Imorse hade vi en riktig skitmorgon. Helt ärligt så var den väl närmast katastrof utan att nånting egenligen hände. Ibland fungerar morgnar hur bra som helst. De bara flyter förbi och allting klaffar. Ibland var inte idag. Idag var det en sån där morgon när jag utbrister halvt på allvar halvt på skoj att jag kommer få hjärnblödning en dag pga den ungen.

Vi vaknade som alla morgnar och Ida har idrott idag. Det innebär att hon ska sätta på sig idrottskläderna under sina vanliga. Det är vår senaste strategi för att hon inte ska kunna säga till idrottsläraren att hon inga kläder har med sig. Ida älskar idrotten men att byta om före och efter möter större motstånd. Hon gör allt för att slippa. Vi provar oss fram för att hitta fungerande strategier för henne och just att byta om redan på morgonen tar iaf bort ett ombytesmoment.

Ida har haft lite ont om idrottskläder så jag åkte igår iväg och skulle köpa det. Rosa var kravet. Rosa tights och rosa tröja. I första affären springer jag på tshirts för 19:- så jag köper tre. Letar efter rosa tights men får gå bet, i inte mindre än 4 affärer! Jag nödköper ett par andra byxor som är sköna, inte åtsittande alls och typ dansbyxor. De gick inte alls hem hos damen. Har du några tips om rosa träningstights så hojta! Näthandel fungerar utmärkt. Byxor göre sig icke besvär i vårt hus.

Ida klädde på sig utan problem mer än lite tjafs som vanligt. Hon borstade håret(läs jag!) och tänderna med i farten. MEN att äta frukost tog idag inte mindre än 45 minuter. Vi har inte 45 minuter för att sitta och prata vid matbordet på morgonen... Och nej, jag vägrar gå upp kl 5 för att ungen ska få chansen. Hon orkar inte det heller. Hon går redan och lägger sig mellan 6-7 för att orka skoldagen och är ändå trött när klockan ringer kl 6. Jag tycker att från 6-7:30 är tillräckligt lång tid att klä på sig, äta frukost och borsta håret/tänderna. Däremot hade inte jag varit hemma igår kväll och därmed fanns inga kläder framtagna, allting var kaos hemma vilket gör att det blir kaos i hennes lilla huvud och det var ingen ordning på hennes ytterkläder. Hennes jacka fanns på plats, fleecen hittade jag slängd under en säng, de nya vantarna låg i bilen, gympapåsen var inte packad eller ens uppackad från igår och det som gjorde att jag nästan fick hjärnblödning och framfall på stört(  ) var att hon slarvat bort sina överdragsbyxor som hon haft två dagar.

När jag muttrar för mig själv i köket att jag snart får hjärnblödning får jag en käck liten kommentar från Emma. "Mamma, om du får hjärnblödning lovar jag att skjutsa runt dig i rullstolen" Det är kärlek det