Nyss hemkommen från ett nätverksmöte på skolan ang. Ida eftersom jag kontaktat VITSteamet. Ida har det lite svårt för sig i skolan. Dels är det läs och skrivsvårigheter och det i kombination med att man har svårt att sitta still och ännu svårare för att koncentrera sig så säger det sig självt att det inte direkt lättar upp tillvaron i skolan. Jag vill hellre ligga steget före och förhindra att Ida blir efter alldeles för mkt än att börja jobba i uppförsbacke. Sån är jag. Det är inte alltid det lättaste och  tusen gånger på vägen undrar jag iaf om jag är på rätt väg? Gör jag nåt i onödan? Gör jag för mkt? För lite? Hittar jag på problem som inte finns? Dessutom känner jag ofta att jag inte har koll på läget och då är det ännu värre. Jag har lite av ett kontrollbehov ska erkännas  

Senaste veckorna har vi suttit varenda helg och tragglat med Ida. A låter aaaaa. De 10 vanligaste bokstäverna. Det går framåt. Det gör det men det är ojämnt. det hon kan nu kanske inte sitter i morgon eller ens om 10 minuter. I skolan får hon också hjälp från en fantastisk lärare. Jag är så glad att jag har henne. Hon ser Idas förtjänster och upmuntrar dem samtidigt som hon pushar på där det är motigare. Precis på rätt nivå och på rätt sätt. Tänk om alla var lika duktiga lärare som hon! Tänk om jag var lika duktig som hon! Hon får mig att vilja bli bättre som lärare också. Hon får mig att vilja läsa specialpedagogik.

Trots att jag vet precis vad Ida kan och inte kan. Jag vet också hennes styrkor och hennes svagheter. Trots att jag vet precis var landet ligger så är det inte kul att sitta på ett möte och få det bekräftat. Jag vet att Ida har kort ork. Jag vet att Ida har en ojämn begåvningsprofil och att hon har läs och skrivsvårigheter. Jag har förstått att hon kommer behöva undervisning i liten grupp eller enskilt hos speciallärare, trots att jag vet det slår det ner som en bomb när läraren säger det på mötet.  Det är väl då jag inser att jag vill inte ha ett annorlunda barn. Jag vill också bara kunna njuta av mina barn utan att behöva kämpa med näbbar och klor för att  de ska kunna utvecklas på bästa sätt. Misstro mig inte. Jag vill inte ta bort Ida, bara hennes diagnos. Jag vill ha goa, glada Ida med sprallighet och kreativitet men utan koncventrationssvårigheter och utan dyslexi. Fast jag gissar att precis det som gör henne så otroligt kreativ och sprallig ocg det som gör henne till den fantastiska person hon är, är också det som orsakar svårigheterna. Dessutom kan jag inte trolla heller så jag gör som vanligt, bryter ihop och kommer igen. Hon har iaf en mamma som vet vad hon behöver och som orkar kämpa för det. Alla ungar har inte det.

Det vore skönt att ha någon medvuxen med på dessa möten. Synd bara att det inte finns.

 

Maria

20 december 2013 15:51

Du är så fantastiskt duktig, Fia!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag slutade skriva eftersom jag helt enkelt inte hade nåt att berätta. Vem vill läsa om när jag jobbar, jobbar och jobbar liksom? Ingen. Ekorrhjulet det gångna året har inte varit klokt. Vakna, jobba, hämta ungar, laga mat, skjutsa ungar och sen sova...

4 novemeber började jag en jäkligt besvärlig resa. Den där man kämpar mot kroppen och vågen. Resan för att gå ner i vikt. Jag vet att jag har allting mot mig. Jag äter redan bra men ser ut som en medicinboll. Läkare, flertalet, säger att jag är en öv...

Vi har bestämt oss för att flytta, tror vi iaf. Huset vi bor i kräver sjukt mkt jobb. Huset är i halvdant skick. Det finns inte ett enda rum där det inte behöver fixas nånting. Vissa rum saknar värme, andra saknar förvaring som måste platsbyggas meda...

Emma har bestämt sig för att byta klubb. Hon har nu provtränat med båda klubbarna men beslutet kom i måndags då hon kände att hon litar på tränarna i ena laget. De är schyssta och tillmötesgående. Tjejerna i laget är också välkomnande och de tränar h...

Jag som alltid har sån skrivklåda har senaste månaderna inte haft tid att skriva. Hemma är det fullt ös och på jobbet är det ännu värre. Jag har vid ett par tillfällen "tagit ledigt" från kvällsaktiviteterna och ägnat kvällen åt att bara vara, ladda ...