Jag tror jag har skrivit 1000 inlägg på bloggen i mitt huvud men inget av dem kan jag publicera.De passar inte in här. Funderar på om jag ska starta en ny blogg som handlar om nåt helt annat.  Vi får se hur det blir med det!

Annars då? Emma och Linnéa har varit till tandläkaren idag. Båda fick godkänt. Skönt! Jag tycker alltid att det är jag som bedöms hos tandläkaren. Att mitt föräldraskap skulle godkännas eller inte. Om jag är en bra mamma eller inte. Nu tror jag inte att tandläkarna tänker så men i mitt huvud så är det så. Det räcker bra nog att jag känner så. Å andra sidan så har Emma haft 0 hål i hela sitt liv. Linnéa har haft 0 hål i sitt liv trots att vi inte alltid kunnat borsta hennes tänder ordentligt pga sjukdom, sonder osv. Emma fick möjligen lite bakläxa på de bakre tänderna där hon slarvat men inga hål eller början till hål.

Linnéa borstar tänderna själv sen ett år nu och det var lite nervöst men även hon går igenom, utan bakläxa   Båda har dock bakre korsbett så jag gissar att det blir försök till tandställning senare, iaf på Emma. Frågan är om hon liknar mig där? Jag har haft tre tandställningar som alla haft till uppgift att åtgärda ett dubbelsidigt korsbett. Jag har mina korsbett kvar och kan inte bita ihop ordentligt. Jag är obotbar eller nåt  

Tandläkaren konstaterade att Linnéa hade en sned käke. Jag undrar om de inte kommunicerar med käkkirurgen på sjukhuset???? Nog måste väl hennes journal därifrån visas även hos folktandvården? De är båda tandläkare... Den kanske inte gör det för när vi är uppe på sjukhuset så säger de att hon inte behöver gå till vanliga tandläkaren. Å andra sidan så tycker inte jag att de faktiskt kollar tandstatus mer än möjligen via röntgen och det är så dags då liksom. Linnéa får fortsätta gå på båda så länge. Så jobbigt är det inte med en tandläkarbesök en gång om året eller vad det blir. Hon kan få göra nåt normalt också för en gångs skull, även om det är ett tandläkarbesök.

Ikväll börjar min kör igen. Jösses vad jag har längtat. Jag har varit lite låg i humöret några dagar och inte orkat ta tag i saker. Kören brukar ge mig mer energi än nåt annat tillsammans.

På jobbet har vi okcså antagit en utmaning. Det handlar om att man ska röra på sig 30 minuter om dagen. Det behöver inte vara sammanhängande tid. Vi är just nu 2 lag på jobbet. Jag är lagledare för det ena. Nu måste vi hitta på ett namn också för man tävlar om det mest orginella namnet också, inte bara flest antal x i protokollet. Frågan är bara vad jag ska göra i 30 minuter om dagen? Får nog bli lite varierat. Mina lagkompisar cyklar till och från skolan. De behöver inte göra mer för att komma upp i dagsdosen. Jag åker bil så jag måste nog röra lite på fläsket också. Det behövs iofs ändå så nu får jag en morot att komma igång.

Just att komma igång är också en kategori man tävlar i. Ingen av oss tränar i laget så vi borde kvala in där av den anledningen. Jag skulle egentligen vilja simma men där ser jag inte att tiden räcker till. Undra om maratonlopp på ICA räknas in  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...