Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Fia - 28 januari 2016 10:48

Jag har råkat ut för en sk mansförkylning för första gången i mitt liv. I söndags kväll kliade det i halsen och jag förstod att jag skulle bli förkyld. Shit happens. I måndags mådde jag väl inte toppen men travade iväg till jobbet, lagade middag och däckade i soffan när ungarna somnat. I tisdags var jag inte fullt så kaxig längre. Morgonen kom jag igenom men så fort ungarna kommit iväg till skolan däckade jag på soffan och sov hela dagen, till ungarna kom hem igen. Var tog dagen vägen??? Jag vaknade till lite nu och då men bara för att på fullaste allvar tycka synd om mig själv och sen somna om. Det hjälptes inte upp av att jag hade tokont i ryggen och nös som besatt. Lägg ihop ett och ett så förstår du själv... Det var smärta på häg nivå inblandad. Men ändå, vem tycker seriöst synd om sig själv?!?!?!

 Igår var jag ungefär lika död på fm. Jag skickade iväg ungarna till skolan och gick runt på ilska som drivmedel eftersom ngn slängt termosar omkring sig i köket på morgonen och gapat och skrikit när inte alla delar materialiserades framför hen. Denna någon var inte jag men jag fick plocka ihop allting och göra klart matsäcken till Erik. Jag var skitförbannad pga det. När jag sen kom hem från skolskjutsen däckade jag igen och sov till lunch. När jag vaknade var jag faktiskt hungrig så det får ses som ett steg i rätt riktning. På kvällen var jag kanske inte det piggaste man sett man jag pallrade mig iväg till kören iaf och idag är jag tillbaka på jobbet. Fortfarande snorig och inte helt kurant men jag orkar iaf hålla mig vaken   Däremot börjar jag undra på om jag också är allergisk mot nåt. Ögonen rinner konstant och jag har blivit som skinnflådd under ögonen(eksem typ). Det brukar jag inte bli av förkylning men väl av allergener. Mina långa ögonfransar har dessutom gått av och är nu mer normalkorta. Gissar att det ivriga torkandet av ögonen ihop med saltet från tårarna gjort det men det ser ju inte klokt ut  

ANNONS
Av Fia - 25 januari 2016 08:44

Eller snarare "Var är såsen?"
Vi lagar rätt mkt mat hemma. Mat från grunden mest hela tiden. Jag tycker själv inte om korv, makaroner, pulvermos så det blir lite självpåtaget att laga mat från grunden. Eftersom jag i grunden också är intresserad av mat så äts det rätt varierat. Mkt kyckling, väldigt mkt ris, linser, bönor men också potatis i alla former, kött i all sköns upplaga men jag försöker äta efter säsonger. Nu på vintern är det rätt mkt rotfrukter. Ugnsbakade är en favorit med ngt slags kött till men ofta bara med halloumiost eller fetaost och nån sås. Vi äter från de flesta kök i världen. Kinesiskt, japanskt, italienskt, balkan, svenskt så klart osv. Vi varierar oss. Rotmos ena dagen och wokgryta nästa för att tredje dagen äta fisk. Ungarna gnäller alltid nästan oavsett vad som serverar, utom om det är makaroner och korv eller våfflor som jag typ aldrig gör för då är alla nöjda, utom jag  Jag får ofta höra att pappa ska laga mat istället. Då finns det inte så mkt variation. Våfflor, pasta/potatismos och korv/köttbullar. That's it! Det är liksom hans repertoar. Han kanske kan laga annat som köttfärssås men gör det ytterst sällan. Däremot måste jag säga att ungarna faktiskt äter. De gnäller nästan alltid men äter också bra trots det och säger oftast att det är gott så jag antar att det är vanan som säger att de måste gnälla.


När Ida gick på dagis var hon känd för tre saker. Sin oförmåga att sitta still och koncentrera sig, att hon älskar att kramas men också för att älska såser. En dag hade de frågesport och en av frågorna där var: "Vem älskar sås?" Alla barn visste svaret. Ida älskar sås! Ingen maträtt är komplett utan sås. Det går inte att servera mat utan sås i någon form. Det kan till nöds vara ketchup men det måste vara sås.


Vid två tillfällen sista månaden har jag lagat mat utan sås. I förrgår var det potatis och stekt torsk med skirat smör. Skirat smör är inte okej som sås!!! Förra gången kommer jag inte ihåg vad det var men vi hade ingenting att göra sås av så det blev utan. Ingen middag är komplett utan sås helt klart. Ida kunde nästan inte äta men även den händige mannen var tvungen att gå och titta efter såsen. Jag tror det är ett släktdrag  Ingen middag utan sås. Basta!!! Om nån undrar varför jag alltid köper creme fraiche, krossade tomater och annat såsmaterial så är svaret enkelt. Jag måste ha sås!


ANNONS
Av Fia - 22 januari 2016 08:32

Igår var vår kör och sjöng på stadsmissionens soppmässa i kyrkan som hör till Samariterhemmet. Vi började med att leta oss fram till kyrkan och på vägen dit provade vi någ varenda dörr som finns på hela Samariterhemmet. Jag har varit där mkt i mina dagar men aldrig hört talas om kyrkan. Den ligger i gränden bakom hela sjukhuset. Superfint både ute och inne. Det verkligen andas historia i omgivningen. Man kan se diakonisterna och Silviasystrarna komma gående med sina stärkta uniformer och stränga miner. Helt underbart. Ännu bättre blir det när man tänker att de som ska komma och besöka faktiskt är de människor som av olika skäl hamnat på samhällets skuggsida. Jag blir glad i själen av att man inte gömmer undan dem i en källaren utan istället bjuder in i fina lokaler och låter alla få vara som man är. Hela stämningen är väldigt varm och välkomnande oavsett vem man är. Det är inte ofta jag varit så avslappnad under en gudstjänst som där.

Emma följde med mig också. Från början var det tänkt att en kompis skulle följa med men hon backade ur i sista stund. Hon skyllde på träning och läxor men jag gissar att hon nog var nervös. Det var Emma också. Jag hängde med henne i början för volontärerna skulle samlas tidigare och gå igenom arbetsordningen och förbereda. När kören sen började samlas lämnade jag henne. Då byggde hon ett gatustenskors tillsammans med en annan volontär så hon var väl omhändertagen en stund medan vi övade.

När vi övat klart frågade jag henne hur vi lät. Det var otroligt högt i tak och tja, inte direkt kyrkoakustik så man hörde inte alls sig själv. Otroligt förvirrande att veta om man ens sjöng rätt. Jag passade på att fråga hur det lät och fick till svar att: "Det låter inte allt för illa iaf"  Jag väljer att ta det som en komplimang eftersom det kom från henne! Vi fick göra ett extranummer när gudstjänsten var klar så jag antar att det inte lät så illa.


Efter gudstjänsten serverades kaffe och bulle innan gonggongen ljöd och det var dags att gå hem.


Jag har iofs deltagit i mässor i hela mitt liv, i missionskyrkan, pingstkyrkan, svenska kyrkan i massa olika församlingar och EFSförsamlingar. Ibland har jag känt mig som hemma och ibland inte alls. De senaste åren har jag mest varit i Gamliskyrkan men ibland följt med till Österleds. Jag har aldrig reflekterat så himla mycket kring det här med predikningar måste jag säga. Min konfirmationspräst var den mer svavelosande sortens präst och jag lyssnade aldrig på en hel predikan. Jag tonade ut och drömde mig bort. Faktum är att det är inte förrän på senaste åren jag faktiskt börjat lyssna. I Gamlis håller sig prästerna kort men kärnfullt och med vardagliga budskap som de flesta kan relatera till. Vissa är bättre än andra av prästerna. Jag är mer intresserad av såna som knuter ihop nuet med bibletexterna för det är ändå nu vi lever. Hur kan vi tolka denna text utifrån den värld vi lever i? För att få mig att lyssna så fångar du mig på det viset.

Aldrig har jag reflekterat kring olika predikningar förrän igår. Predikan från prästen(?) igår var levererat på ett helt annat sätt. Ett helt annat språk med helt annan satsmelodi, med annat röstläge och med andra ord. Fullständigt logiskt så klart! Klientelet är helt annorlunda mot trygga Gamlis. Det handlade väldigt, väldigt mkt om droger och spritens makt och hur man kan/orkar/klarar av att stå emot.  En av bönerna var också sinnesfridsbönen som AA ber varje möte. I framtiden kommer jag nog lyssna mer observant på hur saker sägs, inte bara vad som sägs.

Jag hoppas vi får komma tillbaka och sjunga igen. Det var en väldigt givande upplevelse och jag hoppas vi gav något till de som lyssnade! 

Av Fia - 19 januari 2016 12:37

Jag måste bli bätre och bättre på att bara leva här och nu. Jullovet kändes som en halv evighet lång. Inte alls negativt utan bara skönt och avslappnande. Nu har jag jobbat i snart två veckor och det känns som jag aldrig varit ledig. Jag trivs på jobbet så det gör ingenting det heller egentligen. Det är lite skönt med struktur på dagarna ibland också, ffa om man har både Ida och Erik hemma samtidigt för då måste man hela tiden ligga steget före eller så hamnar man i TV-fällan eller "bråka hela dagen-fällan".


Nu har också alla aktiviteter kommit igång igen. Måndag är det fotbollsträning och drama, tisdag scouter och simskola, onsdag fotbollsträning, torsdag ridning och konfirmation och sen är det fredag och helg. Just nu är det lågsäsong med fotbollen vilket är rätt skönt. Det räcker med två träningar i veckan och sen nån extra gång ibland då och då. Det är snart slut på friden där också när kvicksilvret börjar stiga i termometern, snön smälter bort och gräsplanerna går att använda igen. Jag längtar efter att få gå på lite matcher igen. Emma också kan jag tala om för att bara träna och träna utan matcher är inte hennes melodi alls. Hon är för mkt vinnarskalle för att bara vilja träna. Hon tänder inte till då.


I helgen är det dags för hajkövernattning med konfirmationen istället. Det blir nog roligt det med! Till Stockholm skulle de visst. Tumba närmare bestämt.


I helgen som var träffades vi i mammagruppen. Vi har hängt ihop i snart 15 år de flesta av oss. Jag var sist in och jag kom in för 12 år sen. Jag och Hanna har fyllt 40 båda två så vi tänkte gå ut och fira med ett teaterbesök men vi glömde visst bort det över jul så en nödlösning fick bli bio istället. Vi såg En man som heter Ove. Jösses vilken film! Aldrig förr har jag gapskrattat och storgråtit samtidigt på en film! Anso fick ha allmän utdelning av näsdukar i slutet. Jag tror faktiskt inte att nån enda var oberörd i slutet av filmen. Den rekommenderas varmt! Efter gråtkalaset passade vi på att gå ut och äta. Vi borde verkligen träffas lite oftare!!!

Av Fia - 16 januari 2016 13:46

Sen nyår har jag utmanat mig själv att inte äta godis, dricka sockerläsk, äta sylt, marmelad mm Jag äter om jag blir bjuden på fika men ingenting hemma.
Det går faktiskt bra. Förvånansvärt bra faktiskt. Saknar egentligen bara en sak, hallonskallar?
Däremot är det ju trevligt om man ändå kan fika men utan socker därav mitt experiment. Jag bakat såna här

Blåbärsgrottor! Glutenfria och sockerfria. Degen är gjord av mandelmjöl, fiberhusk eftersom jag inte hade några ägg hemma, vaniljpulver, smör och vatten. Lite honung är det iofs oxå i men inte mkt.
Sylten är rårörda och gjord av blåbär, vaniljpulver och chiafrön som förtjockningsmedel. Den blev riktigt god!
Vi får se hur kakorna blir men oavsett har jag en burk sylt till mig?

Av Fia - 15 januari 2016 09:15

Det står så här på min mobil idag   . Det är rätt kallt ute. Trots att det är kallt så föredrar jag helt klart -20 mot regn, snålblåst, snöglopp och nollgradigt. En riktigt kall vinter följs i regel av en riktigt skön och härlig vår. Det finns nog ingenting bättre än att få möta våren med dagsmeja, takdropp och blommande krokusar. Helt ljuvligt! Dessutom innebär -20 grader att solen skiner och vem kan klaga på det? Vi behöver sol, även om det är en blek vintersol så är det härligt!

Däremot kan man undvika att göra som mig i morse. Jag skulle skrapa bilen innan jag åkte till jobbet. På ena sidan var det en snödriva som jag försökte undvika att kliva i. Det hade säkert gått bra om vi inte hade slipers på sidan av vägen, dolda i snödrivan. Jag stod med benet mot den och skulle förflytta mig en bit åt sidan men benet kunde inte flytta sig och jag hann aldrig korrigera. Jag dråsade rätt ner i drivan. Fantastiskt mysigt att mula sig själv i snön och få åka till jobbet med våta kläder    Jag landade iaf mjukt  

Av Fia - 13 januari 2016 08:28

Julkalendern är slut sen länge och vi saknar den hemma h os oss. Alla älskade den verkligen. Mina småtroll har dock fortsatt med en sak sen advent. Om man skyndar sig att bli klar på morgonen så hinner man kolla en stund på TV. Hittills den här veckan har jag inte behövt tjata en enda morgon. De har varit klara strax efter sju och får då titta en kortis på tv innan vi åker till skolan/jobbet. Jag kan leva utan tjatet och bråket på morgonen, helt klart. Vad mig anbelangar får det gärna fortsätta hela terminen.

Man får nog också kosntatera att med vinterns intåg på allvar och all snö så tar det lite extra tid att åka till jobbet. Vi brukar åka halv 8 men då kommer jag numera för sent till jobbet. Det tar ganska mkt längre tid faktiskt. Idag åkte vi 7,15 och kom fram till mitt jobb 8,05. Det är inte OK att det tar så lång tid men vägarna är oplogade, överallt!!! Tom 55:an. Det är inte speciellt bra skött av kommunen  Pratade med en taxichaufför som skjutsat hit elever till jobbet. Hon som yrkeschaufför som måste köra runt i en em snö hela tiden var ordentligt trött. Det tar på krafterna. Skäms Uppsala Kommun!!!!!! Lär er av Umeå. Där var vägarna och cykelbanorna plogade innan man kom till jobbet men sköttes även under snöfall. Man kan inte vänta med att ploga tills snön slutat falla eller tills det är över en dm snö som det är nu. Det är alldeles för sent.


Däremot måste jag erkänna att jag älskar snön. Jag avskyr vintern men snön väcker fortfarande den där magiska känslan i mig. Jag vill kasta på mig kläderna och göra snögubbar, snölyktor, grottor, haft snöbollskrig och allting annat roligt som man gjort i sina dagar. Jag älskar snö. Det får gärna bli mkt mer snö än vad vi har nu. Mkt snö och ganska kallt och sen kan det vara så till våren som börjar med dagsmeja och takdropp i mars. Underbart! Jag hatar således inte kylan heller utan regnet, mörkret, snömodden och isen. Den typiska uppländska vintern således. 

Av Fia - 7 januari 2016 10:45

Nu börjar jobbet och jag trivs hemma men det var roligt att få komma iväg och träffa kollegorna, surra lite med dem och inte behöva låta som en trasig grammofonskiva hemma. Enda nackdelen är väl morgonen då. Det är inte humant att gå upp klockan sex. Jag tyckte inte det men jag kan garantera att Erik inte tyckte det heller eftersom han kröp ner hos mig kl sex och ville sova vidare. Ida var om möjligt ännu tröttare. Hon har varit hos mormor en vecka och lagt sig till med aningens annorlunda tider än hemma. Typ gå upp till lunch  Gissa hur trött hon var!?!?! Hon orkade inte ens bråka i morse utan gick på autopilot. Jag fick tom på henne lite yllekläder imorse utan bråk!!! 20 grader och utevistelse kräver iaf ett yllelinne. Det blev en kofta också utanpå tröjan så jag är nöjd. Om man köper en kofta med ull i och glitter så kan man använda den!


Vad har ni gjort på lovet då? För egen del blev inte lovet som det brukar. Mormor och morfars bortgång före jul förstörde i mångt och mycket min julkänsla. Jul var trevligt, absolut, men julkänslan har jag börjat få nu sista dagarna istället. Vi kanske skulle kunna få fira jul i helgen eller till tjugondag knut  Barnen har haft en toppenjul så de har inte direkt lidit av det och det är huvudsaken. Däremot brukar vi alltid åka till sjön på loven. Det har vi inte gjort. Funderar på att göra det i helgen istället men vet inte hur planeringen ser ut i övrigt med träningar osv. Det vore kul och skönt att få komma dit, kontemplera runt elden, fixa lite mat och bara låta ungarna och hunden härja. Fritte kan ju försöka plurra genom isen den här gången som han gjorde när mamma var där förra veckan. Det är ganska jobbigt att försöka lyfta upp en 50kg hund från vattnet när isen inte bär så där jättebra. Det fick bli den något smärtsamma varianten med nackskinnet och svansen tydligen. Vi har en sele till honom så den får han nog ha om vi åker dit! Aningen lättare om man har nåt att ta tag i.


Nyår blev även det aningens annorlunda i år. I vanliga fall firar vi med ett par kompisar men mamman i värdfamiljen var tvungen att jobba på nyårshelgen. Festen blev inställd och vi gick aningens förvirrade och funderade på vad vi skulle göra. Tämligen omgående kom Emma och frågade om hon fick fira nyår med tonårsgruppen om de hittade någonstans att vara. Vi erbjöd vår källare för ändamålet samt garaget/gymmet/tonårslyan för musiklyssnande. Dagen före nyårsafton fick vi veta att det skulle bli hemma hos oss för ingen annan hade hittat en bättre lokal. Linnéa valde att åka till en kompis och fira istället och Ida åkte till mormor så jag, den händige mannen, Erik, Emma och ett gäng tonåringar i åldern 13-16 firade in det nya året. Ett fantastiskt gäng tonåringar som man verkligen kan vara stolta över.


I övrigt under lovet så har vi mest bara umgåtts med familjen, spelat en himla massa UNO med Erik, pratat, tittat på TV, umgåtts med släkten, kusinerna har fått leka och sånt man gör på lov när tiden finns. På det stora hela ett gott lov!






Presentation

Tjejtrissen, smedkvarten och resten av familjen.

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Välkommen till Tjejtrissen och LillprinsBus med Blogkeen
Följ Välkommen till Tjejtrissen och LillprinsBus med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se