Emma är sig inte lik! I måndags kom hon hem från skolan, låg still på soffan och klagade över att det var träning. Det händer inte. Emma klagar aldrig över träningar. Det är det hon lever för liksom. Fotboll är det bästa hon vet. Jag började ana ugglor i den bekanta mossen. Hon kom iväg på träning iaf. Igår låg hon återigen på soffan, med en filt över axlarna och frös... Hmhmm? På kvällen kom huvudvärken. Då vet man att Emma har feber. Kände på henne och tja hon var varmare än mig iaf. Tempa mina barn gör jag sällan. Varför liksom`? Det säger ingenting alls. Vissa blir knalldåliga vid 37,1 och andra, som jag däckar vid 39,5 men kör på fram till dess. Jag går på allmäntillstånd vilket inte alls uppskattas av sjukvården dock.

Emma petade i sig ett par alvedon, gick och lade sig och imorse mådde hon illa. Tempen har inte givit sig då. Hon kräks alltid vid feber, varenda gång! Växer inte sånt bort??? Hon är snart 13 år. Hon får stanna hemma idag så får vi se hur vi gör imorgon. Bra vecka att bli sjuk på dock. Inga matcher alls och ingen träning och inga prov vad jag hört i skolan. Å andra sidan får man väl göra om prov då, eller hoppa  

Igår gick jag in och kommenterade läxor på UNTs hemsida. Kände att det borde jag verkligen göra som lärare. Jag är av den uppfattningen att läxor är bra, i måttliga mängder och bara om det fyller en funktion! Det ska handla om att repetera nåt som behöver repeteras och som redan gåtts igenom i skolan. Läsläxa är också bra, och matte. Däremot ser jag inte vitsen med att min dotter sitter timtal med läxor kväll efter kväll och kvällen före prov sliter sitt hår i frustration och får ont i magen och gråter av stress för att hon inte kan allting tillräckligt bra. Det visar på två saker, pressen är för hög och genomgångarna i skolan är inte tillräckligt bra. Min dotter vill ha alla rätt på alla prov. Det är det kravet hon sätter på sig själv. Vi andra jobbar intensivt med att det räcker om man gör sitt bästa. Livet måste få innehålla fler saker än bara studier och fotboll, ffa när man bara är 12år. Jo, hon går i sexan och har redan den pressen. Jag undrar lite hur det ska bli sen?

Lite nyfiken är jag också att det skiljer så enormt mellan skolor. Linnéa som är 9 och går i en 4/5a för att få utmaningen har läsläxa, matteläxa och SOläxa varje vecka. Det fungerar finfint. Nu över lovet hade hon värsta bibban med uppgifter men det är undantaget och hon fixar det utan problem även om planeringen brister en aning  Ida som går i första klass har helt individuella läxor. Det konceptet gillar jag faktiskt! Det är helt baserat på vad just den eleven behöver. Ida behöver träna kopplingen mellan bokstav och ord(A låter aaaa) medan andra läser böcker obehindrat. Eftersom Ida dessutom inte orkar med läxor på vardagskvällarna för all ork är slut efter skoldagen så får hon läxa över helgen istället när hon tycker det är roligt och hon har lust och koncentration för att orka jobba. Vardagskvällarna innebär bara gap och skrik. Dessutom är det av typen repetitioner. Det gillar jag!

Jag vet dessutom att mina barn har det väl förspänt. De har en lärare till mamma som kan förklara pedagogiskt och varierat för att de ska få chansen att förstå. Många barn har inte den chansen så jag tycker verkligen att läxhjälp i skolan borde vara ett krav för alla skolor. Inte för alla barn men för alla skolor att erbjuda.