Alla inlägg under december 2014

Av Fia - 11 december 2014 10:10

Idag åker jag bort med jobbet igen. Den här gången inte lika länge. Jag kommer tillbaka imorgon kväll igen men trots det så är det jobbigt att åka hemifrån på morgonen. Jag kommer sakna barnen och jag vet att de saknar mig. Hur man än vänder och vrider på det i dagens jämställdhetssamhälle så är jag barnens trygga punkt. Inte för att jag är mamma utan för att jag är den som är hemma. Jag är den som vabbar, vårdar, tar hand om, skjutsar, bakar, hjälper till med läxor och ställer upp på alla sätt man som förälder ställer upp. Jag är den som sätter barnen som # 1 i mitt liv, varje dag! Jag är den som barnen vänder sig till när det kryper i benen, kliar på ryggen, huvudet värker eller man bara har en dålig dag och känner sig lite ledsen inombords. Jag ska inte säga att jag är nöjd med det. Det är jag inte. Jag vill självklart att barnen ska ha två såna föräldrar. Nu är inte fallet så. Hans jobb är viktigt för honom och då blir det jobbigt att åka bort.

Å andra sidan så är det viktigt att jag åker bort. Jag måste göra det och låta dem få skapa en vardagsrelation som fungerar för dem hur jobbigt det än är för alla parter. Det är nödvändigt.


Jag får också ut vissa fördelar av det hela. Jag får sova ensam i en säng utan att behöva vakna mitt i natten av ledsna barn som drömt mardrömmar. Jag får ingen liten pojke som ska sova på min arm hela natten, oavsett om min arm somnat eller inte. Jag ska njuta av mina timmar i ensamhet. Tro inget annat! Dessutom slipper jag avlusning del 2 av barnen som står på agendan idag  Det överlåter jag med varm hand till valfri frivillig! Jag införskaffade iaf lusmedel igår och med den följde visst fler kammar så nu har vi tre luskammar i familjen. Hoppas att vi slipper det fler gånger nu! Den här hösten har varit helt makalös vad gäller löss. Det gillas inte! Vi har dock inte drabbats mer än nu då men alla verkar ha det, många gånger?



Av Fia - 9 december 2014 14:06

Igår hade vi sista TUFF-lektionen för terminen. Tuff står för Teckenspråksutbildning för föräldrar. Jag går den på Linnéas skola och hoppade på lite som en chansning. Egentligen ska man gå klart landstingets erbjudna kurser först innan man hoppar på TUFF men här skulle det bli små klasser och på den nivå där man råkade befinna sig eftersom skolan bjudit in alla föräldrar, även de som har barn med språkstörning. Föräldrar till språkstörda barn får av någon anledning inte teckenspråksundervisning vilket jag kan tycka är minst sagt märkligt. Språk, talad eller tecknad, är utvecklande och främjande för språkutvecklingen även i talad svenska. Jösses, Linnéa lärde sig tala genom att vi tecknade. Det är tack vare tecknen som hon är ikapp idag. Nu är det inte min fight att ta. Jag har nog av egna iaf.


Iaf så hade vi avslutning och jag har lyckats hänga med i undervisningen på så vis att jag förstått grunden men inte detaljerna i det som sägs. Tillräckligt för att hänga med iaf. Det har jag varit sjukt nöjd med. Däremot har jag inte tecknat nästan nånting. Det här med att själv formulera meningar och ord på teckenspråk är svårt. Jag är sån att jag helst lär mig ett språk först och när jag är trygg så kan jag börja använda det. Då fungerade jag som barn i svenska och även senare i engelska. Tyskan är jag fortfarande och kommer troligen alltid vara kvar i det stadiet. Jag behöver flytta dit tror jag. Däremot förstår jag väldigt mkt mer än jag vågar prata. Just modet är det som jag saknar. Jag vill att det blir rätt på en gång.


Igår tittade vi på en film. En kille tecknar en berättelse alltså. Det var en ganska rolig berättelse med många tvära kast mellan personerna. Vi kollade på den några gånger. Sen får jag i uppdrag att återberätta historien!!!!!   Är du inte klok är min tanke! Paniken kommer forsande. Men inser att jag kommer inte undan så jag funderar och funderar. Först bantade jag bort nästan hela historien. "En tant flyttar in i ett hus. Hon har en hund. En schäfer. Grannen har en kanin. Hunden tar kaninen"

Insåg att så enkelt får jag faktiskt inte göra det. Skärpning Fia! Version 2 "En tant flyttar in i ett hus. Hon har en schäferhund. Grannen har en fin, vit kanin med långa öron. En dag rymmer hunden och kommer tillbaka på inkallning efter en stund. Då har hunden en kanin i munnen."

Vid det här laget har nog läraren börjat fundera på vad jag gör för jag bara stirrar framför mig och försöker visualisera vad jag ska säga. Jag struntar i honom och fortsätter tänka.

Version 3 " En tant har en schäferhund. Hon är ute och går med den(blir släpad av hunden). Grannen har en kanin, en fin vit kanin med långa öron. En dag rymmer hunden. Matte är ute och ropar, visslar och kallar. Efter en stund kommer hunden tillbaka. Då har den en kanin i munnen. En svart kanin som är smutsig och blodig. Matte blir alldeles förfärad. Vad ska hon göra? Hon tar in den, duschar  och borstar den. Sen stoppar hon tillbaka den i grannen kaninbur."


Det fick bli den sista versionen. Den är inte komplett men mer än så har jag aldrig tecknat iaf. Det får duga för den här gången. Och jag kunde inte smita undan  Jag hoppade dock över slutet där grannen står och funderar på vad det är för kanin han har i sin bur. En svart kanin. Deras vita kanin dog dagen innan och är begravd.


Nästa termin kommer TUFF troligen vara på onsdagar i större grupp. Jag kommer hoppa den då och avvakta till senare när landstingets kurser är slut. Om ett år troligen alltså  Jag har lite jobb kvar att göra innan jag blir tillräckligt bra för TUFF på riktigt.

Dä'remot har jag haft det himla kul för jag får för en gångs skull verkligen använda hjärnan och utmana den. Det är sällan jag verkligen blir trött i huvudet av att jag använt den. Eftersom teckenspråket dels är ett visuellt språk men okcså på en alldeles för hög nivå för mig så är det en utmaning att förstå sammanhang. Det krävs lite hjärnverksamhet. Det behöver jag. Jag tcker verkligen om mentala utmaningar där jag måste använda alla mina kunskaper, i det här fallet lingvistiska mest då och tolka det som uttrycks. Jag är en språknörd. Jag erkänner! Jag roar mig på toa med att sitta och klura ut vilka suffix i finskan som betyder olika saker. Lite störd, jag vet men det bjuder jag på  

Av Fia - 5 december 2014 09:25

Jag verkar ha fastnat i vabbträsket den här hösten. Det går ett par dagar sen är någon sjuk och så går det ett par dagar och så fortsätter vabbandet. Det har varit en del vabbande hela terminen men det har inte märkts så mkt på jobbet eftersom mamma kunnat ta barnen en hel del. Nu har hon börjat jobba igen på sitt gamla jobb i några veckor och då försvinner barnvakten och vabbandet märks väldigt mkt mer. Erik har varit förkyld och febrig fler gånger än jag orkar räkna. Ida likaså. Omväxling förnöjer tydligen okcså för hon har haft krupp ett par nätter nu. INte astma som hon brukar få utan krupp. Hes som sjutton och hostar som en skällande hund. Hon har haft lite såna tendenser förrut men då har det blivit astma av det. Nu blev det itne det. Det har blivit lite mindre sömn än vanligt. Jag får iaf svårt att sova när nån ligger och hostar i rummet bredvid eller i sängen bredvid mig. Emma har inte kommit undan hon heller.Jag ska kontakta en läkare. Förrut har hon haft migrän nån gång per år. Nu är det nån gång per vecka. Det är inte okej. Det är synd om henne. Migrän är hemskt.Nu har hon fått med sig tabletter i väskan som hon ska ta vid första känning. Hoppas att det räcker för att stoppa anfallen. Det tar liksom ett tag innan man lär känna sin kropp och hur man får förkänningar. Har alla förkänningar? Jag vet inte men Emma säger att hon inte märker nåt innan. Jag får synförändringar innan. Delar av synfältet försvinner liksom. Snubbigt värre för att uttrycka sig som på 90-talet  Vi får se vad läkaren säger! Jag gissar att detär stressutlöst migrän. Den enda som varit frisk så gott som hela terminen och tjurar över att aldrig vara sjuk är Linnéa. Vi tackar för det!


Vi har en del allergier i vår familj. Födoämnen är ju laktos, fisk, ägg och vinbär. Ingen större fara bortsett från att vi inte kan äta fisk. Det är tråkigt. Däremot tror jag Erik reagerar på fler saker. Hans mage är inte så bra. Han har diarré/lös mage jämnt. Det är hans naturtillstånd kan man säga och har alltid varit sån men nu har han ont i magen varenda dag. Han får också nässelutslag av tomat. I ansiktet mest men några även på kroppen i övrigt än så länge men ändå. Han har också tappat lite i vikt. Han var inte så stor innan men nu är han ännu lite spinkigare. Får nog bli en läkarkontakt där okcså för att kolla av om inte annat. Tomaten är ingen allergi, bara en överkänslighet men frågan är om han ska äta det eller om vi ska utesluta det? Kan det bli värre? Det är skillnad på allergibarn och andra barn. Oallergiska ungar kan få reaktioner som försvinner men redan allergiska barn kan utveckla en värre allergi om de utsätts för allergenet så jag måste kolla av. Vi får strunta i tomatsoppan så länge.


Häromdagen hade jag ett helt inlägg skrivet i huvudet men ingen dator. Det inlägget måste jag ha raderat från hårddisken eller så försvann det iväg med stressen. Det kanske kommer tillbaka:) Det är ganska mycket nu är det bara att konstatera.

Presentation

Tjejtrissen, smedkvarten och resten av familjen.

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19 20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards