I lördags morse väckte vi Ida i ottan för att hon fyllde år och trots att alla andra hade sovmorgon skulle självaste födelsedagsbarnet iväg så tja, familjen fick vackert gå upp. Det är ganska svårt att slå in tre stycken marsvin i paket och ännu svårare att slå in en 160cm lång bur i presentpapper. Eller det går men skulle kosta en halv lön i papper så vi skippade det. Vi tog marsvinen i famnen, brickan likaås och travade sjungande ner för källartrappen för att väcka henne. Hon låtsades sova och spelade väldigt svårväckt  

Vi släppte ner grisarna på täcket så de fick bekanta sig med varandra. Det var en riktig höjdare. Kärleken var ögonblicklig. Vem kan inte älska tre små grisar liksom?! Virvelmarsvinet heter Hannes. Den svarta heter Totte.    

Stackars Sune är blyg av sig så han kräver lite mer energi och tid innan han vågar lita på oss. Man ser honom genom fönstret på huset. Ingen av grisarna är så vana vid att hanteras heller men vi tillbringar några timmar varje dag vid buren och mutar med morötter och annat så det löser sig nog snart. Får vi bara Tottes och Hannes förtroende så kommer nog Sune på köpet tror jag. 

När Ida gjort sig klar drog vi iväg till bussen. Resan för året gick till metropolen Knivsta och St Birgittakyrkan där barnen sjöng under gudstjänsten. De skötte sig strålande trots att gudstjänsten var väldigt lång. Tom vi vuxna hade svårt att sitta still. Vilken skillnad det är på gudstjänster och traditioner inom samma kyrka. Den här påminde väldigt mkt om den som rådde när jag konfirmerade mig. Man skulle knäböja vid altaret för kommunionen tex. Trosbekännelsen var den gamla vanliga. Inte den nyöversatta. På det hela, rätt gammaldags. Jag gillar vår kyrka bättre! Det är inte så stelt. Inte så allvarligt. Man får skratta.

Efter gudstjänsten var det en snabbfika och sen ut i bussen för vidare färd till Naturhistoriska riksmuseet. Planen var att barnen skulle på cosmonova och se två filmer. Första filmen såg jag för ett år sen när vi var där med jobbet. Många undervattensbilder och med den stora skärmen är man liksom i bilden. Läckert och vackert!

Efter första filmen var det dags för fika igen och sen lite fritid på museet. Vi var ungeäfr 10 vuxna som skulle hålla ordning på 34 barn. 10 vuxna och ungar som försvann i denna jättelika byggnad på en grisblink. Det var ingen idé att ens försöka så vi spred ut oss över museet och höll koll på så vis. Ida försvann och hann bli ganska skraj men utan mediciner är det inte så lätt att komma ihåg att tänka efter före när man springer runt och har skoj. Alla 34 barn hittade tillbaka tlll cosmonova till samlingstiden och kunde kolla på andra filmen. Det är kanske huvudsaken och alla barn var nöjda och trötta på vägen hem. Precis hela dagen, utom i kyrkan, höll de på och for runt runt. De skötte sig exemplariskt men fullt ös hela tiden. De är barn. De springer, leker och busar så fort de går tillfälle.

Efter sista filmen var det en bussresa igen tillbaka till Knivsta och kyrkan för en välbehövlig pizza. Alla var verkligen hungriga för vi hade ätit lite för lite hela dagen. Nu var de flesta rätt nöjda och satt stilla mest och vilade. Lekte lite på plats. Efter maten var det återigen en stunds frilek medan vi vuxna städade undan och sen var det sista etappen för dagen, hemresan. Nu hade barnen fått lite mer energi igen så alla barn sjöng allsång på bussen. Först några men snart sjöng alla på hela bussen. Underbara, härliga ungar!