I tisdags var det premiär för simskolan för året. Ida fick ingen plats för i hennes grupp var det hela 6 platser totalt som ska täcka hela Uppsala. Skitbra. Då räcker det inte att man skickar in ansökan på sekunden som vi gjorde. Däremot fick vi plats för Erik som inte har förtur? Vi gjorde en fuling och anmälde lite strategiskt till en lite för svår grupp där det fanns fler tomma platser. När vi kom dit berättade vi det för simläraren men vi provade och det gick bra. Erik har inga som helst problem att doppa huvudet eller plocka upp saker från botten. Han hoppar i och ur poolen problemfritt från kanten. Det enda han inte kan som man nog borde kunna var konsten att flyta. Det har å andra sidan inte hindrat tjejerna från att vandra vidare i grupperna eftersom det är en konst man inte alltid behärskar så bra när man är liten. Erik måste lära sig flyta med dyna också med huvudet under vattnet. Det oroar jag mig inte för. Han behöver bara fatta VAD han ska göra så fixar han HUR. Han var nöjd och tyckte det var riktigt skoj. Ida får hänga med också för att hålla igång de simkunskaper hon har. Det innebär att jag är ledig på tisdag em och inte behöver hämta barn. Vilken lyx! Två dagar i veckan som jag kan jobba över om jag vill eller passa på att handla eller nåt sånt där praktiskt. Skönt med mindre stress.

Den andra dagen som jag inte hämtar barn är onsdagar. Jag jobbar till sex och sen har jag kören klockan sju. Igår var första kören och jag inser att mina onsdagar inte kommer bli lugna. Igår drog det igång vid halv9 med lektioner hela dagen till 13,30 och sen möte klockan 14-16,snabb rast med mat innan hemundervising med en elev 17-18 och sen iväg till kören. Jag var lite trött och upp i varv när jag kom hem ska erkännas. Det tog ett par timmar att varva ner innan jag kunde sova.

Kören däremot var toppen. Så himla kul att träffa alla igen. Det var några månader sen. Och lite nervöst innan man kom igång eftersom man inte visste vilka sånger man kom ihåg. Min hjärna är liksom helt tom när jag får höra en titel och kan för mitt liv inte komma ihåg vilken sång det kan vara men så hör jag musiken och då bara kommer det tillbaka, alla texter och stämmor. Häftigt att man börjar sjunga en sång som man inte tror man kommer ihåg men så bara dyker orden upp på rätt ställe  

Vi hade visste fått några, ganska många faktiskt, nya i kören över sommaren. Vi börjar bli rätt stor kör nu. Det är lite extra roligt men i början var så ändå så få att man kunde hälsa på alla nya och välkomna. Det funkar inte längre. Det lilla formatet har också sin charm tycker jag.