Nu har tankarna från förra inlägget sjunkit in lite och nej, jag tänker inte inbilla mig att Erik är värre än nån annan. Mer aktiv ja men vad är värst; ett barn som slåss/sliter sönder/river hår/bits eller ett barn som är motoriskt aktiv och full fart. Inte fasen tycker då jag att Erik är värre än nån annan unge?! Hemma klarar han utan problem att koncentrera sig på leken. Han sitter gärna och läser en bok(även på dagis!), han leker gärna med bilar men han är kanske inte typen som gillar att måla. Måste man vara det för att passa in? Är inte förskolan för alla sorters individer? Små söta flickor som pysslar i all evighet(sorry könsnormen) och små vildbattingar som är fysiskt aktiva? Jag tror absolut att förskolan har en brist när det gäller mer aktiva barn. Tre av mina barn har varit vilda och förskolan har haft/har svårt med dem.

 Linnéa som däremot var lugn och pysslade fungerade klockrent. Då får personalen vidareutbilda sig, fundera igenom sin verksamhet, ändra schema, kräva personalökning osv för att kunna passa alla individer! Det finns massor att göra för att "ADHDanpassa" en förskola vilket gynnar ALLA barn- diagnos eller inte. Mkt görs redan som att planera dagen, använda bildschema, förbereda förändringar men de kanske behöver rucka lite på att alla ska göra samma sak hela tiden? Om Erik som är precis två år fyllda inte klarar av att sitta still på samlingen/temat/teatern kanske man kan ta en personal och gå ut med honom och några andra? De erkände att det fungerade klockrent ute och ute älskar han att vara. Kan man inte ha temat ute i skogen istället för vid bordet om det passar de motoriskt oroliga två-treåringarna bättre? Jag förstår dilemmat med personal, arbetstider. Jag har suttit i styrelsen på förskolan och jag är själv pedagog men jag vet också att man inte alltid kan göra som man alltid gjort heller utan att ibland är inte det bara en styrka utan en klar svaghet. På mitt jobb har vi också ett tydligt arbetssätt som fungerar. Det är grunden men vi måste anpassa oss och lektionerna efter våra elever för har vi inte eleverna med oss spelar det ingen roll hur fantastisk verksamheten är.

Jag har sagt det förr och jag kommer säga det igen men vår förskola är fantastisk på många sätt. Däremot är den inte perfekt. Det finns massor att göra för att förbättra den. Det jobbet är dock både svårt, tungrott och frustrerande. det jobbet åtar jag mig inte men jag kan kämpa för mina barn. Nu kommer jag att skriva under deras papper att jag läst men också tillägga att jag accepterar vad de ser på förskolan men att jag inte ser samma sak hemma. Deras åsikt måste jag respektera!