att det kommer en liten hoppsanbebis men inatt hade jag iaf lyckats få två. Ingen aning om det var tjej eller kille men jag kan tala om att jag hade fullt upp med att få båda att äta, helst samtidigt. Amningsmottagningen sprang hemma hos oss och buffade med kuddar och vi jiddrade hit och dit om mina andra amningar där utdrivningen alltid krigat mot oss och barnen inte gått upp i vikt utan vi fått flaska/mata vid sidan av amningen. Vilken känsla det var när vi fick till tandemamningen och jag verkligen kunde känna hur de hjälptes åt med utdrivningen. Jag fick verkligen till det med amningen och båda blev såna där små rultisar  Rätt roligt men varför drömmer jag om alla dessa bebisar hela tiden????

Annars då? Jag börjar inse att det är rätt trevligt att få middagssällskap av en vuxen var och varannan dag. Han är kanske inte den mest pratglade  I förrgår den 14 hade Mårten och jag varit tillsammans i 20 år. Jösses, det måste ju innebära att vi blev tillsammans när jag var 6 för jag är väl 26  Riktigt sååå ung var jag kanske inte men väl 16. Jag har känt honom och hans familj i 22 år så det är kanske inte så konstigt att de känns som min familj också? 20 år är rätt länge när man tänker på det!  Två av mina kärlekar   

När jag ändå satt och kikade efter gamla kort fick jag syn på dessa.- Godisgrisarna som numera är ihop och som känt varandra HELA livet. Rasmus är sig lik, otroligt lik och blivande parkourmästare!

          Erik är rätt lik Rasmus på översta korten såg jag också   

Jag, precis som de flesta lärare, avskyr Björklund och hans sk skolpolitik. oftast har han ingen aning om vad han pratar om alls utan det blir som att skjuta prick med ögonen förbundna. Det blir väl ofta så när man inte har någon som helst kontakt med varken verkligheten eller skolan. Däremot kan jag konstatera att även blinda hönor finner ett korn ibland. Eller så är det ett aprilskämt, nån har skrivit i hans namn eller jag vet inte. Jag var tvungen att be en kollega läsa igenom frö att se att jag inte missförstått helt. Det hade jag inte. Riktigt bra är det iaf, det första bra han nog gjort som skolminister! Läs artikeln här. Undrens tid är inte förbi tydligen   

Har länge funderat på det här med matkasse. Det är inte att slippa handla jag vill undan utan mer planera maten och slippa laga tråkig mat som det gärna blir när man inte orkar planera och genomföra. Har man köttbullar hemma är det lätt så att de hamnar i pannan till lite spaghetti eller potmos. Ungarna är nöjda även om inte deras mamma är det. Däremot har jag hittills inte hittat en enda kasse för 6personer. Inte tänker jag betala för dubbla heller med massa matrester som blir över, även om det skulle räcka till matlåda iofs... Det känns iaf som mkt pengar eller hur är det?

Däremot är jag våldsamt intresserad av recepten för att kunna plocka godbitarna och det har jag kopierat idag. Min kollega på jobbet har provat både Linas och Icas och idag har jag kopierat hennes Linasrecept. Hon tipsade om en köttfärslimpa men jag snodde alla  Det verkar ofta vara lite spännande sallader och udda smaker med där som jag vill utöka mitt eget skafferi med.

Vad äter ni annars hemma? Själv tycker jag vardagsmaten är urtrist. Jag tycker verkligen att det är aptrist att ställa mig och planera och laga mat på kvällen och nej, det blir inte roligare när jag planerar på helgen. Tvärtom försvinner lusten helt då. Jag försöker handla hem efter en ungefärlig matlista men den förändras under veckan allt efter humör och lust. Ingredienserna används men inte alltid till det som var planerat.

Nu är det snart dags att gå iväg till möte. Ha det så bra! 

Efter att ha lämnat barnen på dagis, taxin och stora gått till skolan åkte jag till macken för att tanka. Tittade på priset och tänkte att:Brukar det vara så där dyrt??? Tankade dock och inser när hundralapparna rusar att näe, så där dyrt brukar det absolut inte vara... Tankmätaren stannade på svindlande 958:- för en tank bensin  Det är inte billigt att vara bilåkare idag.  Undra när gränsen nås, för samhället och för privatpersonen? hur dyr måste bensinen vara innan vi slutar åka bil? Finns det någon smärtgräns innan regeringen går in och kapar momsen/skatten? Mårtens bensin betalas av firman så vi betalar bara min del som är två fulla tankningar i månaden ungefär(numera 2000 uppenbarligen). Törs knappt tänka på norrlänningar som sitter och pendlar 15 mil enkel resa...  Den krassa sanningen är också den att alla kan inte åka elbil, alla har inte råd att köpa en miljöbil vare sig man ger skattelättnader eller inte. Det är många som faktiskt behöver sin bensin. Förr eller senare kommer det slå på samhället när man stannar hemma för att man inte har råd att åka bil, shoppingen/annan konsumtion minskar som ger återverkningar på samhällets skatteintäkter den vägen. Var går gränsen? Inte än tydligen men var?

Hemma har Emma tjatat ett tag om att hon MÅSTE klippa sig. Jag vet att hon måste klippa sig men jag blir lite avig när hon gapar och skriker istället för ber snällt så hon har inte fått klippa sig än  Får bli ändring på det. Måste klippa alla andra också. Linnéas hår växer kanske inte så många mm på ett år men det är slitet, Idas växer desto mer och det är lååååångt nu. Hon ska inte ha långt hår eftersom hon suger på det och kletar in mat i det. Frågan där är bara om vi ska låta luggen vara lång nu när den redan är lång? Kanske skulle låta den vara utväxt och kapa av resten i en kort frisyr? Själv måste jag tunna ur kalufsen också. Längden är inget problem men tjockleken. Hälften behöver tunnas ut för att det ska bli bra just nu. Lyxproblem? Japp men det är ändock ett problem. Linnéa kan få lite av mitt(både tjockleken och längdtillväxten)   Jag längtar iaf efter att bli av med min man!

Idag har jag också tagit tag i en sak som blivit liggande. På jobbet är det fullt ös från vi börjar till tre och sen ska morgondagen planeras på en halvtimme innan man rusar iväg och hämtar på dagis/fritids. Raster finns inte, inte ens lunchdito för då äter vi ofta med en eller flera elever. Det innebär att jag inte har tid att ringa nånstans och det var det som behövdes. Dels har vi en remiss liggande på öron för Idas del som ska kollas om hon har polyper bakom näsan eller nåt annat som gör att hon är täppt i näsan, pratar otydligt och nasalt. Linnéa behövde också en tid på hörselmottagningen för efterkontroll av sina öroninflammationer. Det är fixat nu. Ska bli spännande att se hur Linnéa hör på hörselprovet faktiskt. Det är absolut bättre nu än för en månad sen men är det tillräckligt bra?

I förrgår när jag kom hem fick vi oss en liten present av barnens farmor. Idas astmamediciner har legat i en liten påse som gått sönder och jag skickade iväg en liten förfrågan till farmor som är en duktig sömmerska om hon kunde fixa en. I måndags fick vi den och den var verkligen jättefin och precis lagom för Idas mediciner och inhalator. Hon är superstolt över sin fina påse  Tack Agneta! 

I tre år har vi försökt lära Ida cykla. Första året med stödhjul och det var hur kul som helst. Andra året fick vi börja om igen men fortfarande roligt. Förra året när hon fyllde fem tog vi bort stödhjulen och Mårten sprang efter. Han sprang, släppte och Ida ramlade. När hon ramlat en gång blev hon arg, kastade cykeln och vägrade mer på ett bra tag. Såå många försök lyckades vi inte få in förra sommaren eftersom hon gapade om att hon ville ha sina stödhjul.

I år började det bra för när Linnéas cykel kom fram kom Ida in och skrek åt mig: "Jag vill ha mina jäkla stödhjul" och då har vi inte ens börjat träningen för säsongen än  Hon fyller sex år i juni. Alla hennes kompisar som är yngre cyklar sen minst ett år. Det börjar bli lite av ett hinder nu. Funderar allvarligt på om man skulle köpa en springcykel till henne. En sån som ser ut som en cykel men utan trampor???     Vanlig cykel känns lite som att Ida bestämt sig för att inte tycka om. En springcykel kanske får henne att lära sig hantera cykeln men slipper trampa och på så vis få henne att släppa sina ilska för vanlig cykel? Om inte annat kan Erik leka med den... 

Det är inte mycket som talar för att hon kommer klara av en cykel med sin bristande koncentrationsförmåga. Oj vilken intressant sten det ligger där och så fastnar blicken och pang ligger hon där i diket  

Däremot måste jag få ösa lite beröm över henne även här. Hon har redan fått höra massor. Det har verkligen hänt nåt hos henne. Hon gapar och skriker fortfarande och hon blir fortfarande tvärtemot och sätter sig på tvären men vilken utveckling! Hon har börjat göra som hon är tillsagd på en gång och kommer ihåg det också utan att glömma på vägen. I helgen fick jag nästan en chock. Jag laddade på morgonen för den sedvanliga helgdusten som tar hela dagen. När hon klätt på sig, ätit frukost och gjort sig i ordning sade jag åt henne att städa sitt rum. Ungen gjorde det!!!!! Jag fattar fortfarande inte vad som hände. Inget gap och skrik utan bara en fråga: "Vad ska jag göra först?" Hon gjorde det jag sade åt henne och när hon fortfarande inte gapade efter tredje vändan med städuppgifter så slapp hon resten. Hon måste få belöning. Jag kan leva med ett ostädat rum om hon är så snäll  

Städandet var ingen engångsföreteelse heller. Igår sade jag åt dem att klä på sig och hon var först klar. Imorse var hon klar en halvtimme före mig och då hade hon ätit frukost. Frukost tar henne oftast en timme av stirrande framför sig innan mackan slinker ner. Kläderna på morgonen är också en sån sak som fungerar finfint. Jag tar fram kläder och jag klär på henne. Nu hjälper hon till utan att bråka. Det är bara njuta så länge det varar  

Förresten, den där magsjukan som gick på skolan jag nämnde... Det var ingen magsjuka. Det var ehec... Låter superskoj. Ett barn ligger inne sen två veckor, numera i stockholm, och där har man fått ta ut och skölja tarmar mm rena från smitta. Tyvärr rasar blodvärdena ändå så vi får hoppas att det går åt rätt håll. Hon verkar ha fått alla vidriga biverkningar man kan få av det  Ikväll är det informationsmöte på skolan om detta eftersom många föräldrar är oroliga. Jag tror jag hoppar detta för om smittskyddsläkare mm är inkopplade känns det som att läget är under kontroll. Barnet som smittades är borta, toaletterna borde vara sanerade sen dess... Om inte så väljer jag att tro det...

"Att du inte frågar Emma, hon fick sina fiskar varma när hon dukade fram, det är gossen som ska göra detta. Stoltare unge får du leta efter, bära tallrikar, bestick glas m.m När detta är gjort så är det t.om roligt att sätta sig och äta utan utbrott." Hulda(mamma) skrev detta i kommentarsfältet och jo det stämmer. Jag skulle kunna skriva en hel roman om Erik, vad han gör och inte gör  Han kan inte klä på sig själv än och dit har vi inte kommit. Det är jag tacksam för. Däremot bära kan han. Han gillar att duka fram och bär stolt fram bestick och plastglas på bordet. Han blir också uttriktigt förbaskad när jag inte låter honom bära tallrikar och annat ömtåligt. Däremot bär han INTE fram sina egna bestick för det är trist. Han gör det i protest eftersom jag fortfarande har bebistallrik, bestick och sånt till honom. Han gillar det INTE! Borde köpa riktiga tallrikar till honom, men som är i plast typ skolans tallrikar. Finns det??? Var? Samma glas som är i plast utan att vara färgglada och fula som IKEAs som vi använder nu... Kom med tips. Jag hinner inte springa runt i massa affärer. Däremot gör det ingenting om de är billiga... En annan sak han kräver att få göra. Det är att bära sina skor från skogränsen på dagis till sin hylla. Det är heligt och fan ta den som gör det av misstag. Hujamig vilket utbrott det kan bli  

Det finns en sak som jag tycker man borde forska kring mer. Drömmar! Freud forskade lite kring detta och sen har det säkert varit en och annan till men på verkligt allvar alltså, utan att blanda in massa psykologiskt dravvel. Senaste tiden har jag drömt så många konstiga drömmar. Häromnatten drömde jag att jag skulle gifta mig. Jag skulle få en present i form av ryggmassage. Jag placerades med barnen högt upp på ett berg där det balanserade ett hotell. Det fanns inga bussar och ingen hiss upp eller ner. Där gick jag runt och väntade en hel natt på att massören skulle komma. Inte fanns det nån mat heller så jag fick lämna barnen och gå ner till byn i dalen för att köpa mat. På vägen upp hörde jag barnen skrika i panik för att jag lämnade dem. Själv befann jag mig mitt på bergssidan med minst en timmes väg upp tillbaka till barnen. Ungefär samtidigt kommer Mårten älgandes uppför berget helt opåverkad och otrött men han tog inte barnen så jag stretade mig upp tillbaka till barnen som fortsatte skrika hysteriskt hela tiden... När jag vaknade kände jag det som att jag faktiskt väntat på denna massör hela natten och frustrationen var total.

Inatt drömde jag nåt annat märkligt. Jag hade fått annan hud i ansiktet. Huden hade förtjockats, blivit hårdare som pansar, röd och jag hade tappat känseln i den. Jag stod och smorde frenetiskt för att få tillbaka känseln.

En annan dröm jag har OFTA är att jag får värkar och föder barn så där helt ovetandes om att jag är gravid. Sen står jag där med min bebis i total handfallenhet. Inga kläder, ingen säng, inga blöjor, ingen vagn, ingenting mer än att jag själv är totalt chockad.