med rekordfart och så hinner man ingenting. Så är det just nu. Hemma kämpar jag för att hinna med allting. På jobbet kämpar jag med samma sak och där emellan blir bloggen lidande tyvärr. Dessutom vet jag inte vad jag ska skriva. Inte så att det inte finns nåt att berätta utan tvärtom det finns för mkt som jag vill skriva men inte så mkt jag kan skriva. Allt kan man liksom inte lägga ut för hela världen att beskåda även om jag brukar vara rätt öppen om det mesta  

Häromdagen kom en kallelse till elevvårdsmöte på skolan gällande Ida. Jag mailade VITS-teamet eftersom jag tyckte att Ida behöver lite mer hjälp nu än vad bara en anpassad omgivning kan ge. Skolans krav ökar och jag föredrar att ligga steget före och försöka göra nåt nu än sen när hon ligger efter mer i skolan och fortfarande inte kan läsa i trean. Ida har ganska stora problem på det området. FFör henne är det inte självklart att A låter aaaa och M låter mmmm. M i hennes hjärna låter eeeeee eftersom det första ljudet i M är E. Kruxet blir att många konsonanter börjar på E-ljud(f,m,m,r,s,x,). Hemma får hon intensivträning på helgen och i veckorna i skolan. Jag började jobba med bornholmsmodellen hemma för att få upp hennes fonetiska medvetenhet. Det är lite kämpigt måste erkännas! Ida däremot är fantastiskt duktig på att kämpa och tycker att det är roligt. Tur det!

Nu ger jag visst sken av att VITS-teamet ska hjälpa oss med att läsa. Så är det inte! VITS ska hjälpa oss med utredning för att få papper på Idas koncentrationssvårigheter och därmed möjlighet att ev få mediciner så hon klarar av att sitta still mer än 3 minuter åt gången. Hemma går det bra att sitta still men i skolan är det lite mer livligt. Att ha koncentrationssvårigheter i en klass med 28 sjuåringar är inte lätt. Mötet ska bli den 17 december så lagom till jul. Jag har ingen aning om vad som väntar så jag är rätfundersam kring detta. Det känns fortfarande som att jag hoppat utför ett stup utan att veta vad som finns där nere. Jag hoppas på en stor studsmatta!

Det är mkt som flyger i luften just nu. Jag har bara mitt jobb fram till jul. Efter jul vet jag bara att jag jobbar 50% som är min fasta tjänst. Borde ta tag i att söka jobb men vill gärna tro att jag får fortsätta eftersom jag är den ende engelskläraren på Villan och därmed behövs. Det finns där och gnager i bakhuvudet att inte veta. Jag borde anmäla föräldrapenning över jul iaf men får inte fingrarna ur. Får fixa det idag!

Även firman svävar lite just nu. Firman har sagt upp lokalerna till april och det innebär att de inte har någonstans att ta vägen. Frågan är om de ska säga upp den, ha den vilande eller fortsätta och leta lokaler. Jag vet inte alls var det ska sluta och även om jag brukar resonera att allting löser sig så är det för många orosmoment just nu för att jag ska vara helt lugn. Allting kanske inte löser sig? Eller snarare, det kanske löser sig men inte så som jag vill att de ska lösa sig?!

I fredags var jag på utvecklingssamtal med Linnéa. Det gick bra som alltid. Hon har klarat målen för åk 3 i alla ämnen och fortsätter jobba vidare för att bli bättre. Det var nog det snabbaste utvecklingssamtalet jag varit på. De brukar ta iaf en dryg halvtimme men vi var in och ut på 15 minuter. Skönt för då blev jag inte så sen till jobbet.

Annars då? Tja, veckan blev kort! Måndag jobbade jag, tis/ons var jag sjuk, tors vabbade jag och sen fredag jobb igen. Inte klokt! Vi håller också på att renovera Emmas rum äntligen. Tapeterna är beställda, golvet har valts ut och pappa har varit här och spacklat. Garderoben som står där ska rivas ut idag och listerna likaså. Emma har valt en tapet från ECO som heter Rose 2782 som fondvägg. Till det blir det en grå heltäckningsmatta och kokos502 som väggfärg. Linnéa vill också ha en tapet i samma serie men hennes rum är typ lägst på priolistan