Rektorn har precis varit på skolan med en bila som heter duga. Inom skolan ska det sparas pengar dvs tjänster. Här hos oss har vi precis fått veta att ingenting kommer bli sig likt om vi inte kämpar förtvivlat. Just nu är vi fyra lärare på ung 36 elever. Lyxigt, javisst men det behövs för grupperna har misslyckats inom vanliga skolans regi. En del för att de inte klarar av grupperna, andra pga mående och så kan vi lägga till hemmasittarna som vi faktiskt lyckas väldigt bra med att få till skolan. Vår verksamhet behövs- för eleverna!!!! Nu har vi fått veta att våra 3,75 tjänster ska dras ner till 2,4(om jag får jobba mina 80% vill säga som jag önskat annars bara 2,1...). Det innebär en faktiskt minskning från 4,5 när jag började jobba här för fyra år sen till den här nivån. Föreställ er dubblerad arbetsbörda och halverad personal...

Vår SOlärare får gå så vi kan inte längre erbjuda våra elever de 8 ämnen som behövs för att komma in på vanliga gymnasieskolan.  Våra elever klarar inte av de lite större grupperna som finns på storskolan(8st) utan behöver det ännu mindre formatet som vi har(1-4st/gr). Om vi ska ta emot lika många elever nästa år kommer de inte kunna erbjudas mer än tre ämnen och möjligen 2 dagar i veckan i undervisning. Hur tänkte man där? Varför ska de då gå till skolan alls när det iaf inte räcker för att komma in på gymnasiets vanliga program?

Vi har nåt att diskutera kan man säga och en del samtal att ta tag i. Vi har lite kontakter högre upp i hierarkin som räddat oss förrut. Får se om det gör det den här gången också. Vår verksamhet är fasiken så mkt billigare än att låta ungarna misslyckas ännu en gång och sen vandra lite snedare i samhället och över lagens rand. Vi räddar inte alla våra elever men de allra flesta ändå och sist jag kollade var det många hundratusen som skilde mellan en lyckad samhällsmedborgare som drar in skatt och en som sitter inne/drogar/belastar samhället på andra sätt och då har jag inte ens räknat de elever som vars mående ställer till det...