Jag brukar säga att jag alltid vill lära mig saker. Barn ger en oändliga områden att utforska för ungar ställer ju inte direkt såna där självklara frågor som 'Vilken är Sveriges huvudstad?' utan mer frågor av karaktären 'Vem delade in Jorden i longitud och latitud?'. Såna där frågor som man aldrig hört svaret på och således varken kan svaret på eller vet var man ska hitta informationen för att svara på frågan.

Jag har börjat rådda i en ny utmaning på hemmafronten och jag har verkligen ingen aning om var man vänder sig. Den här utmaningen är dock lite mer 'hands-on' och härstammar från behov snarare än barnens funderingar. Linnéa spelar som sagt fotboll och förra gången slutade hon helt enkelt för att hon blev osäker. Då hade hon inte orden för att beskriva utan det var mer gissningslek. Nu finns orden och hon pratade med sin teckenspråkslärare. Hon hör inte vad tränarna säger så Linnéa´måste vänta in och se vad kompisarna gör innan hon själv gör likadant. Det gör henne osäker naturligtvis och på matcher hör hon inte när det är byte heller även om hon inte börjat spela match än. Teckenläraren hade då sagt att hon behöver en tolk. Ja visst, hon behöver en tolk. En tolk som översätter från svenska till svenska... Det finns inte nej. Nu har jag börjat spåna kring hjälpinsatser som kan fungera likadant. Jag kan inte säga att jag kommit så längt än men trägen vinner. Om du har nåt tips får du gärna säga till! Däremot kan jag säga att hjälpinsatser finns inte i något överflöd för hörselskadade. Hade hon däremot varit döv hade det varit mkt enklare! Faktum är att mkt hade varit enklare om hon varit helt döv. Nu passar Linnéa inte in nånstans. I den hörande världen är hon annorlunda och i den döva världen passar hon heller inte in.