Får jag presentera henne kanske? Familjens Houddini!

Låt dig inte luras av hennes lurviga päls. Hon är en Houddini av rang. Buren är ett onödvändigt ont som de där tvåbentingarna lurat på mig. Men så förra helgen fick jag springa fritt och nu tror de där att jag tänker finna mig i att vara kvar där.. Glöm det! Friheten lockar och gräset är grönare på andra sidan. Maten är godare oxå. Finns hur mkt grenar som helst att tugga på. Pellets är väl gott iofs men det kan jag äta när de stoppar tillbaka mig i buren igen. Då kan jag äta pellets och sånt innan jag bryter mig fri.

Den där grannen jag har måste vara pantad på riktigt. Hon stannar i sin bur hela tiden. Hon verkar trivas där... Förstå så dumt!!! Kommer hon lös springer hon runt och vill in igen.

Fast det ser man på henne hur dum hon är. Vem ser ut så där liksom?
Nu har tvåbentingarna hämtat äppelgrenar till mig i nått fåfängt hopp att jag ska vilja stanna i buren. Det kan de inbilla sig...

Eftersom våra ursprungliga planer ställdes in pga sjukdom och även reservplanen råkade ut för samma sak så packade vi ner mat, bröddeg, brassen, ungar, påskägg och hund och begav oss till bästa platsen på jorden. Sjön! Den plats vi hela tiden kommer tillbaka till. Paradiset på jorden som nu dessutom befolkas av bäver. Det är stort! Häftigt!
Jag gömde ägg, gjorde brasa och ungarna leker runt. Alla problem blåser bort på denna magiska plats. Underbart!

Bröd som ska bli langos över elden.

Ett av tre gömda ägg.

Blåsippor fanns överallt och om en vecka kommer hela skogen vara alldeles blå!

Isen är förrädiska men ligger kvar utom i kanten. Undertill är det fullt med iskristaller så snart är den borta.