Efter en fantastisk sommar med idel lata dagar så har jobbet, träningarna och övriga fritidsaktiviteter slagit till med full kraft. Märks väl här om inte annat att tiden är skral   I helgen som var var det fullt upp. Nu i veckan är det ytterligare sex matcher som ska spelas, Emma tre varav en idag. Gusk vann med 2-0 mot Fyris och känner man Emma väl vet man att en vinst mot antingen Fyris eller Vaksala är liksom årets höjdpunkt. Fyris är nog bäst och nu har de vunnit 2ggr inom en vecka   Komkurrensen beror helt och fullt på att Fyristjejerna är samma tjejer till stor del som hon spelat med i innebandy förra året. I år har Emma lagt ner det projektet. Nu är det bara fotboll för hela slanten förutom skolan och det räcker till som sagt. 3 träningar + matcher för två lag fyller schemat rätt bra.

Som sagt, i helgen är det fem matcher till. Linnéa spelar tre matcher på lördag i sitt sammandrag och Emmas lag möter Enköping på söndag följt av F00match mot Sunnersta(eller om det var tvärtom  Det blir lite körigt ibland men jag trivs ändå med att tre barn tränar fotboll. Det är viktigt på alla sätt med idrott, inte bara kroppsligt utan även gruppsamverkan, samarbete, vänta på sin tur, medkänsla, omtanke. Massa viktiga aspekter finns med i lagidrotter. 

I helgen har vi ett litet födelsedagsbarn att fira också. Emre fyller 2 år och ska firas så klart. Frågan är bara när? Vi får klona oss lite men det ska nog hinnas med.  GRATTIS EMRE!

(Jag vet att datorn ändrade typsnitt på bokstäverna men den vägrar byta tillbaka!!!)

Förutom fotboll så njuter jag i fulla drag av att sommaren aldrig verkar vilja ta slut. Visst står hösten och knackar på dörren och nätterna är kyliga. Den där tryckande hetten vill inte heller infinna sig och värmen når inte ända in i skuggan men strunt samma. Termometern visar 20-25 grader varje dag. Inga jackor och regnkläder behövs. Jag njuter!

Emma har förövrigt bestämt sig angående sitt träningsläger i Spanien nu. Det var ett rätt jobbigt beslut eftersom hon tycker att det är jobbigt att sova borta, riktigt jobbigt alltså. Mormor fick henne att sätta sig ner och skriva en lista över fördelar med resan och nackdelar. Det enda negativa hon kunde komma på var just övernattningen så insåg hon att det inte fick stå i vägen. Vi får förse henne med ett tillfälligt kontantkort så hon kan messa hem och till mormor första natten. Vi har också sagt till tränarna att hon tycker att det är jobbigt och önskat en specifik rumskamrat till henne och det var inga problem. Gillar verkligen tränarna i det laget!

Frågan är nu hur hennes mamma ska klara av att skicka iväg sin 12åring tvärs över Europa med människor som hon egentligen inte känner? Det känns i magen kan jag säga samtidigt som jag är så glad att hon fått möjligheten. Det får gå liksom. Idag har jag betalat in resan iaf så nu är det ingen återvändo. Jag har också skickat efter försärkringskortet och så måste vi beställa nytt pass eftersom det går ut nu. Det räckte knappt till Turkietresan i juni men nu är det slut.

Nej, nu får jag nog ta och sluta skriva och krypa till kojs istället.