Jag anses nog som morgonpigg av de flesta. Jag har ganska lätt för att gå upp på morgonen och ffa har jag himla svårt att ligga kvar i sängen när jag vaknat. Däremot har jag inga som helst problem att lägga mig igen sen när jag varit uppe, ätit frukost och så. Då är sängen som skönast för jag blir ofta trött på fm om jag inte sovit tillräckligt.

Nu däremot kan man konstatera att hösten kommit och därmed mörkret. Det är mörkt på morgonen när man vaknar och idag är det nästan fortfarade mörkt flera timmar senare. Mulet väder har en tendens att mörka dagar precis som soliga gör en glad. Nu har jag svårt som sjutton att gå upp ur sängen. Jag vill verkligen inte alls! Det är för sjutton mörkt ute och då är det natt tycker min hjärna. Jag tycker mörkret har kommit smygande så sakta för att nu bara smälla till och så blir det mörkt tidigt på kvällen. Det är inte roligt. Jag vill ha sol och värme. Mörkret har inte en positiv effekt på Idas morgonhumör heller... Imorse fick jag en hårborste kastad på mig. Jämfört med i förrgår så var det en liten västanvind men det är helt klart sämre morgnar nu än för en månad sen. Kanske dags för höstlov snart? Jag tror Ida börjar bli lite trött. Hon kanske skulle få ett par extra ledig dagar då? Jag jobbar mån-ons den veckan men mamma kanske vill ha ett litet troll ett par dagar? Erik har det finfint på dagis. Ida vill baka iaf säger hon. Hon behöver nog fylla på förrådet av "Lyckas med uppgifter" för det börjar sina. Hon som alltid är så positiv börjar ha väldigt negativa tankar om sin läsförmåga och sina mattekunskaper  

Vi andra ser vilken enorm utveckling det varit sen tabletterna kom till. Nu läser hon en lättläst bok mot att för ett halvår sen knappt kunna läsa sitt eget namn. Matten är fortfarande svår och det är lååååång väg upp till kamraterna men tal upp till 10 fungerar bra nu. Men visst, hon ser kompisar som läser tjocka böcker och räknar tal upp till 1000 med tiotalsövergångar. Det tär väl på även det mest positiva förråd antar jag. Älskade lilla plutt