Jag är nog sämst i världen på att bestämma mig. Jag skulle nog trivas utmärkt i kommunistRyssland där jag hade en sak att välja på och fick hålla till godo med det. Eller näe men det skulle onekligen underlätta tillvaron. I flera månader nu har jag haft två simkort men bara en mobil. Det harinte fungerat jättebra får jag nog lov och säga. Det är alltid någon som ringer på fel mobil. Eleverna är förvirrade, jag är det och alla andra är det. Vilket nummer gäller idag???? Det är knappt att jag vet det själv känns det som. Det är dessutom en jäkla bytande. Nu i mars tog mott abonnemang slut för gamla mobilen.  Jag tittade in på sidan och stängde den igen. Jag har suttit och kollat lite på mobiler så där lagom sporadiskt(Det lät bättre va  ) Jag kan verkligen inte bestämma mig. Iphone går fetbort. BEtala dyra pengar för nånting som går sönder och inte är det minsta bättre än andra alternativ finns inte på kartan. Dessutom, vis av erfarenhet från jobbpaddan så inser jag att det krånglar mer än det är värt. Vissa finesser är super men jag och ifån funkar illa ihop.

Då återstod två märken. LG har jag på jobbet och det imponerar iaf inte på mig. HTC har Linnéa och den fungerar och fungerar och fungerar visserligen men jag gillar den inte för det trots att den är snart 2,5 år och aldrig verkar gå sönder. Ful som stryk må hända men ändå. Xperia hade jag innan den gick sönder och jag var nöjd. Toknöjd faktiskt. Den var vattentät och höll för många tapp i golvet. Sen har vi samsung som är vrålsnygga men inte vattentäta som sagt och jag vet inte om jag gillar deras upplägg i mobilen??? Jag bestämde mig efter mkt om och många men för att fortsätta med xperia för att den är just vattentät. Jag gillar att skälja av mobilen under kranen faktiskt. Det känns fräschare och mindre skaderisk för den hemma hos oss om nu nån skulle få för sig att bada även mobilen. Datorer har ju hänt redan så risken finns trots allt   

Nästa beslut var färgen... Vit, koppar, grön eller svart. Inte svart iaf. Koppar och grön var snygga men framsidan var svart och det gillar jag inte. Efter två dagars velande fick det bli vit. Hurra, idag har jag äntligen lyckats beställa min mobil! Igår velade jag mellna om jag skulle casha den eller binda mig på två år. Om jag binder mig så kan ju mobilen gå sönder igen men jag är nöjd med abonnemanget och har inga planer på att byta. Dessutom blir mobilen billigare då. Om jag cashar den offrar jag lite av semesterkassan/skattepengarna men är inte bunden... Jag valde faktiskt att binda mig två år till. Mobilen blir billigare(jo jag har räknat med effektiv ränta mm ) och eftersom jag iaf inte tänker byta abonnemang så känns det vettigare. Min nya mobil som kommer om en vecka eller så...  

När jag skickat in beställningen och är i farten så kikade jag runt på olika skal till mobilen. Herrejösses, säger jag!!!! 352sidor med olika skal i en oändlig variation av färger, mönster och figurer. Hur många skal behöver man??? Jag måste nog fundera lite på det här med. Eller så kikar jag in på Elgiganten och väljer av deras utbud. Det blir nog betydligt lättare att välja för där brukar man hitta enfärgade och jag väljer typ alltid rosa  

Vad sägs om den här?   Färgerna får iaf mig glad! Ugglor i alla former och färger...   Den här var söt men lite sömnig? Hitade ingen uggla som var perfekt och då avstår jag. Vad som nu är perfekt har jag ingen aning om men det förstår jag nog när/om jag ser den då  Fjärilar?   Den gillade jag verkligen. Men jag hittade en helt annan stil förra gången jag var in på sidan som jag inte hittar nu...Den här stilrena verkar vettig också. Med tjuvkikarlucka för klockan...   Som sagt, det finns hur många som helst i varenda seriefigur, filmkaraktär, blomsort, djurart och så fortsätter det i all oändlighet. Jag avvaktar lite med att beställa fodral till mobilen.

Rätt många är beroende av träning. Jag önskar nästan jag kunde bli det för jag tycker verkligen sånt är aptråkigt. Det är inte riktigt rätt inställning för att ens börja träna. Gym suger. Det handlar bara om att ta sig igenom sina repetitioner för att få slut på skiten så fort som möjligt. Vi har ett gym hemma men sorry, det är verkligen tråkigt och blir inte mkt bättre med bra musik på.

Cykla har jag aldrig gillat. Kan kanske ha och göra med att jag inte hade cykel under större delen av barndomen. När det var cykling på idrotten fick vi låna ibland eller så köptes nån skruttig cykel i. Bästa cykelutflykten nånsin var när vi skulle cykla från Gåvsta/Rasbo till Länna och sen vidare till Hammarskog tror jag vi landade så småningom. Av nån anledning hade jag ingen cykel eller om den gick sönder precis i början för jag fick cykla tandemcykel med min lärare. Det var kul och så kunde man trampa lite när man behagade ;) Nu kanske många förfasar sig över att man inte fixade fram cyklar men om behovet inte finns hos barnet då och om man har lite ont om pengar så kanske det inte prioriteras. Det var ingenting jag led av. Jag gick till bussen som tog mig till skolan. Det var inget jag dog av. När jag blev större fick jag en cykel för att kunna ta mig till kusinerna en mil bort, till stallet(fast oftast gick jag nog dit tror jag?) eller till badet på sommaren 8km bort. Vi cyklade fram och tillbaka jämnt och det var nog lika mkt självförsvar från mina föräldrars sida för att slippa skjutsa:) Vi hade kul. Apostlahästarna är bra fortskaffningsmedel tycker jag.

Jag är inte beroende av träning kanske men jag är beroende av annat. Kören tex. Kören är verkligen mitt andhål i veckan. det är där jag blir av med alla tråkiga tankar och känslor. Det är dit jag går för att må bra. En gång i veckan är inte riktigt tillräckligt så jag vill gå med i en kör till. 2ggr i veckan känns inte orimligt. Nu har vi dessutom ingen kör på 10 dagar och det känns som en ocean av tid. Vår körledare har åkt hem till USA för att hälsa på sin mamma. Det unnar jag honom. Han har inte träffat henne på 5 år. Vi spelade in en hälsning till henne och sjöng Happy Birthday och en annan sång till henne som gratulation. Jag får gå och längta till den 23 när vi sjunger nästa gång:)

Den 10 maj åker barnkören till Stockholm för att sjunga i en kyrka där. Jag kommer följa med. Både som medföljade vuxen men okcså med tanke på Linnéa. Hon kanske behöver en tolk under dagen eftersom det kommer bli mkt ljud. Det är verkligen stor skillnad på aktiviteter och vem hon är med. Jag kommer släppa iväg Linnéa ensam på scoutläger i sommar. En vecka utan mig. Jag tvivlar inte en sekund. Därmeot en dag i Sthlm och jag följer med. Orsaken? För det första vet jag att scoutledarna är väl insatta. Men jag vet också att Linnéas bästis från skolan följer med och hon känner Linnéa utan och innan och finns alltid där oavsett om hon stänger av hörseln eller inte, oavsett om hon stänger in sig i sin bubbla. Hon klarar av att hantera det. De är superfina med varandra. Den förmågan har inte övriga kompisar från hemskolan. De är ju "vanliga" ungar med "vanliga" problem. De har aldrig behövt lära sig. Ingenting konstigt med det alls. Det är också nyttigt att möta för Linnéa.

Igår var jag på utvecklingssamtal med Ida. Hon går framåt. Läsningen går jättebra. Hon har bättre ordning på sina saker nu. Vi konstaterade att hon har en drake till lärare och en drake till mamma som vägrar hjälpa henne att leta när något är borta. Det har gjort att hon letar själva och oftast hittar det också. Hon vet också när hon ska ha med sig saker. Idag kom hon ihåg idrottskläderna själv utan att jag behövde påminna  Hon är åldersadekvat på de flesta områden i skolan utom matten kan man nog konstatera. Matten kommer nog fortsätta vara ett problem. Hon går till specläraren och kommer fortsätta med det. Det går framåt men V Ä L D I G T långsamt. Vissa dagar kan hon ingen matte alls. Då är det ingen idé att ens försöka. Då får läraren ge henne andra typer av uppgifter för att iaf träna logiska tänkandet och sånt som också är relaterat till matte. Andra dagar flyter det på. Just nu tycker Ida att matten är rolig igen. Det märks när hon har sina speclärarperioder. Då är det roligare. När hon inte har det så är det pest. Bra betyg till specläraren som verkligen har fått nåt att bita i dock. Det märks   

Och vi fick veta det bakvägen via syvorganisationen. Vi visste att stora föränfringsr var på g men hade ingen aning vad som skulle ske. Har jag ett jobb efter detta läsår??? Idag kom beskedet. Jag vet inte men aldrig hade jag trott på det som rapporterats. Boland och GUC läggs ner! Fatta chocken för personalen där?! En av de största skolorna bara läggs ner. Idag går mina tankar till lärare och övrig personal där! Jag är samtidigt oändligt glad att det inte var vi.

När pappan jobbar och mamman har annat för sig får jag vara barnvakt. Lite febrig och trött men aldrig för sjuk för att leka.

Däremot kan man ju sitta och leka oxå. Först grävmaskin och sen tåg. Tåget låter tydligrn illa eftersom erik har hörselskydd på sig.

Sen kan man mysa ihop sig i soffan en stund<3

Ja kanske det men måndagar är min favoritdag. Alla går i skolan och jobbet och jag är ledig :D Nu brukar det alltid vara teckenspråk eller nåt möte inbokat men bara att slippa ha bråttom på morgonen! Teckenspråket börjar nio så det är sovmorgon. Underbart!
Den här helgen fylls av dans och fotboll. På söndag ska jag vara barnvakt oxå.

Efter två år med rotavdrag och massa kvarskatt så är vi nu tillbaka till där jag vill ha den. Semesterkassan är räddad ;)

8700 sköna riksdaler.

Bästa platsen på jorden om du frågar mig. Jag säger som Ida sade sista vi var där. "Vi bygger ett hus och flyttar hit mamma!"    Ler och långhalm     Fritte är hälften hund, hälften isbjörn. Han fryser aldrig.           Den här bänken ska egentligen stå uppe vid grillplatsen men nu när vattenståndet är så högt att man inte kommer ut på bryggan har nån känt sig tvungen att skruva loss den och släpa ner den för att använda som bänk/landgång. Ida gjorde en kämparinsats för att släpa upp den på land igen så får den stå och torka tills någon skruvar fast den igen. FÖrhoppningsvis servar kommunen badet innan sommaren och fixar det.   Barnen hittade också en konstig växt de inte kände igen.

  Vi skickade iväg en fråga till barnens farmor som kan allt om växter och lite till och fick ett blixtsnabbt svar att det var tibast. Giftig som sjutton tydligen men fin där den växte i skogsbacken. Lite lustig dock för det var bara några blommande pinnar som stack upp en och en ur gräset.

Det fascinerar mig oändligt att ungarna som hemma inte kan slita sig från plattan, tvn, vad det nu är för skärm helt plötsligt bara börjar leka och utforska naturen när vi åker ut så här. Inte bara vid sjön utan oavsett så leker alla så fint ihop. Och så har vi familjens maskot som är med överallt och vallar in alla när vi sprider ut oss. Undra om den där saknade hundrasen är Collie mamma? Fritte är en gatkorsning mellan springer spaniel, labrador, golden, irländsk setter och leonberger. Sen var det en ras till som vi glömmer bort. Tittar man noga så ser man alla raser i honom. Golden/labradorgenen är tydlig. Leonberger är storleken. Settern är svansföringen och det finlemmade ansiktet. Spaniel den korta svansen. Han är superintelligen och arbetsvillig nåt enorm(sök, vallning,dressyr,drag men absolut inte agility eller hämta saker om det inte får kombineras med att smita iväg med bytet) samtidigt som han mer än gärna ligger och latar sig. Det skulle vara kul att skaffa en dragsele åt honom för att utveckla den biten lite mer. Jag tror han skulle bli superbra som draghund. Intresserad morsan? En sån sele kostar i runda slängar 300+lina då(har kollat upp det) och LInnéa och jag ställer gärna upp och gör jobbet åt er. Eller så får han hjälpa till på cykelrundan i sommar  

Alla vi som har träffat äldre hundar vet att det finns inget som helst korn av sanning i uttrycket att man inte kan lära gamla hundar sitta. Det handlar bara om att tala om för hunden vad jag förväntar mig av den. Hundar samarbetar alltid om de förstår vad de ska göra. Däremot kanske de inte alltid förstår men det är en annan sak.

Tänk om människor vore lika enkla! Jag tänker inte hänga ut någon här men det finns en person i min närhet som är mer korkad än ja vadå? Hen beter sig periodvis som om hen har krupit upp från en sten som den befunnit sig under senaste seklet. Total avsaknad av takt och ton och verkar totalt oförmögen att tänka efter före man pratar. Resultatet? Konstanta, uppslitande konflikter som sker helt i onödan och som inte drabbar hen heller för hen är perfekt och gör aldrig något fel. Allt är alla andras fel- alltid!!! Tänk vilken skada avsaknaden av självinsikt kan göra. Lägg sen till att när man tar upp det med hen så får man till svar att "Jag kan inte ändra mig, jag är för gammal" eller "Man kan inte lära gamla hundar sitta". Det måste vara oerhört trevligt att aldrig vara orsaken till någonting eller behöva ta på sig något som helst ansvar för sin situation och aldrig behöva göra fel. Det måste vara oerhört ensamt på toppen eftersom ALLA, precis alla, människor gör just fel(utom hen förstås då!). Det är okej att göra fel. Be om ursäkt och gå vidare. Däremot är det inte okej att aldrig lära sig något av sina misstag utan bara fortsätta som om det aldrig hänt och förvänta sig att jorden ska fortsätta snurra runt en själv. Som sagt, det blir väldigt ensamt och blåsigt på toppen.

Idag har vi haft en sån där riktig skitmorgon och jag vet inte ens varför. Det brukar flyta på bra nu för tiden men i morse hade vi besök av bålgetingen Ida. Ingenting fungerade som det skulle, allting var fel och hon gjorde precis allting utom det hon borde göra. I vanliga fall kickar medicinerna igång men idag märkte jag ingen som helst effekt av dem.  Hoppas hon får en bra dag på skolan iaf. Å andra sidan var hon inte ensam om att inte fungera. En viss tonåring kom inte upp ur sängen imorse och om hon vill åka med mig till skolan så åker vi halv8 senast. Halv8 satt hon osminkad, utan kläder och plattade håret. Min mascara hade hon lånat och slarvat bort. Jag blev skitarg ska jag ärlig erkänna eftersom det vid det laget inte krävdes så mkt för att tålamodet skulle ta slut. Jag åkte- utan henne. Lämnade Ida på skolan, Erik på dagis och sen stod hon i rondellen och hoppades att jag skulle hämta upp henne när jag var klar med min mascara. Jag gissar att hon har en lång promenad framför sig hem från skolan eftersom hon förmodligen glömde cykelnyckeln- igen. Imorgon kanske hon kommer ihåg den efter att ha fått gå hem från skolan.

Jag säger som en viss schlagerkung- Imorgon är en annan dag.

Inser att jag inte är så superpositiv idag. Jag har haft spänningshuvudvärk sen i lördags som vägrar släppa. Jag skyller på den. Ikväll ska vi sjunga och då mår jag alltid bättre